Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Ungern

Koordinater:47°N19°Ö / 47°N 19°Ö /47; 19
Från Wikipedia
Ungern
Magyarország
FlaggaStatsvapen
ValspråkInget för närvarande (men det historiska valspråket är ”Regnum Mariae Patrona Hungariae” (latin förUngerns skyddshelgon,Marias, kungadöme)
Nationalsång: Himnusz
läge
Huvudstad
(även största stad)
Budapest
Officiellt språkungerska
Statsskickrepublik
 - PresidentTamás Sulyok
 - PremiärministerViktor Orbán
Självständighetenandet underStefan I 
 - Erkänd1001 
Area
 - Totalt93 028 km²[1] (109:e)
 - Vatten (%)3,68 %
Befolkning
 - 2016 års uppskattning9 830 485[3] (80:e)
 - 2011a års folkräkning9 937 628[2] 
 - Befolkningstäthet106 inv./km² (70:e)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 426,94 miljarderUSD[4] (53:e)
 - Per capita 43 907USD[4] (44:e)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 188,5 miljarderUSD[4] (57:e)
 - Per capita 19 385USD[4] (53:e)
Ginikoefficient (2021) 27,6[5] 
HDI (2021) 0,846[6] (46:e)
Valutaungerskforint (HUF)
TidszonCET(UTC+1)
 - SommartidCEST (UTC+2)
Topografi
 - Högsta punktKékes,1 014 m ö.h.
 - Största sjöBalatonsjön,600 km²
 - Längsta flodDonau,2 860 km
Kör påHöger
Nationaldag15 mars (1848 års revolution)
20 augusti (S:t Stefans dag)
23 oktober (Ungernrevolten år 1956)
NationalitetsmärkeH
LandskodHU, HUN, 348
Toppdomän.hu
Landsnummer36
a) Folkräkningen avser befolkningen den 1 oktober 2011.

Ungern (ungerska:Magyarország[mɒɟɒrorsaːɡ]) är enrepublik iCentraleuropa. Ungernshuvudstad ärBudapest. Landet gränsar tillÖsterrike,Slovakien,Ukraina,Rumänien,Serbien,Kroatien ochSlovenien.

Ungern har anor från 800-talet och befolkningen talarungerska, som är ettfinsk-ugriskt språk. Landet gick 1999 med iNato och är sedan 2004 medlemsstat iEuropeiska unionen.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Ungerns historia
Se även:Kungariket Ungern
Ungerns krona.
Karta över södra Ungern, Bosnien och Kroatien, från 1664.
Karta över Ungern, från 1679.
Kungariket Ungern iEuropa.
Budapest (1875).

Stora delar av Ungern hörde under antiken till den romerska provinsenPannonien. Senare invandrade germanska stammar, och på 400-talet var landet först centrum i hunnerriket och därefter i avarernas rike, som erövrades avKarl den store 796.[7]

I slutet av 800-talet vandrademagyariska stammar underÁrpád västerut från nuvarandeRyssland. Några av dessa stammar bosatte sig på slätten mellanDonau ochTisza. År 1000/1001 skapades en kristen statsbildning avStefan I, som omfattade nästan hela det område som kallasDonaubäckenet eller Karpaterbäckenet. Rikets storhetstid inföll på 1300- och 1400-talen. Det framträngandeOsmanska riket besegrade ungrarna islaget vid Mohács 1526 och under 1500- och 1600-talen delades Ungern i tre delar:Kungliga Ungern med kung från österrikiskaHabsburg-ätten,furstendömet Transsylvanien och en del som ingick iOsmanska riket[8]. Osmanerna besegrades 1697 men försök att bilda ett helt självständigt Ungern slogs ner och hela landet fick en Habsburg-kung. En ungersk riksdag verkade under lång tid i ständig konflikt med hovet i Wien[9].

Den 15 mars 1848 bröt enrevolution ut mot Habsburgarna och under 1 1/2 år var Ungern självständigt. Därefter återtog Habsburgarna makten med hjälp också av ryska styrkor. De tvingades dock så småningom till stora eftergifter och i och med 1867 årsAusgleich ("utjämning") bildades dubbelmonarkinÖsterrike-Ungern. Ungern fick stor inre självständighet men makten över utrikes-, försvars- och delar av finanspolitiken låg kvar i Wien.[10]

Iförsta världskriget deltogÖsterrike-Ungern ochTyskland gemensamt på den förlorande sidan. ITrianonfördraget (1920) avtvingades Ungern cirka två tredjedelar (71,5 procent) av det historiska Ungern tillRumänien,Tjeckoslovakien,Jugoslavien ochÖsterrike. Efterförsta världskriget utbröt enkommunistisk revolution under ledning avBéla Kun som ledde till upprättandet av denUngerska sovjetrepubliken 1919. Sovjetrepubliken krossades dock efter ett halvår när rumänska styrkor intog Budapest i augusti.

