| Den här artikelnbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2018-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan. |
| Världsmästerskapen i bordtennis | |
| Sport(er) | Bordtennis |
|---|---|
| Plats | Hela världen |
| Tidpunkt | April-maj |
| År | 1926- |
| Geografisk omfattning | Hela världen |
Världsmästerskapen i bordtennis arrangeras sedan 1926. Mästerskapen spelades vartannat år från 1957, efter att tidigare ha avgjorts varje år. Då avgjordes individuella turneringar och lagtävlingar under samma mästerskap och på samma ort. VM 1999 skulle avgjorts iBelgrad men flyttades på grund avKosovokriget. De individuella tävlingarna flyttades då tillEindhoven i augusti 1999 och lagtävlingarna tillKuala Lumpur i februari år 2000.[1] 2001 hölls återigen allt på samma plats men sedan 2003 spelas mästerskapen med individuella tävlingar ojämna år och lagtävlingar jämna år. Vid individuella tävlingar tävlar man i singel, dubbel och mixdubbel.
| Årtal | Värdnation (-er) | Värdort (-er) | Guldmedalj | Silvermedalj | Bronsmedalj | Anmärkningar |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1926 | Storbritannien | London | Ungern | Österrike | England och Indien | Ungerns 1:a Guld |
| 1928 | Sverige | Stockholm | Ungern 2 | Österrike 2 | England | |
| 1929 | Ungern | Budapest | Ungern 3 | Österrike 3 | England 2 | |
| 1930 | Tyskland | Berlin | Ungern 4 | Sverige | Tjeckoslovakien | |
| 1931 | Ungern | Budapest | Ungern 5 | Tjeckoslovakien | England 3 | |
| 1932 | Tjeckoslovakien | Prag | Tjeckoslovakien | Ungern | Österrike | Tjeckoslovakiens 1:a Guld (Ungerns första finalförlust) |
| 1933 | Tyskland | Baden | Ungern 6 | Tjeckoslovakien 2 | Österrike 2 | |
| 1934 | Frankrike | Paris | Ungern 7 | Österrike 4 | Tjeckoslovakien 2 | |
| 1935 | Storbritannien | London | Ungern 8 | Tjeckoslovakien 3 | Österrike och Polen | |
| 1936 | Tjeckoslovakien | Prag | Österrike | Rumänien | Tjeckoslovakien och Frankrike | Österrikes 1:a Guld |
| 1937 | Tyskland | Baden | USA | Ungern 2 | Tjeckoslovakien 3 | USA:s 1:a Guld |
| 1938 | Storbritannien | London | Ungern 9 | Österrike 5 | Tjeckoslovakien 2 och USA | |
| 1939 | Egypten | Kairo | Tjeckoslovakien 2 | Jugoslavien | England 4 | |
| 1947 | Frankrike | Paris | Tjeckoslovakien 3 | USA | Frankrike 2 och Österrike 2 | |
| 1948 | Storbritannien | London | Tjeckoslovakien 4 | Frankrike | Österrike 3 | |
| 1949 | Sverige | Stockholm | Ungern 10 | Tjeckoslovakien 4 | England 5 | |
| 1950 | Ungern | Budapest | Tjeckoslovakien 5 | Ungern 3 | England 6 | |
| 1951 | Österrike | Wien | Tjeckoslovakien 6 | Ungern 4 | Jugoslavien | |
| 1952 | Indien | Bombay | Ungern 11 | England | Japan | |
| 1953 | Rumänien | Bukarest | England | Ungern 5 | Tjeckoslovakien 3 och Frankrike 3 | Englands 1:a Guld |
| 1954 | Storbritannien | London | Japan | Tjeckoslovakien 5 | England 7 | Japans 1:a Guld |
