| Värmdö kommun Kommun | |
 Värmdö kommunhus | |
| Slogan | Stockholms stoltaste skärgård |
|---|---|
 Värmdö kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Uppland Södermanland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Gustavsberg |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 46 627 ()[2] |
| Areal | 2 981,45kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 443,97kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 2 537,48kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 105,02 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°19′00″N18°34′00″Ö / 59.316666666667°N 18.566666666667°Ö /59.316666666667; 18.566666666667 |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Storstad | Storstockholm |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Nacka domkrets (–) Södra Roslags domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0035[4] |
| Anställda | 2 925 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0120[6] |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Värmdö kommun är enkommun iStockholms län.CentralortenGustavsberg ligger två mil öster omStockholm.
Kommunen är huvudsakligen belägen i sydöstra delen avlandskapetUppland med en mindre del (Nämdö distrikt) i nordöstraSödermanland. Värmdö kommun omfattar stora delar avStockholms södra skärgård. Majoriteten av invånarna som förvärvsarbetar pendlar till närliggande kommuner och ingår hälften är sysselsatta inom offentlig förvaltning eller offentliga och privata näringar.
Sedan kommunen bildades 1974 har folkmängden ökat kraftigt. Kommunen har sedan början på 2000-talet styrts avborgerliga koalitioner, vissa mandatperioder i koalition medMiljöpartiet.
Kommunens område motsvararsocknarnaDjurö,Ingarö,Möja,Nämdö ochVärmdö (större delen av), alla utom Nämdö (Sotholms härad) delar avVärmdö skeppslag. I dessa socknar bildades vidkommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.Gustavsbergs landskommun bildades 1902 genom en utbrytning urVärmdö landskommun.
1926 överfördes Vindö med kringliggande öar från Värmdö landskommun tillDjurö landskommun och tillVaxholms stad överfördes från Värmdö landskommun 1913Rindö och 1950 grannöarna med bland andraTynningö ochSkarpö.
Vidkommunreformen 1952 bildades i området tre så kalladestorkommuner,Djurö (av de tidigare kommunerna Djurö,Möja ochNämdö),Gustavsberg (av Gustavsberg ochIngarö) samtVärmdö (förblev oförändrad).
Värmdö kommun bildades vidkommunreformen 1971 genom en ombildning av Värmdö landskommun. 1974 införlivadesGustavsbergs ochDjurö kommuner.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 1977 iSödra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 1977 iNacka domsaga.[8]
Kommunen gränsar i sydväst tillHaninge kommun ochTyresö kommun, i väster tillNacka kommun ochVaxholms kommun samt i norr tillÖsteråkers kommun.
Värmdö kommun utgörs helt och hållet av öar och ligger i hjärtat avStockholms skärgård. Värmdö har en rik kulturhistoria och ett varierande skärgårdslandskap med kända öar som Sandön (Sandhamn),Runmarö,Möja ochGrinda. Andra större öar ärVärmdö (del av),Fågelbrolandet,Ingarö,Svartsö,Nämdö,Harö,Djurö/Vindö ochEknö. Största delen av kommunen ligger iUppland men en mindre del (Nämdö) ligger iSödermanland.
Värmdö kommun ochNorrtälje kommun har flest öar av alla kommuner i Sverige, med cirka 11 000 stycken (varav 10 500 är havsöar) vardera.[9]
Hela Värmdö kommuns naturmiljö är skärgårdsmiljö och utgör en tredjedel avStockholms skärgård. I kommunen finns också stora skogsområden med över 200nyckelbiotoper, ett öppetkulturlandskap ochvåtmarker. Även landmiljön präglas av närheten till havet och att den tillhör äldre tiders skärgård syns tydligt på kulturlandskapet med relativt små åkrar pålerjord som ligger mellan skogbeklädda bergkullar. Skärgårdsnaturen är viktig för rekreation och friluftsliv både för de som bor i Värmdö kommun och för hela Stockholmsregionen där tillgången och tillgängligheten till strandområden är en viktig del.
År 2022 fanns44 naturreservat i kommunen. Det politiska målet var att antalet reservat skulle bli fler och attNämdöskärgården skulle bli ennationalpark.[10] Förutomnaturreservaten har kommunen utsett fem områden tillbiotopskyddsområden. Fyra av dessa ligger iGustavsberg och syftet med dessa beskrivs som att "säkerställa ekmiljöernas ekologiska och kulturhistoriska värden". Därtill finns ett påFågelbrolandet med syftet att "ge ett långsiktigt skydd för en grund havsvik som nyttjas av vårlekanderovfiskar som lek- och uppväxtområde samt tillhörande strandäng med hävdgynnadflora".[11]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar –Djurö, Möja och Nämdö församling,Gustavsberg-Ingarö församling samtVärmdö församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i sexdistrikt[12] –Djurö,Gustavsberg,Ingarö,Möja,Nämdö ochVärmdö.
