Stadens tidigaste namn varÖstra Aros, därAros (det ursprungliga namnet) betyder åmynning och syftar påFyrisåns utlopp i Mälaren. Östra tillades för att skilja orten från Västra Aros (Västerås). Orten Uppsala (ub salum, 900-talets slut, dvs.Upsalum) låg norr om Östra Aros och den var från 1164 säte förärkebiskopen. När ärkebiskopssätet ungefär 1273 flyttades till Östra Aros följde namnet Uppsala med och Östra Aros blev Uppsala. Den ort som förut hade namnet Uppsala fick hetaGamla Uppsala. Namnet Uppsala har tillkommit som jämförelse med den tidigare byn Sala (den nuvarandestadsdelenSala backe).[8] Upp- betyder 'det längre upp belägna Sala'. Sala är pluralis avsal, som har tolkats på två olika sätt. En tolkning är att det betyder 'enklare byggnad' och en annan tolkning är 'festhall'.[9]
Utsikt av Uppsala medUppsala domkyrka på 1700-talet, utförd avElias Martin. Notera att kyrkans tornspiror ändrats sedan dess, som ett resultat av flera renoveringar och ombyggnationer efter en brand år 1702.Karta över Uppsala från 1790-talet."Upsala stads egor" påHäradsekonomiska kartan från 1859.Ågatorna med Nybron. Litografi av Alexander Nay (1870).Karta över Uppsala, 1920.
Dagens Uppsala hette tidigareÖstra Aros, och det nuvarandeGamla Uppsala hette då Uppsala (Ubsala, Upsalir, med flera stavningar). MälarfjärdenEkoln sträckte sig vid den här tiden fram till Östra Aros, som var Uppsalashamn. Östra Aros kom att ta över namnet Uppsala i samband med att ärkestiftet flyttades på 1280-talet. Vattenvägarna viaStäket och Ekoln från Mälaren norrut gjorde tidigt platsen till knutpunkt för handel med framförallt pälsvaror från skogsområden norrut och inåt landet.Uppsala domkyrka invigdes år1435.
Handlingar, som mera eller mindre direkt angår dessprivilegier, finns ända från början av 1300-talet, egentliga stadfästelser på privilegierna från 1497 somuppstad. Östra Aros omtalas dock första gången 1164–67, och redan på 1100-talet fanns här en köpstad.Myntning påbörjas i staden omkring 1200.[10] Uppsala omtalas som stad första gången 1300, och det äldsta stadssigillet härrör från 1302.[11]
Stadens äldsta bebyggelse verkar utifrån arkeologiska fynd varit belägen på båda sidor omFyrisån, mellanDombron ochIslandsbron ned till hamnen.Dendrokronologiska studier av byggnadsvirke har visat att det äldstatimret verkar ha avverkats omkring 1100. Perioden 1100–1200 består virket uteslutande avek, därefter 1200–1340 avtall och ek, och från 1340 närmast uteslutande av tall. Förändringen kan vara kopplad till en förändring frånskiftesverkshus till timrade hus, men också vara kopplat till en ökad urbanisering eller minskad virkestillgång.[11] Stadens delar uppstod dels kring enkungsgård, sannolikt längst i söder motKungsängen och inom nuvarande Kungsängs-, samt även Vårfruroten, där också S:t Mariæ ellerVårfrukyrkan, första gången omtalad på 1220-talet legat; dels norrut till den i Fyrisån utlöpande, sedermera nästan uttorkadeSvartbäcken över vilken den forna vägen från Gamla Upsala gick, överTova bro, vars namn ännu finns i kvarteret Tovan. I denna norra del av staden harS:t Pers kyrka funnits, utom ett yngre kapell, samt ettfranciskankloster, grundat på 1200-talet. Vid mitten av åstranden låg torget och stadensrådhus. Även västra strandens nedre delar har haft gamla minnen, såsomS:t Eriks kapell och ettsjukhus.
