Väderprognos enligt amerikansk tidningsmodell med grader iFahrenheit.
Enväderprognos,väderleksprognos,väderleksrapport ellerväderrapport, är en vetenskaplig förutsägelse omvädret för en tid framåt. Dessa brukar vanligen sändas iTV ochradio, publiceras idagstidningar och påwebbsidor, så att allmänheten kan ta del av väderprognoserna.
Förr kallades väderprognoser förprognosticon (grekiska, med betydelsen "veta i förväg") och ordet användes åtminstone fram till1881 om Meteorologiska Centralanstaltens väderprognoser för lantbruket.[1]
Väderprognoser brukar produceras avmeteorologer, och vanligen sträcka sig över de närmaste 1–14dagarna, eftersom det blir svårare att förutsäga vädret för en längre period.
Lokala väderprognoser används också för att styra uppvärmningen i byggnader genom så kalladprognosstyrning. Man tar då hänsyn till byggnadens tröghet och utetemperatur,vindstyrka, vindriktning, solinstrålning, fukt etc.
Väderinstitutens framställning av prognoser kan delas in i tre steg: datainsamling, datorbearbetning och förädling. Först samlas väderdata in (exempelvislufttryck,temperatur ochvinduppgifter) frånväderstationer,fartyg,vädersatelliter,väderballonger ochväderradar. Den informationen överförs sedan tillsuperdatorer som samlar rådata och konstruerar prognosmodeller. Slutligen sker en förädling som innebär att prognosdata sammanställs till lättbegripliga och överskådliga väderprognoser för allmänheten.
SMHI:s väderprognoser för följande dag hade 1992 en träffsäkerhet på omkring 80 procent av vad man rimligen kan förvänta sig[1], 2009 var siffran cirka 85 procent.[2] Även om tendensen har skiftat under åren så har träffsäkerheten för väderprognoserna ökat sedan 1970-talet. Mycket tack vare förbättrade metoder och ett bättre globalt samarbete.[1]
Några anledningar till missvisande väderprognoser är brist på observationer eller observationsplatser, dåliga eller feltolkade observationer, ofullkomliga datormodeller och prioriteringsfel.[3]
