 | |
| Nationell utbildnings budget (2007) | |
|---|---|
| Budget | 1 biljon USD[1] |
| Allmänt | |
| Språk | Engelska |
| Läskunnighet | |
| Män | 99%[2] |
| Kvinnor | 99%[2] |
| Antal elever | |
| Total | 81,5 miljoner |
| Grundskola | 37,9 miljoner |
| Gymnasium | 26,1 miljoner |
| Högskola | 20,5 miljoner |
| Examen | |
| Sekundärutbildning | 85% |
| Högskoleutbildning | 30%[3] |
Utbildningen i USA styrs delvis avUSA:sfederala statsmakt, men kontrolleras i hög utsträckning avdelstaterna.
År 1852 blevMassachusetts den första delstat iUSA som införde obligatorisk skola. År 1870 utexaminerades bara 2 % av 17-åringarna i USA frånhigh school. År 1900 hade denna siffra ökat till 10 %, men de flesta kom ännu från rika familjer. År 1900 hade 31 delstater lagar om obligatorisk skola för barn i åldrarna 8–14 år. År 1910 gick 72 % av USA:s barn i skolan och hälften av dem gick i enklassrumsskolor.McGuffey Readers var en vanlig läsebok.
Mellan 1880 och 1885 öppnades över 150 nya colleges och universitet i USA. I början av 1900-talet fanns i USA omkring 1 000 colleges med 160 000 studenter.
Före detamerikanska inbördeskriget fanns det delstater i södern i USA som förbjöd afroamerikaner att lära sig läsa och ännu färre gick i skolan. 1896 tilläts segregation i USA så länge ingen fick sämre kvalitet på undervisningen. USA förbjöd segregerade skolor 1954.
USA använder sig avårskursbenämningar (engelskagrades) som inte är så enkla att förstå i andraländer. USA använder sig avordinaltal istället förkardinaltal. Då ett "typiskt" barn i USA får frågan om vilken årskurs det går i kommer det förmodligen att svara till exempel "fjärde årskursen" istället för "årskurs 4". Följande tabell visar den typiska åldern på barn som går i de olika årskurserna. Många olika variationer förekommer i olika delar av USA.
Det finns ingen obligatorisk förskola eller daghemsverksamhet i USA. USA:s federala regering startade programmetHead Start för föräldrar med sämre ekonomi, men de flesta familjer kan själva hitta förskolor eller, som alternativ,barnomsorg. Istorstäderna finns det många dyra förskolor för barn med välbärgade föräldrar. Dessa familjer ser sådana skolor som första steget mot de så kalladIvy League-universiteten.
Skolan är obligatorisk för alla barn som bor i USA, men skolpliktsåldern varierar fråndelstat till delstat. De flesta barn i USA börjar primärutbildning påKindergarten som 5–6-åringar, och slutar sin sekundärutbildning i 18-årsåldern, då deras sista läsår på high school slutar. Oftast börjar den obligatoriska utbildningen med första årskursen (Kindergarten är oftast inte obligatoriskt). Vissa delstater tillåter eleverna att lämna skolan som 16-åringar, innan high school är över, medan andra delstater "håller kvar" dem till 18-årsåldern. De flesta föräldrar sänder sina barn till allmänna eller privata institutioner. Omkring 85 % av barnen går (tidiga2000-talets förhållanden) i allmänna skolor, eftersom dessa är offentligt finansierade. Skoldagen är omkring åtta timmar lång och året omfattar omkring 180 skoldagar. De flesta skolor har ettsommarlov i omkring två och en halv månad, frånjuni tillaugusti (främst i de varmare delstaterna) och andra från slutet avjuni till början avseptember. Förr i tiden var sommarlovet anpassat så att eleverna kunde delta iskördearbetet, men numera är detta ganska onödigt och sommarlovet finns mest kvar som en tradition. Vissa anser att barnen borde ha kortare sommarlov, men de har inte stort stöd.
Föräldrar kan också välja att själva ge sina barnhemundervisning, vilket 1,7 % av barnen fick under det tidiga2000-talet. Vissa föredrar hemundervisning till exempel som en flykt från / protest mot alltför grov indoktrinering, som de anser att barn utsätts för under utbildningen (kritik av det slaget riktas främst mot den allmänna skolan), eller eftersom man på detta sätt till exempel kan betonareligion. Andra anser att det finns för många andra stora problem i skolan, sommobbning,droger ochbrottslighet.