På Domberget började domkyrkan troligen att uppföras på 1270-talet.Helga Trefaldighets kyrka är äldre, troligen åtminstone från början av 1200-talet.Domtrapphuset, som tidigare av bland annat Nils Sundqvist antogs ursprungligen ha varit enkastal från 1100-talet i en ringmursborg som legat på Domberget före domkyrkans anläggning, dateras numera till 1200-talets slut.
Mitt i ån låg Fyrisholmen (sedermeraStudentholmen) där stadens äldsta lärosäte funnits, nuKvarnholmen, inskränktare till omfång än förr; något längre ned förde, då som nu, en bro, den äldsta man känner, över till torget. Längst ned, på ömse sidor om ån, var och ärIslandet, sannolikt så kallat efter de isar, som vid vårflödena kastades upp på stränderna. De båda stränderna var även här förenade medelst två broar. Överallt var staden sannolikt högst oregelbundet byggd, och hade därutöver ända intill 1600-talet inte undergått någon betydande förbättring, fastän flera eldsvådor (större åren 1236, 1266, 1269, 1310, 1447, 1464 (osäkert årtal), 1473, 1541, 1543 och 1572)[12] samt förhärjningar under inre krig – såsomlångfredagsslaget år 1520 – förstört för en tid enskilda delar, ochreformationen föranlett åtskilliga mindre förändringar. Först underdrottning Kristinas tid fick denna liksom många andra städer i Sverige ett mera reguljärt utseende. Ett nytt torg byggdes längre österut från ån, därifrån utgick fyra huvudgator, som var avskurna av likaledes mestadels rätvinkliga tvärgator.
Rutnätsformen har ofta visat sig bereda bekymmer; än i dag träffar svåra vinterstormar (som oftast kommer från väster) uppsalaflanören som tvingas gå rakt obarmhärtigt. Huvudgatorna fortsatte i raka landsvägar och Fjärdingen erhöll en betydlig utvidgning åt söder. Sedermera orsakade eldsvådorna vid de stora stadsbränderna1702, 1766 och 1809 många ombyggnader.
Flygfoto över Uppsalas stadskärna, sett mot nordnordost. De södra stadsdelarna finns inte i bild.
Uppsala ligger påUppsalaslätten och stadens centrum ligger på bägge stränderna avFyrisån, drygt fem kilometer ovanför dess utlopp iMälaren vid vikenEkoln, nedanför och delvis på denrullstensås,Uppsalaåsen, som sträcker sig utmed åns västra sida och sedan, med vissa avbrott, fortsätter söderut tillStockholm.Europaväg 4 passerar Uppsala från Stockholm på den östra sidan om staden och fortsätter norrut på Uppsalaåsen motGävle.
Uppsala ligger precis söder om 60:e breddgraden och har haft ett fuktigt kalltempererat klimat med varma somrar och kalla vintrar (Dfb enligtKöppens klimatklassifikation). År 2021 uppdaterades klassificeringen till varmtempererat (Cfb) på grund av denglobala uppvärmningen.[15]
Mellan 1860 och 1960 kan Uppsala sägas ha varit en industristad. De flesta betydande industrierna som funnits i Uppsala har lagts ned eller flyttat till annan ort. Flera varumärken som funnits på produkter från Uppsala är dock fortfarande i bruk.
Uppsalas i särklass viktigaste transportled för biltrafik ärmotorvägen påEuropaväg 4. Många Uppsalabor pendlar längs motorvägen till framförallt Stockholm. Den går också förbiArlanda vilket också utnyttjas i stor omfattning bland Uppsalas befolkning. Motorvägen går också norrut upp förbiStorvreta tillGävle. Genom själva Uppsala går motorvägen vid Uppsalas östra sida och förbi bland annatVaksala kyrka. Motorvägen ansluter också till viktiga lokala trafikleder inom Uppsala somTycho Hedéns väg, som delvis också är motorväg medan resten är fyrfilig med skilda körbanor, bred mittremsa och vägren men korsar andra vägar i plan med trafikljusreglerade korsningar och rondeller eller tillBärbyleden som är en del avväg 55.
Bärbyleden är fyrfilig med delvis planskilda korsningar. Den har anslutning till Tycho Hedéns väg via en halv trafikplats som enbart erbjuder på- och avfart väst-sydlig riktning och även tillRåbyvägen samtÖsterleden i en cirkulationsplats. Därefter ansluter den tillE4 i en trafikplats.
