Unghöger är en förmodligen omkring början av1900-talet i bruk kommen och sedan ofta använd svenskpolitisk beteckning. I dagligt tal tillämpades emellertid beteckningen ursprungligen på två ganska olikartade riktningar, av vilka den ena aldrig använde den om sig själv, den andra åter gjorde uteslutande anspråk därpå. Under perioden 1946-69 varunghögern en vanlig vardaglig benämning på dåvarandeHögerns ungdomsförbund.
Den förra uppkom ursprungligen iUppsala i slutet av1890-talet, där den mottog stark påverkan avHarald Hjärne. Som dess egentlige upphovsman tordeGustaf Hazelius vara att anse. Sitt huvudsakliga organ hade riktningen från 1911 och framåt iSvensk tidskrift (sedermera entidskrift partitrogenmoderaterna), vars redaktionella ståndpunkt dåförtiden angetts att oberoende av de särskilda politiska partiernas program vara
| ” | ...den svenska statens inre och yttre styrka och statsarbetets effektivitet till stöd för landets gemensamma uppgifter, till vård om rikets internationella ställning och till statsintressets befrämjande emot alla enskilda partiers och klassers övergrepp eller oberättigade anspråk. | „ |
En mera framträdande roll inom riktningen torde ha spelats avprofessorernaEli F. Heckscher ochKarl Jakob Herman Hallendorff, direktör V. Söderberg;, förstearkivarienHerman Brulin, docentenGösta Bagge m.fl.
Den andra riktningen, den egentliga unghögern, leder sitt ursprung frånGöteborg, och som dess andlige lärofäder är att anse professorernaVitalis Norström (särskilt genom hansTankelinjer) ochRudolf Kjellén. Dess förnämsta organ var längeGöteborgs Aftonblad och sedan även den av direktörAdrian Molin utgivna tidskriftenDet nya Sverige. Bland riktningens politiska skriftställare var även att märka medarbetaren iGöteborgs Dagblad direktörHjalmar Haralds.
Själva begreppet unghöger som en bestämd politisk fackterm torde för första gången ha framställts1902 av Kjellén i en tidningsartikel och fastslogs sedermera uttryckligen av honom i februari 1906 i ett talDen konservativa åskådningen (ingår i Kjelléns skriftNationell samling s.å.). Närmare upplysningar om riktningens syften och försök till programformuleringar har man att söka dels i nämnda tal, dels i MolinsSvenska spörsmål och krav (1905) och iRiket och folket (1916, särskilt i den där intagna tidskriftsartikeln "Unghöger" från 1912). Enligt dessa framställningar skulle kriterierna på en verklig unghögerriktning sökas djupare än bland de dagspolitiska spörsmålen och bottna i livsåskådningar, vilkas djupaste grundstenar hämtats från Vitalis Norströms ovannämndaTankelinjer.
Politiskt sett, skulle riktningens centraltanke vara en syntes av traditionellt konservativt statsintresse och folkligt reformarbete. På dess program skulle därför främst stå uppfördamoraliska ochekonomiska samhällsfrågor. Riktningen åsyftade ett "Storsverige" inom landets egna gränser, på den materiella produktionens grund, och intog mot allskandinavism en bestämd front. Likaså mot denkvinnliga rösträtten, liksomdemokratin överhuvud; i stället förespråkades ett samhälle uppbyggt efterkorporativistiska principer. Mot den s.k. "gammalhögern" anslog riktningen inte sällan under sina senare en påfallande aggressiv och kritisk ton. Dess företrädare menade att unghögern ej kunde anses som något parti utan var en "mentalitet", präglad av ett visst mått av antiintellektualism.
Underförsta världskriget intog unghögern en aktivistisk hållning, såväl i form av en uppslutning på Tysklands sida som i ett ingripande i denfinska frigörelsekampen frånRyssland. Härvid stod den i nära förbindelse, bl.a. i form av samarbete iSvensk Lösen, med en del yngre Uppsalaakademiker och med en delsocialdemokrater. Härigenom kom den i ett bestämt motsatsförhållande till den förstnämnda riktningen, bland vars mera ledande män flera tvärtom intog en mer eller mindre utpräglad antiaktivistisk ståndpunkt.
Unghögern kan anses vara en föregångare till senarehögerextrema rörelser - eller som Adrian Molin själv formulerade det iSvenska Dagbladet 1934:
| ” | Det första samlade uttrycket för en politisk unghögeråskådning var väl mitt ungdomsarbete av år 1905,Svenska spörsmål och krav, som man gott kan karaktärisera som, i sina stora drag ettfascistiskt ellernazistiskt program /.../ femton år före bådeMussolini ochHitler. | „ |
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånNordisk familjebok,unghögern, 1904–1926.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