| 1955 | Nederländerna | Utrecht | Japan 2 | Tjeckoslovakien 6 | England 2 och Ungern | |
| 1956 | Japan | Tokyo | Japan 3 | Tjeckoslovakien 7 | Kina och Rumänien | |
| 1957 | Sverige | Stockholm | Japan 4 | Ungern 6 | Kina 2 och Tjeckoslovakien 4 | |
| 1959 | Tyskland | Dortmund | Japan 5 | Ungern 7 | Kina 3 och Sydvietnam | |
| 1961 | Kina | Peking | Kina 1 | Japan | Ungern | Kinas 1:a Guld |
| 1963 | Tjeckoslovakien | Prag | Kina 2 | Japan 2 | Sverige och Västtyskland | |
| 1965 | Jugoslavien | Ljubljana | Kina 3 | Japan 3 | Nordkorea | |
| 1967 | Sverige | Stockholm | Japan 6 | Nordkorea | Sverige | |
| 1969 | Västtyskland | München | Japan 7 | Västtyskland | Jugoslavien 2 | |
| 1971 | Japan | Nagoya | Kina 4 | Japan 4 | Jugoslavien 3 | |
| 1973 | Jugoslavien | Sarajevo | Sverige | Kina | Japan 2 | Sveriges 1:a Guld |
| 1975 | Indien | Calcutta | Kina 5 | Jugoslavien 2 | Sverige 2 | |
| 1977 | Storbritannien | Birmingham | Kina 6 | Japan 5 | Sverige 3 | |
| 1979 | Nordkorea | Pyongyang | Ungern 12 | Kina 2 | Japan 3 | |
| 1981 | Jugoslavien | Novi Sad | Kina 7 | Ungern 8 | Japan 4 | |
| 1983 | Japan | Tokyo | Kina 8 | Sverige 2 | Ungern 2 | |
| 1985 | Sverige | Göteborg | Kina 9 | Sverige 3 | Polen | |
| 1987 | Indien | New Delhi | Kina 10 | Sverige 4 | Nordkorea 2 | |
| 1989 | Västtyskland | Dortmund | Sverige 2 | Kina 3 | Nordkorea 3 | |
| 1991 | Japan | Chiba | Sverige 3 | Jugoslavien 3 | Tjeckoslovakien 4 | |
| 1993 | Sverige | Göteborg | Sverige 4 | Kina 4 | Tyskland | |
| 1995 | Kina | Tianjin | Kina 11 | Sverige 5 | Sydkorea | |
| 1997 | Storbritannien | Manchester | Kina 12 | Frankrike 2 | Sydkorea 2 | |
| 2000 | Malaysia | Kuala Lumpur | Sverige 5 | Kina 5 | Italien och Japan | Sveriges 5:e Guld |
| 2001 | Japan | Osaka | Kina 13 | Belgien | Sydkorea och Sverige 2 | |
| 2004 | Qatar | Doha | Kina 14 | Tyskland 2 | Sydkorea 3 | |
| 2006 | Tyskland | Bremen | Kina 15 | Sydkorea | Tyskland 2 och Hongkong | |
| 2008 | Kina | Guangzhou | Kina 16 | Sydkorea 2 | Hongkong 2 och Japan 2 | |
| 2010 | Ryssland | Moskva | Kina 17 | Tyskland 3 | Japan 3 och Sydkorea 2 | |
| 2012 | Tyskland | Dortmund | Kina 18 | Tyskland 4 | Japan 4 och Sydkorea 3 | |
| 2014 | Japan | Tokyo | Kina 19 | Japan 6 | Tyskland 2 | |
| 2016 | Malaysia | Kuala Lumpur | Kina 20 | Tyskland 5 | Japan 5 | |
| 2018 | Sverige | Halmstad | Kina 21 | Tyskland 6 | Sverige 3 och Sydkorea | |
| 2022 | Chengdu | Kina | Fan Zhendong Liang Jingkun Lin Gaoyuan Ma Long Wang Chuqin | Benedikt Duda Fanbo Meng Dang Qiu Kay Stumper Ricardo Walther | Tomokazu Harimoto Mizuki Oikawa Shunsuke Togami Jo Yokotani | |
An Jae-hyun Cho Dae-seong Cho Seung-min Hwang Min-ha Jang Woo-jin | ||||||
| 2024 | Busan | Sydkorea | Fan Zhendong Liang Jingkun Lin Gaoyuan Ma Long Wang Chuqin | Lilian Bardet Simon Gauzy Alexis Lebrun Félix Lebrun Jules Rolland | Chuang Chih-yuan Feng Yi-hsin Huang Yan-cheng Kao Cheng-jui Lin Yun-ju | |