Uppsala har tät järnvägstrafik, särskilt mot Stockholm genomSJ,Mälartåg ochStockholms pendeltåg. Flera av de tåg som går till Stockholm går viaArlanda vilket gör att Uppsala även har tät trafik direkt till flygplatsen. Det går även tåg till bland annatSundsvall,Östersund ochDalarna. Från Uppsala utgår ocksålokaltåg tillTierp–Gävle ochSala.Uppsala centralstation samt busstationen har byggts om och blev färdigt 2012. Detta nyaResecentrum är tänkt att ta ett samlat grepp på trafiken till och från Uppsala, liksom även stadsbussarna.
Järnvägen är dubbelspårig söder om Uppsala och fyrspårig från länsgränsen, där spåren delar sig motMärsta/Stockholm ochArlanda. Fyrspåret på den sträckan blev klart 1999. Det var en stor underlättnad för tågtrafiken på den sträckan.
Dubbelspåret mellan länsgränsen och Uppsala C är en flaskhals, speciellt under rusningstid. Våren 2018 beslutades att fyrspåret ska byggas i sin helhet mellan Uppsala och länsgränsen. Byggstart var satt till 2024.[19][20][uppföljning saknas]
Norr om Uppsala delar sig den dubbelspåriga järnvägen dåDalabanan ochOstkustbanan skiljs åt. På Ostkustbanan mellan Uppsala ochGävle är det sedan hösten 2017 dubbelspår på hela sträckan när tunneln under Gamla Uppsala öppnades för trafik.[21][22] Dalabanan är enkelspårig hela sträckan med några mötesspår. Även här har det diskuterats att bygga ut och renovera delar av banan då den är ganska sliten, men i nuläget saknas finansiering för projektet och eftersom ingen finansiering fanns i transportplanen 2018-2029 är det troligt att detta inte kommer hända i närtid.
UL ansvarar för all busstrafik i Uppsala län.Stadstrafiken sköts avGamla Uppsala Buss (ägt av Region Uppsala). Gamla Uppsala Buss (GUB) trafikerar förutom tätorten även linjer tillLövstalöt-Bälinge ochStorvreta.Uppsala har 3 stycken mjuka linjen-bussar och
Landsbygdstrafiken består av ett stort antal linjer. Dessa bussar körs oftast avKeolis eller något mindre bussbolag, dessa bussar kör till bland annat: Arlanda, Alunda, Enköping och Öregrund.
Stadsspårvägens vagnar var gräddvita upptill och blå nedtill. Mälarlinjens vagnar var gräddvita med bruna detaljer.
Vid en brand ivagnhallen vid Dalgatan midsommarafton1945 förstördes stora delar av vagnparken. Spårvägen hade enkelspårsdrift, vilket med tiden kom att bli allt mer opraktiskt när biltrafiken tilltog efterkriget. Detta var faktorer som vägdes in, när staden beslutade om spårvägens nedläggning. Linjerna lades ner successivt från 1945, med Mälarlinjen som den sista –12 oktober1953.[23]
Spårvägsnätets utseende under den klassiska spårvägsepoken1928 -1944
Linje
Färg
Sträcka
1
Röd
Norra stationen - Sysslomansgatan - Domkyrkan - Stora torget - Järnvägsstationen
2
Blå
Erikslund - Sysslomansgatan - Domkyrkan - Stora torget - Järnvägsstationen
3
Gul
Stora torget - Vaksalagatan - Almtuna - Väderkvarnsgatan - Stora torget (motsols)
Arlanda flygplats ligger ungefär mitt emellan Uppsala och Stockholm och förbindelserna dit är goda med direkttåg och motorväg, den senare med tät busstrafik. Det har även funnits planer på att starta civiltrafik frånÄrna flygplats (F 16) strax norr om staden som dock har avslagits av myndigheterna. För privatflyg finnsSundbro flygplats, ungefär 12 kilometer från Uppsala centrum.