Från att kommunen bildades och fram till 1985 styrdeSocialdemokraterna kommunen. Efter valet 1985 togborgerliga partier över makten. Sedan dess har de borgerliga partierna haft en majoritet ikommunfullmäktige.
Åren 1998–2001 styrdes kommunen av en koalitionsmajoritet med 25 av 41 mandat.Kommunstyrelsens ordförande var moderaten Ammi Eriksson. Under våren 2001 föll den dåvaranderegnbågskoalitionen och en ny majoritet bestående avVänsterpartiet, Socialdemokraterna,Miljöpartiet,Centerpartiet ochKristdemokraterna tog över makten i en nyregnbågskoalition med 22 av 41 mandat.
Efter valet 2002 tvingades Vänsterpartiet att lämna koalitionen och en ny styrande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet bildades med 30 av 51 mandat.
Inför valet 2006 valde Kristdemokraterna att stödjaAlliansen istället för den tidigare regnbågskoalitionen. Efter valet anslöt sig även Centerpartiet. Den lokala majoriteten kallade sigAllians för Värmdö och hade 29 av 51 mandat. Moderaten Jonas Nilsson utsågs till kommunstyrelsens ordförande. Halvvägs in i mandatperioden övertog moderaten Lars-Erik Alversjö posten som kommunstyrelsens ordförande.
Efter valet 2010 styrdes kommunen ånyo av en koalition, bestående av Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Denna koalition gick under namnetVärmdökoalitionen. Tillsammans hade koalitionen 30 av 51 mandat. Kommunstyrelsens ordförande var till den 1 september 2012 moderaten Lars-Erik Alversjö. Till ny kommunstyrelseordförande valdes Monica Pettersson.
Mandatperioden 2014 till 2018 fickAllians för Värmdö återigen makten.[13] Efter valet 2018 bildades en ny majoritetskoalition,Majoritet för Värmdö, vilken bestod av Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.[14]
Efter valet 2022 tog det så kalladeVärmdösamarbetet över makten. Den styrande minoritetskoalitionen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna kunde ta makten genom en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och det nyaSkärgårdspartiet.[15]
| Presidium 2022–2026[16] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Andrine Winther |
| Förste vice ordförande | L | Sara Gommel |
| Andre vice ordförande | M | Göran Jansson |
| Valår | V | S | MP | ÖVR | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 10 | 5 | 6 | 3 |
| 24 | 86,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 19 | 8 | 4 | 7 |
| 41 | 91,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 18 | 8 | 4 | 8 |
| 41 | 89,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 19 | 6 | 3 | 10 |
| 41 | 88,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 3 | 19 | 1 | 4 | 2 | 12 |
| 41 | 88,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 3 | 17 | 3 | 5 | 13 |
| 41 | 88,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 16 | 2 | 4 | 4 | 13 |
| 41 | 83,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 14 | 1 | 1 | 3 | 4 | 1 | 15 |
| 41 | 84,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 16 | 2 | 2 | 2 | 17 |
| 41 | 85,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 3 | 13 | 2 | 2 | 2 | 2 | 17 |
| 41 | 81,40 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 19 | 2 | 2 | 8 | 4 | 13 |
| 51 | 80,26 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 17 | 3 | 2 | 4 | 2 | 21 |
| 51 | 83,51 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 15 | 5 | 2 | 3 | 4 | 2 | 19 |
| 51 | 84,91 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 15 | 5 | 4 | 2 | 5 | 2 | 17 |
| 51 | 86,53 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 14 | 3 | 7 | 5 | 3 | 3 | 14 |
| 51 | 87,55 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 3 | 17 | 2 | 1 | 7 | 4 | 2 | 3 | 12 |
| 51 | 85,43 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat frånStatistiska centralbyrån ochValmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommunstyrelsen i Värmdö kommun utgörs av 13 ordinarie ledamöter. Till stöd för sitt arbete har kommunstyrelsen delat in sig i tre utskott: Planutskottet, Arbetsutskottet samt Klimat- och miljöutskottet.[17]
| Presidium 2022–2026[18] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Carl Kangas |
| Förste vice ordförande | C | Kristina Lång |
| Andre vice ordförande | M | Deshiria Flankör |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bygg- miljö- och hälsoskyddsnämnden | S | Linda Nygren | C | Peter Berg | M | Markus Schill |
| Förskolenämnden | S | Emelie Öberg | L | Amie Kronblad | M | Göran Jansson |
| Grundskolenämnden | L | Amie Kronblad | S | Sam Assadi | M | Linn Klameth |
| Gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetslivsnämnd | S | Sam Assadi | C | Miranda Ahlers | M | Kim Ivarsson |
| Kultur- och fritidsnämnden | C | Miranda Ahlers | S | Malin Nilsson | M | Malin Bellander |
| Socialnämnden | S | Sam Assadi | L | Lars Lööf | M | Cecilia Lindberg |
| Tekniska nämnden | MP | Pontus Tengby | S | Magnus Danielsson | M | Johan Björk |
| Valnämnden | S | Karolina Krystek | MP | Fredrik Alzén | M | Peter Frej |
| Vård- och omsorgsnämnden | S | Julia Ekedahl | MP | Siv Strömbäck | M | Rogier Krona |
| Överförmyndarnämnden | C | Miranda Ahlers | M | Lars Sjöblom | M | Jessie Wall Freyne |
Källa:[18]
I valet 1994 fickNy demokrati 0,4 %. I valet 2006 fick övriga partier 3,0 % varavSverigedemokraterna 2,4 % och det lokala partiet Nytta & utveckling (nu) 0,6 %. I valet 2010 erhöllSverigedemokraterna 3,34 % och fick två mandat i kommunfullmäktige.