De som är emot hemundervisning säger att de är rädda för att det är sämre kvalitet på utbildningen och att den kan orsaka extremism. Till exempel kan en förälder som tror attGud har skapat världen hålla barnet borta från den allmänna skolan som också undervisar omBig bang. Andra tror att om man inte skickar barnen till en skola får de svårt att hitta kamrater i sin egen ålder.
Det finns i USA olika namn på skolor som alla börjar med Kindergarten eller första årskursen och slutar med femte eller sjätte årskursen. De är: "Elementary school", "grade school", "grammar school", och "public school". De flesta elever har dagliga rutiner. Man väljer inga ämnen och stannar i sitt eget klassrum hela dagen, förutom vid lektioner som gymnastik, musik och bild. Utbildningen är ganska ostandardiserad. Lärarna, de flesta kvinnor, brukar ge eleverna en bok i varje ämne och talar om vad de skall gå igenom. Eleverna lär sig bland annat matematik och engelsk grammatik, att stava och vokabulär. Samhällsorienterande- och naturvetenskapsorienterande ämnen brukar handla om USA:s historia och världshistorien och ibland om lokalhistoria. Omfattningen av den naturvetenskapliga undervisningen varierar.
Skolor som börjar med sjätte eller sjunde årskursen och slutar med åttonde, ibland nionde, årskursen har olika namn, bland dessa finns "Middle school", "junior high school", och "intermediate school" . Termen "junior high school" och att denna börjar med sjunde årskursen har på senare tid blivit allt ovanligare. Eleverna börjar nu haolika lärare i olika ämnen, till skillnad från i elementary school, där de hadesamma lärare i de flesta ämnen. Lektionerna innehåller vetenskap, matematik, engelska, samhällsvetenskapliga ämnen, samt läsning och/eller teknik. Gymnastik är obligatoriskt alla år från Kindergarten till nionde årskursen. Tillvalsämnen är i middle school begränsade till bara ett eller två.
Sekundärutbildningen löper från nionde till tolfte årskursen, men vissaskoldistrikt är undantagna. Det vanligaste undantaget är att ha nionde årskursen i middle school. I high school kan eleverna välja många fler ämnen än tidigare.
Så kallad "postsekundär utbildning" kallas förcollege elleruniversitet och innehåller oftast fyra års studier (engelska:undergraduate) som leder till enbachelorexamen. USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500universitet ochhögskolor. De flesta av dessa utbildningar på den här nivån är inte kostnadsfria för den enskilda studenten och kräver ofta, om egna medel saknas,studielån och/eller stipendier som reducerar terminsavgifter. De flesta delstaters offentligägda universitetssystem har lägre terminsavgifter för studenter från den egna delstaten.
Service academies har många sökande per plats, då allting är skattefinansierat, i utbyte mot flerårig tjänstgöring som officer iUSA:s väpnade styrkor efter examen. Officersutbildning erhålls även vid vanliga universitet genomROTC, vid sidan av ordinarie studier.
Vissa universitet som anses vara särskilt prestigefyllda ingår iIvy League: en av dessa ärHarvard University med välkända fakulteter inomLaw,Medical ochBusiness. Andra prestigfylla universitet ärMassachusetts Institute of Technology,California Institute of Technology,University of Chicago,UCLA,University of California Berkeley samtStanford University.
Det är möjligt att efter två år på ettcommunity college sen begära en överflyttning (engelska:transfer) till ett universitet och gå återstående två åren för en bachelorexamen.[4]
Betygen i USA utgörs av en skala om elva grader:
| Betyg | Elevens resultat |
|---|---|
| A+ | 98–100 % |
| A | 93–97 % |
| A− | 90–92 % |
| B+ | 87–89 % |
| B | 83–86 % |
| B− | 80–82 % |
| C+ | 77–79 % |
| C | 73–76 % |
| C− | 70–72 % |
| D | 65–69 % |
| F | < 65 % |
A+ är det högsta möjliga betyget, F är det lägsta. Om man inte klarar av ett visst ämne bör man i vissa skolor ta om ämnet i ett helt skolår, eller gå på sommarskola, för att kunna ta tentamen i ämnet.
Wikimedia Commons har media som rörUtbildning i USA.