Uppsala är starkt präglat av den månghundraåriga kopplingen tillUppsala universitet;Nordens äldstauniversitet, som grundades i staden 1477. Uppsala universitet har sedan början avstormaktstiden utvecklats till ett avEuropas främsta centra för högre utbildning, och rankas regelbundet som Sveriges främsta och bland världens 100 främsta universitet.
Livets Ord lockar årligen flera tusen besökare till sina kristna gudstjänstkonferenser. Den mest besökta av dessa är den årliga sommarkonferensen men även Nyårsfestivalen, Ungdomskonferensen Youth och Vårseminariet är välbesökta.
Väster omFyrisån finns de flesta inrättningar som tillhör universitets-, student- och den kyrkoadministrativa världen.Uppsala universitet hade 53 729 inskrivna studenter, motsvarande 29 126 helårsstudenter, år2023.[30] Näst största läroinrättning ärSveriges lantbruksuniversitet, SLU, med sina 4 393 helårsstudenter (2022).[31] Öster om ån finns centrum för stadens affärsliv och större delen av det nöjesliv som inte är studentinriktat. Denna geografiska uppdelning avspeglar i viss mån fortfarande den tudelning i samhällsklimatet som lever kvar mellan det akademiska och stadens övriga befolkning.
Uppsala kommun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning, och dessutom en stor inflyttning, från såväl andra delar av Sverige som utlandet. Den genuint uppländskaallmogekulturen, som till exempel musik pånyckelharpa, kan dock ibland tränga fram, särskilt om man beger sig tillGamla Uppsala eller en bit ut på landsbygden. En känd folkmusikgrupp från området ärVäsen.
Uppsala har ett mycket intimt kulturellt samarbete medTartu iEstland. Städerna har under flera hundra år haft kontakt med varandra. Underkalla kriget hade detta samarbete avtagit av politiska skäl men från omkring1990 och framåt har samarbetet återupptagits, vilket bland annat uttrycks i husetUppsala Maja i Tartu, och städerna står åter varandra mycket nära.
Uppsala har ett rikt musikliv trots den långdragna bristen på konsertlokaler. Ett konserthus,Uppsala Konsert & Kongress invigdes hösten 2007, uppfört efter en lång och livlig debatt. Ett stort antalkörer, inte minst manskörenOrphei Drängar och universitetets blandade körAllmänna Sången, kan sägas dominera musiklivet, men det finns förstås även allt frånpunkband tilljazz. En musikpub med mycket jazz ochblues ärKatalin bakomCentralstationen, inhyst i en tegelbyggnad från sekelskiftet, ursprungligen godsmagasin förjärnvägen.
En annan festival som sedan 2008 anordnas varje år i staden ärUppsala Pride. Festivalen har sin utgångspunkt iIntersektionalitet och lockar varje år besökare från hela Sverige och artister och talare från hela världen.
Upsala Nya Tidning har funnits i Uppsala sedan3 december1890. Tidningen dominerar stadens lokalpress. Mellan 2009 och 2013 gav man ut den dagliga gratistidningen18 minuter. Sedan2010 driver man TV-kanalen24.UNT.
Uppsalatidningen har funnits i Uppsala sedan 16 januari 2005. Den utkommer en gång i veckan (på torsdagar) och delas ut gratis till kommunens alla hushåll. Tidningen lades ned 2023.
TV4 har tidigare haft en lokal redaktion i Uppsala, men under2014 lades den ned efter att TV4 meddelat att de skulle lägga ner sina lokala sändningar i Sverige.[32]
SVT har SVT Nyheter Uppsala som sitt lokala nyhetsprogram för Uppsala. Tidigare sände SVT nyhetsprogrammet ABC med regionala nyheter från Uppsala och Stockholm. Men sedanmars 2015 sänder SVT Nyheter Uppsala ett regionalt tv-program, med en redaktion placerad i Uppsala.[33]
Johan Nybom (1815–1889) diktade om Uppsala och studentlivet och gav upphov till smeknamnet "den eviga ungdomens stad".
