Njurarna på plats i kroppen med urinledare, sedda bakifrån. Ryggraden inte inritad i bilden, för att inte skymma.
Njuren i genomskärning. 1.Binjure, ettendokrint organ placerat alldeles ovanför njuren. Binjuren har inget direkt samband med njurens funktion. 2. Pyramid 3. Njurhilus (inbuktningen vid njurbäckenets utlopp till urinledaren) 4. Njurpapill 5. Njurbäcken 6. Njurmärg 7. Urinledare
Urinsystemet är den kroppsliga process som för att upprätthållavätske- och elektrolytbalansen och för att göra sig av med slaggprodukter, producerar, lagrar och transporterarurin, vilket har en central roll iosmoregleringen. Den del av urinvägssystemet som sköter transporten, kallas urinvägarna. Hosmänniskan består urinsystemet av tvånjurar, två urinledare,urinblåsan,urinröret och två slutarmuskler,sfinktrar. Stor del av urinvägarna täcks på insidan av ett mycket specialiseratepitel,urotelet.
Njurarna är bönformade organ av ungefär en knytnäves storlek som ligger nära ryggradens mittpunkt, alldeles underbröstkorgen. Tillsammans medlungorna,tarmarna ochhuden ansvarar njurarna för att avfall förs bort från kroppen. En njure består av ungefär en miljonfiltreringsenheter kalladenefron. Varje nefron består av ettglomerulus, ett bollformatkapillärnystan, och ett nätverk av rör. I glomerulus filtreras blodet, och den bildade primärurinen passerar genom rörsystemet där vatten, salter och näringsämnen återupptas.
En människa producerar ungefär en och en halv liter urin per dygn. Denna mängd varierar dock beroende på omständigheterna. Ökat vätskeintag ökar i allmänhet urinmängden, medan ökadandning ochsvettning kan minska den. En delläkemedel påverkar utsöndringen antingen direkt eller indirekt, såsomvätskedrivande medel (diuretika). Njurarna är viktiga för att reglera mängdenelektrolyter i kroppen (natrium,kalium ochkalcium). Dessutom befriar njurarna kroppen frånurea, en kvävehaltig avfallsprodukt som bildas vid nedbrytning avaminosyror.
Urinen samlas upp i njurbäckenet, som har förbindelse med urinledarna (uretärerna) som för urinen till urinblåsan. Urinledarna är ungefär 20 till 25 centimeter långa, och dess väggar är försedda medglatt muskulatur som genomperistaltiska rörelser pressar urinen nedåt. Små mängder urin töms i urinblåsan från urinledare ungefär var tionde till femtonde sekund.
Urinblåsan (latin.vesica urinaria) är ett ihåligt ballongformat muskulärt organ. Det ligger i "hålrummet" i bäckenets mitt, och hålls på plats avligament fästa vidbäckenbenet. Dess funktion är att lagra urin, och den kan utvidgas väsentligt. När den är full sväller den och blir rund, och när den tömts krymper den. En normal urinblåsa kan utan problem rymma ungefär en halvliter urin i upp till två till fem timmar.
Cirkulära slutarmuskler,sfinktrar, reglerar urinens utflöde från blåsan och ut ur kroppen. Själva blåsan har ett eget muskellager som kan öka trycket inuti blåsan och därmed öka urinflödet.Urintömning är en viljestyrd process, som i allmänhet föranleds av attsträckreceptorer i blåsan ger signaler till hjärnan om att blåsan är full. Detta upplevs som kissnödighet. När man kissar slappar sfinktrarna av och blåsans omgivande muskler drar ihop sig, vilket får urinen att tryckas ut ur blåsan.
Njursjukdomar undersöks och behandlas i allmänhet avnefrologer. Övriga av organ i urinsystemet behandlas avurologer.Inkontinens hos kvinnor behandlas ofta avgynekologer.Uropatier är sjukdomar som har med urinvägarna att göra, medannefropatier är samma sak som njursjukdomar.
Bland sjukdomar som rör urinsystemet finns
ett flertal olikanjursjukdomar. Många av dem stör den normala urinproduktionen