| Parti | 2022 | 2018 | 2014 | 2010 | 2006 | 2002 | 1998 | 1994 | 1991 | 1988 | 1985 | 1982 | 1979 | 1976 | 1973 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderaterna | 23,3 | 27,3 | 31,1 | 37,9 | 38,1 | 26,2 | 42,0 | 40,0 | 34,7 | 32,2 | 30,5 | 30,4 | 25,1 | 20,4 | 16,9 |
| Liberalerna | 4,6 | 6,8 | 8,5 | 8,1 | 8,9 | 14,8 | 5,4 | 5,3 | 8,5 | 10,4 | 11,7 | 4,1 | 7,4 | 9,4 | 8,8 |
| Kristdemokraterna | 5,1 | 5,5 | 4,1 | 4,7 | 5,2 | 6,5 | 4,4 | 1,3 | 3,0 | 0,8 | 0,1 | - | 0,6 | 0,9 | 1,1 |
| Centerpartiet | 7,0 | 8,9 | 5,4 | 5,6 | 4,7 | 3,4 | 3,8 | 5,2 | 7,2 | 9,2 | 8,2 | 10,0 | 14,6 | 18,4 | 20,2 |
| Miljöpartiet | 4,1 | 6,6 | 9,8 | 9,0 | 6,1 | 5,1 | 4,5 | 5,0 | 3,6 | 3,9 | 0,8 | 2,7 | - | - | - |
| Socialdemokraterna | 33,0 | 26,8 | 28,1 | 27,6 | 29,8 | 36,8 | 31,1 | 37,0 | 34,6 | 37,7 | 42,0 | 46,1 | 44,6 | 43,7 | 45,7 |
| Vänsterpartiet | 4,9 | 4,6 | 3,4 | 3,0 | 4,0 | 6,0 | 8,2 | 5,6 | 4,7 | 5,2 | 6,4 | 6,4 | 7,3 | 6,7 | 6,1 |
| Skärgårdspartiet | 2,5 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Sverigedemokraterna | 13,9 | 12,9 | 7,5 | 3,3 | 2,4 | 0,8 | 0,6 | 0,7 | 3,8 | 0,6 | - | - | - | - | - |
| Övriga partier | 1,7 | 0,7 | 2,0 | 0,7 | 0,9 | 0,2 | 0,5 | 0,6 | 0,5 | 1,2 |
Närheten till Stockholm har stark påverkan på näringslivet i kommunen, exempelvis pendlade 60 procent av kommunens förvärvsarbetande till annan kommun (främst Stockholms kommun) i början på 2020-talet. Samtidigt var pendlingen till kommunen liten. Ungefär hälften av de som förvärvsarbetade var sysselsatta inomoffentlig förvaltning eller offentliga och privata näringar, omkring var tionde arbetade inomtillverkningsindustrin.Gustavsberg VVS var det dominerande industriföretaget,[19] men största privata arbetsgivare varKeolis med 375 anställda år 2020.[20] Kommunen är en attraktiv turistort, I synnerhet under sommarhalvåret, vilket har stor betydelse för service- och handelssektorerna.[19]
Från nordost genomkorsas kommunen avlänsväg 274 fram till Gustavsberg och från väst till öst avlänsväg 222.[19]
Under början av 1900-talet planerades för den så kalladeVärmdöbanan och visst arbete påbörjades. Kvar finns ett hus som ursprungligen byggdes som järnvägshotell och busshållplatsen Viks central är döpt efter den plats där en av de planerade stationerna skulle ligga.[21]
Det fanns i början av 2020-talet fanns 10 kommunala och fyra friståendegrundskolor i kommunen.[22] Det fanns också fyragymnasieskolor varav två fristående. Dessa varGustavsbergs gymnasium,Värmdö tekniska gymnasium ochMälardalens Ridgymnasium.Värmdö gymnasium låg vidGullmarsplan i Stockholm.[23]
Värmdö kommun hade 2019 en befolkning på&&&&&&&&&&045000.&&&&&045 000 personer varav 49 procent var kvinnor och 51 procent män, med en medelålder på 39,9 år. Befolkningsökningen var 1,3 procent mot föregående år. Sedan 2015 har befolkningen i kommunen ökat med 9 procent. Av befolkningen bodde 91,5 procent i tätort och 8,5 procent på landsbygden. Andel utrikes födda var 14 procent. Av hushållen var 40 procent ensamstående och 52 procent sammanboende, båda typerna med eller utan barn. Av personer mellan 20 och 64 år hade 86 procent jobb och medellönen var&&&&&&&&&&033208.&&&&&033 208 kronor i månaden.[24]