Gösta Knutsson (1908–1973) skildrar i barnboksserienPelle Svanslös livet i Uppsala ur ett kattperspektiv. Berättelserna skildrar även på ett allegoriskt sätt människornas liv i staden ochrollfigurerna anses ofta ha verkliga förebilder. Även dessa berättelser har stark anknytning till studentlivet.
Utmärkande för Uppsala ärFyrisån,domkyrkan ochslottet. En känslighet för den så kalladeUppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) har länge präglat Uppsalas stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5–6 våningar är litet, särskilt i stadskärnan.Stadsplanen från 1643 präglar fortfarande stadskärnans gatunät.Stora torget är med sina slutna hörn och fyra sammanstrålande huvudgator en unik platsbildning från stormaktstiden. De olika delarna av staden har en karaktär som varierar mellanliten storstad i de mer centrala delarna tillstor småstad, exempelvis i delar avLuthagen. Det finns därför både pittoreska och storslagna vyer att uppleva i Uppsala om man vänder blicken åt "rätt håll". Flera stadsdelar i utkanterna har stor andel studenter i bådestudentkorridorer och vanligalägenheter, exempelvisFlogsta,Rackarberget, ochGamla Studentstaden, ritad avArthur von Schmalensee.
Vissa delar av Uppsala präglas avmodernistisk bebyggelse från1960- och1970-talen, dåstadssaneringsprojekt genomfördes. Till stor del revsnyklassicistiska hus från1880-talet medan äldre och enklare låga hus ofta bevarades. Rivningarna brukar förklaras med den då rådande radikala tidsandan därnyrenässanshusen ansågs vara något av en symbol för klassamhället och det förgångna. De dåtida ägarförhållandena och rivningarnas ofta centrala läge kan delvis förklara varför inte enklare hus revs först eftersom många bevarade hus, som de kring norra delarna avÖvre Slottsgatan ochSvartbäcksgatan, inte ligger fullt så centralt som till exempel husen kring Stora Torget; dock försvann även många mindre centralt belägnanyrenässanshus, längs södra delarna av Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan bland annat. Närhet till historiska eller symboliskt laddade platser somUniversitetshuset ellerLinnéträdgården kan också ha bidragit till att det slutligen skapades en bevarandeplan för vissa gatupartier. Att ett stort antal 1900-talshus inybarock ochjugend klarade sig undan grävskoporna skall dock till stor del förklaras med rådande ägarförhållanden. Som exempel kan nämnasVasahuset som trots förfrågan om rivning klarade sig undan. Dock revs det så kalladeRappska huset i Luthagen som var ett av stadens mest påkostadejugendhus.
Många av de rivna 1880-talskvarteren ersattes avarkitektritademodernistiska byggnader med affärsvåning. I andra fall har enklamiljonprogramshus medförortskaraktär placerats mitt i centrala staden. Det finns i dag planer på att försöka "reparera" vissa hårt sargade kvarter och återskapa ett stadsmässigt gaturum. Modernistiska hus av det mer exklusiva slaget är bland andraVästmanlands-Dala nations hus avAlvar Aalto,Erik & Tore Ahlséns stora och representativa, men på sin tid utskällda, stadshus, samtSven Ivar LindsSkandiahus vid Stora torget. Ett byggnad som fått mycket hård kritik är det experimentellaÅhlénshuset vidStora torget, som åter blev föremål fördiskussion i samband med den ombyggnad som stod klar 2016.[36] Det nya aluminiumkläddaUppsala Konsert & Kongress har också fått hård kritik.
Uppsala har få villor från 1800-talet. Det var först under 1900-talet som villabebyggelsen på allvar gjorde entré i stadsbilden. Stadsplanearkitekten Per Hallman ritade planerna för villaförstäderna på Kåbo gärde och i yttre Svartbäcken som började byggas på 1910-talet. OmrådetKåbo gärde byggdes som en villastad mellan stadens universitetsområden. Med sin placering nära Botaniska trädgården Linnéanum, universitetet, Stadsskogen samt Upplands regementes kaserner på Polacksbacken, var ursprungligen Kåbo till större delen bebott av professorer, andra universitetslärare och högre militära tjänstemän.