An Jae-hyun Jang Woo-jin Lee Sang-su Lim Jong-hoon Park Gyu-hyeon |
Svenska guldmedaljlag:
| Pl. | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt | 0,5 Brons |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Kina | 23 | 5 | 0 | 28 | 3 |
| 2 | Ungern | 12 | 8 | 2 | 22 | 1 |
| 3 | Japan | 7 | 6 | 3 | 16 | 7 |
| 4 | Tjeckoslovakien | 6 | 7 | 4 | 17 | 4 |
| 5 | Sverige | 5 | 5 | 3 | 13 | 3 |
| 6 | Österrike | 1 | 5 | 3 | 9 | 2 |
| 7 | England | 1 | 1 | 7 | 9 | 2 |
| 8 | USA | 1 | 1 | 0 | 2 | 1 |
| 9 | Tyskland | 0 | 6 | 2 | 8 | 2 |
| 10 | Jugoslavien | 0 | 3 | 3 | 6 | 0 |
| 11 | Sydkorea | 0 | 2 | 3 | 5 | 7 |
| 12 | Frankrike | 0 | 3 | 0 | 3 | 4 |
| 13 | Nordkorea | 0 | 1 | 3 | 4 | 0 |
| 14 | Rumänien | 0 | 1 | 0 | 1 | 1 |
| Västtyskland | 0 | 1 | 0 | 1 | 1 | |
| 15 | Belgien | 0 | 1 | 0 | 1 | 0 |
| 16 | Polen | 0 | 0 | 1 | 1 | 1 |
| 17 | Hongkong | 0 | 0 | 0 | 0 | 2 |
| 18 | Indien | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Korea | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | |
| Sydvietnam | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | |
| Italien | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | |
| Total | 54 | 54 | 34 | 142 | 36 | |
| Årtal | Värdnation (-er) | Värdort (-er) | Guldmedalj | Silvermedalj | Bronsmedalj | Anmärkningar |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1934 | Frankrike | Paris | Tyskland | Ungern | Tjeckoslovakien | |
| 1935 | Storbritannien | London | Tjeckoslovakien | Ungern 2 | Tyskland | |
| 1936 | Tjeckoslovakien | Prag | Tjeckoslovakien 2 | Tyskland | USA och Österrike | |
| 1937 | Tyskland | Baden | USA | Tyskland 2 | Tjeckoslovakien 2 | |
| 1938 | Storbritannien | London | Tjeckoslovakien 3 | England | Österrike | |
| 1939 | Egypten | Kairo | Tyskland 2 | Tjeckoslovakien | Rumänien | |
| 1947 | Frankrike | Paris | England | Ungern 3 | USA 2 och Tjeckoslovakien | |
| 1948 | Storbritannien | London | England 2 | Ungern 4 | Rumänien och Tjeckoslovakien 2 | |
| 1949 | Sverige | Stockholm | USA 2 | England 2 | Ungern och Frankrike | |
| 1950 | Ungern | Budapest | Rumänien | Ungern 5 | Tjeckoslovakien 3 och England | |
| 1951 | Österrike | Wien | Rumänien 2 | Österrike | Skottland och England 2 | |
| 1952 | Indien | Bombay | Japan | Rumänien | England | |
| 1953 | Rumänien | Bukarest | Rumänien 3 | England 3 | Österrike 2 och Ungern 2 | |
| 1954 | Storbritannien | London | Japan 2 | Ungern 6 | England 2 | |
| 1955 | Nederländerna | Utrecht | Rumänien 4 | Japan | England 3 | |
| 1956 | Japan | Tokyo | Rumänien 5 | England 4 | Japan | |
| 1957 | Sverige | Stockholm | Japan 3 | Rumänien 2 | Kina | |
| 1959 | Tyskland | Dortmund | Japan 4 | Sydkorea | Kina 2 | |
| 1961 | Kina | Peking | Japan 5 | Kina | Rumänien 2 | |
| 1963 | Tjeckoslovakien | Prag | Japan 6 | Rumänien 3 | Ungern 3 och Kina | |