Kommunen har 46 627 invånare (30 september 2025), vilket placerar den på59:e plats avseende folkmängd blandSveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Värmdö kommun 1970–2020[25] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 12 882 | |||
| 1975 | 16 050 | |||
| 1980 | 17 846 | |||
| 1985 | 19 173 | |||
| 1990 | 22 067 | |||
| 1995 | 26 548 | |||
| 2000 | 31 260 | |||
| 2005 | 34 933 | |||
| 2010 | 38 301 | |||
| 2015 | 41 107 | |||
| 2020 | 45 566 | |||
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Värmdö kommun.[26]
| Nr | Födelseland | Antal | Andel (%) | Andel i hela riket |
|---|---|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 40 349 | 85,88 | 79,61 |
| 2 |  Finland | 1 045 | 2,25 | 1,26 |
| 3 |  Polen | 467 | 1,01 | 0,94 |
| 4 |  Thailand | 235 | 0,51 | 0,43 |
| 6 |  Storbritannien | 220 | 0,47 | 0,31 |
| 6 |  Tyskland | 216 | 0,46 | 0,53 |
| 7 |  Afghanistan | 214 | 0,46 | 0,62 |
| 8 |  Iran | 166 | 0,36 | 0,81 |
| 9 |  USA | 164 | 0,35 | 0,24 |
| 10 |  Irak | 163 | 0,35 | 1,40 |
62,3 procent av invånarna i kommunen var medlemmar iSvenska kyrkan 2019[27] som består av en församling,Värmdö församling.[28]Värmdö kyrka är den endamedeltidskyrkan iStockholms skärgård, och också skärgårdens äldsta kyrka.[29]
Värmdö kommun ingår, tillsammans med kommunerna Nacka, Fisksätra, Saltsjöbaden och Saltsjö-Boo, iSankt Konrads katolska församling.[30]
I kommunen finns ett flertal museum. Exempelvis har föreningen Skärgårdsmuseet tre museer –Skärgårdsmuseet på Fågelbrolandet,Nämdöfilialen på Nämdö ochRunmaröfilialen på Runmarö.[31]
Det mest kända museet är dockGustavsbergs Porslinsmuseum som sedan 2018 drivs avNationalmuseum.[32] På museet visas bland annatden stora Gustavsbergssamlingen med 45 000 föremål.[33]
Fredriksborgs Fästning var 1733, då byggnaden togs i bruk, Sveriges modernaste förvarsanläggning. Byggnaden tillkom efter den ryska flottans härjningar i Stockholms skärgård i början av 1700-talet. Byggnaden är klassad som statligtbyggnadsminne sedan 2002.[34] Ett medeltidakulturarv ärSiggesta gård, en herrgård i en gammalkulturbygd, dokumenterad från år 1323. En annan medeltida gård är Norrnäs.
Genom en damminventering har 34 dammar med kulturhistoriskt värde dokumenterats, där den äldsta äldsta är en kvarnlämning från 1670 på Ingarö. Andra exempel på dammiljöer med tidig datering ärFagerholms kvarn, även den på Ingarö.[35]
Blasonering:I blått två porslinsbrännugnar av silver, i hela sin bredd ställda på en röd stam.
Vapnet fastställdes förGustavsbergs landskommun år1960. Motivet syftar på porslinsindustrin på orten och två porslinsbrännugnar som användes där. Efter indelningsreformen på 1970-talet övertogs vapnet av Värmdö kommun och registrerades för denna iPRV år1979.
Wikimedia Commons har media som rörVärmdö kommun.
| |||||||||||