På1960-talet togs ett beslut att Uppsala inte längre skulle expandera som ringar på vattnet utan i stället via nya förorter. Syftet var att ge invånarna närmare till grönområden och samtidigt spara åkermark (förorterna byggdes då ofta på skogsmark). Ett resultat är att framförallt de sydvästra delarna av Uppsala präglas avförortskaraktär, med luftighet, utspriddhet och långa avstånd, där ett tydligt exempel ärGottsunda. På senare tid har dock mer klassiska idéer kring hur en stad skall utformas börjat vinna mark igen, både i Uppsala och på andra orter. Expansionen av staden, i kombination med ökad inpendling, har lett till omfattande ökningar av biltrafiken i såväl centrum som längs omgivande trafikleder.
Gustavianum, är i dag ett museum men var till en början det första universitetshuset förUppsala universitet. Gustavianum är universitetets äldsta bevarade byggnad och är till större delen uppförd på 1620-talet.
Den största arenan i Uppsala är äventyrsbadet samt sport- och rekreationsanläggningenFyrishov, som totalt hade 1 740 000 besökare 2016.[43] Den idrott som drar mest publik är fotboll. Uppsalas har tre lag iSvenska superligan:Storvreta IBK ochHagunda IF i herrligan samtIK Sirius IBK i damligan. Lagen har hemmaplan iIFU Arena
I Uppsala finns rika möjligheter till friluftsliv. Man kan paddla iEkoln ellerFyrisån. Det är också populärt att ströva, åka skidor eller cyklamountainbike i skogsområdenaStadsskogen,Lunsen ellerNåsten.
Under vintern åks det flitigt med skridskor på Ekoln där det brukar finnas en plogad bana mellanSkarholmen ochHammarskog, det finns mångaskidspår och det finns även möjlighet tillutförsåkning iSunnerstabacken strax söder om stan.
En bit utanför Uppsala ligger friluftsområdetFjällnora som erbjuder bad, vandring och skridskoåkning. Strax söder om stan i närheten avSunnersta finns även badplatser vidEkoln. IBjörklinge kring 20 kilometer norr om Uppsala finns även några badställen vidLångsjön.
Herrfotbollen hade i Uppsala en storhetstid på 1960- och 1970-talen med de största framgångarna avIK Sirius (SM-final vid 2 tillfällen, 3 allsvenska säsonger) ochIFK Uppsala (SM-final vid 3 tillfällen) som också nådde framgångar i början av 1900-talet. Sedan2017 spelar IK Sirius återigen iAllsvenskan på Studenternas, och är nu stadens största publiklag inom alla idrotter. I herrarnasDivision III ochDivision IV spelar bland annatGamla Upsala SK,Upsala IF,IK Fyris ochBälinge IF.
Almtuna IS spelar iHockeyallsvenskan. Hemmamatcherna spelas iGränbyhallen. Almtuna har tillsammans medUppsala kommun börjat planera förUppsala Arena, en ny multiarena norr omGränby Centrum med plats för 8 000–9 000 åskådare. Denna byggnation skall ske i samband med att Gränby centrum expanderar. För lag i ishockeyns elitserie ställs flera krav på arenorna, bland annat plats för minst 4 000 åskådare.
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem,SCB, 11 november 2021,läs online.[källa från Wikidata]
^ [ab]Bebyggelse i det medeltida Uppsala, Magnus Elfwendahl. Upplandsmuseets årsskrift 1994
^Det medeltida Sverige 1:2 Sannolikt har fler bränder inträffat 1384 överlåter pebendaten Olof Botvidsson en gård i Fjärdingen till sin hushållerska för hon länge tjänat under honom och under denna tid av 'brand och rov' lidit stor skada. År 1440 anslås också en gård östan ån till prästgård åt kyrkoherden vid Vårfrukyrkan, gårdens äldre bebyggelse hade då förstörts av brand.
Referensdatum för tätorternas folkmängd: Finland 2021-12-31 (Statistikcentralen), Norge 2022-01-01 (Statistisk Sentralbyrå), Sverige 2022-12-31 (SCB, 2020 års tätortsgränser), Danmark 2023-01-01 (Danmarks Statistik)