| 1965 | Jugoslavien | Ljubljana | Kina | Japan 2 | England 4 | |
| 1967 | Sverige | Stockholm | Japan 7 | Sovjet | Ungern | |
| 1969 | Västtyskland | München | Sovjet | Rumänien 4 | Japan 2 | |
| 1971 | Japan | Nagoya | Japan 8 | Kina 2 | Sydkorea | |
| 1973 | Jugoslavien | Sarajevo | Sydkorea | Kina 3 | Japan 3 | |
| 1975 | Indien | Calcutta | Kina 2 | Sydkorea 2 | Japan 4 | |
| 1977 | Storbritannien | Birmingham | Kina 3 | Sydkorea 3 | Nordkorea | |
| 1979 | Nordkorea | Pyongyang | Kina 4 | Nordkorea | Japan 5 | |
| 1981 | Jugoslavien | Novi Sad | Kina 5 | Sydkorea 4 | Nordkorea 2 | |
| 1983 | Japan | Tokyo | Kina 6 | Japan 3 | Nordkorea 3 | |
| 1985 | Sverige | Göteborg | Kina 7 | Nordkorea 2 | Sydkorea 2 | |
| 1987 | Indien | New Delhi | Kina 8 | Sydkorea 5 | Ungern 2 | |
| 1989 | Västtyskland | Dortmund | Kina 9 | Sydkorea 6 | Hongkong | |
| 1991 | Japan | Chiba | Korea | Kina 4 | Frankrike | |
| 1993 | Sverige | Göteborg | Kina 10 | Nordkorea 3 | Sydkorea 3 | |
| 1995 | Kina | Tianjin | Kina 11 | Sydkorea 7 | Hongkong 2 | |
| 1997 | Storbritannien | Manchester | Kina 12 | Nordkorea 4 | Tyskland 2 | |
| 2000 | Malaysia | Kuala Lumpur | Kina 13 | Taiwan | Sydkorea och Rumänien 2 | |
| 2001 | Japan | Osaka | Kina 14 | Nordkorea 5 | Japan och Sydkorea 2 | |
| 2004 | Qatar | Doha | Kina 15 | Hongkong | Japan 6 | |
| 2006 | Tyskland | Bremen | Kina 16 | Hongkong 2 | Vitryssland och Japan 2 | |
| 2008 | Kina | Guangzhou | Kina 17 | Singapore | Hongkong och Japan 3 | |
| 2010 | Ryssland | Moskva | Singapore | Kina 5 | Tyskland och Japan 4 | |
| 2012 | Tyskland | Dortmund | Kina 18 | Singapore 2 | Hongkong 2 och Sydkorea 3 | |
| 2014 | Japan | Tokyo | Kina 19 | Japan 4 | Hongkong 3 och Singapore | |
| 2016 | Malaysia | Kuala Lumpur | Kina 20 | Japan 5 | Taiwan och Nordkorea | |
| 2018 | Sverige | Halmstad | Kina 21 | Japan 6 | Hongkong 4 och Korea | |
| 2020 |
| Pl. | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt | 0,5 Brons |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Kina | 21 | 5 | 2 | 28 | 1 |
| 2 | Japan | 8 | 6 | 6 | 20 | 4 |
| 3 | Rumänien | 5 | 4 | 2 | 11 | 2 |
| 4 | Tjeckoslovakien | 3 | 1 | 2 | 6 | 3 |
| 5 | England | 2 | 4 | 4 | 10 | 2 |
| 6 | Tyskland | 2 | 2 | 2 | 6 | 1 |
| 7 | USA | 2 | 0 | 0 | 2 | 2 |
| 8 | Sydkorea | 1 | 7 | 3 | 11 | 3 |
| 9 | Singapore | 1 | 2 | 0 | 3 | 1 |
| 10 | Sovjet | 1 | 1 | 0 | 2 | 0 |
| 11 | Korea | 1 | 0 | 0 | 1 | 1 |
| 12 | Ungern | 0 | 6 | 2 | 8 | 3 |
| 13 | Nordkorea | 0 | 5 | 3 | 8 | 1 |
| 14 | Hongkong | 0 | 2 | 2 | 4 | 4 |
| 15 | Österrike | 0 | 1 | 1 | 2 | 2 |
| 16 | Taiwan | 0 | 1 | 0 | 1 | 1 |
| 17 | Frankrike | 0 | 0 | 1 | 1 | 1 |
| 18 | Skottland | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Vitryssland | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | |
| Total | 46 | 47 | 30 | 123 | 34 | |