Ungernåterinförde 1920 monarkin som statsskick men tronen förblev vakant trots attKarl IV ("Karl I" enligt österrikisk räkning) försökte återta tronen i Ungern.Statschef var iställetriksföreståndarenMiklós Horthy. Undermellankrigstiden rådde ettflerpartisystem där emellertidsocialistiska och kommunistiska partier var förbjudna. Under denna tid rådde en stark revanschistisk anda gällande de förlorade områdena. Förtroendet förvästmakterna var lågt och Ungern drogs allt närmare in i samarbete med Tyskland och Italien. Horthy hyste dock ingen sympati för defascistiska ellernazistiska ideologierna. Han var snarare politiskt starktkonservativ och byggde sin politik på de traditionella maktgrupperna somadeln ochkyrkan. I fyra etapper 1938-1941 återfick Ungern stora delar av de förlorade territorierna.

Underandra världskriget deltog Ungern påaxelmakternas sida men tillAdolf Hitlers förtret vägrade Horthy attdeportera de ungerskajudarna till Tyskland. Detta och det faktum att Horthy i hemlighet förhandlade med västmakterna fick Hitler att tappa tålamodet och Ungern ockuperades på våren1944 av tyska trupper. En stor del av de ungerska judarna deporterades därefter och bara en mindre del överlevde. Adolf Eichmann styrde operationerna. Horthy inskred sommaren 1944 för att skydda judarna i Budapest men blev så småningom bortförd i fångenskap till Tyskland (Operation Panzerfaust) där han senare befriades av amerikanska trupper. Hitler tillsatte i stället en marionettregering bestående av medlemmar i det ungerska nazistpartietPilkorsarna under ledning avFerenc Szálasi. Det var under denna tid somRaoul Wallenberg var verksam i Budapest för att skydda och rädda judar.

Efter andra världskriget återgick Ungern till Trianon-fördragets gränser. Den tyska ockupationen ersattes av en sovjetisk.[11] En provisorisk regering tillkom medZoltán Tildy som premiärminister 1945–1946.Sovjetunionen tog under slutet av kriget 600 000 ungrare som krigsfångar, vilka bortfördes som tvångsarbetare. Av dem återkom 200 000 aldrig till Ungern.[12] Zoltán Tildy hade varit stark motståndare till att Ungern dragits med i andra världskriget, och blev nu vald tillUngerns president1946 med sitt självständighetsparti som fick 57 procent av de avgivna rösterna. De tilläts dock inte bilda egenmajoritetsregering, utan i stället bildades enkoalition där även kommunister fanns representerade. DetUngerska arbetarpartiet (Magyar Dolgozók Pártja) av sovjetisk modell tog snart över makten och med hjälp avjustitiemord förbjöds alla andra partier[13]. Mellan 1946 och 1948 genomdrevs en omfattande sovjetisering av landet genom hot och terror ochFolkrepubliken Ungern utropades 1949.[12]

Esterháza.

Ungernrevolten bröt ut 1956, men slogs brutalt ner av sovjetiska trupper efter att bland annat premiärministernImre Nagy verkade för att dra ur Ungern frånWarszawapakten och göra landet alliansfritt. Även om Ungernrevolten inte infriade de förväntningar som fanns i stort, ledde det till att Ungern redan under tidigt 1960-tal i jämförelse med övriga länder i den sovjetiska intressesfären kunde avvika från den sovjetiska linjen och i stället bli en mer självständig stat med så småningom betydande ekonomiska reformer och personliga friheter. János Kádár var den ledande politikern. Ungern var en socialistisk enpartistat fram till 1989 då kommunistpartiet avvecklades.

Den ungerska regeringen beslutade 1989 att montera nerjärnridån vilket påbörjades i augusti 1989. Denna händelse medverkade senare till att desovjetstödda regimerna inomöstblocket också föll. Den 23 oktober 1989, på minnesdagen av 1956 års revolt, utropades Ungern till republik. Året därpå (1990) hölls det första fria valet i Ungern.

Ungern blev 1999 medlem iNato och 2004 iEuropeiska unionen (EU).[14] HögerpartietFidesz har styrt Ungern sedan 2010. PremiärministerViktor Orbáns regering har genomfört den mest radikala samhällsförändringen i Europa sedan kommunistregimernas fall 1989. Regeringen kritiseras av omvärlden, inhemsk opposition och aktivister för att inskränka demokratiska rättigheter och utöva politisk styrning över statliga institutioner, utbildning och rättsväsende.[15]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Topografisk karta över Ungern.

Större delen av Ungern består av slättland, bland annat det stora områdetAlföld med inslag avpusta.[16] Under förhistorisk tid var den ungerska slätten täckt av vatten, och kom när vattnet drog sig tillbaka att täckas av flodavlagringar, som i dag tillsammans med ditblåstlössjord ger stora vidder av mycket bördig mark.

Hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

Ungerns störstasjö ärBalaton, som också är Centraleuropas störstainsjö.[17]

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Ungern har ettkontinentalt klimat med kalla, fuktiga vintrar och varma somrar.[16]Årsmedeltemperaturen är 9,7 °C. Temperaturen svänger mellan cirka 40 °C på sommaren och –29 °C på vintern. Temperaturen under sommaren är vanligtvis mellan 27 °C och 32 °C och under vintern mellan –15 °C och 0 °C. Genomsnittligårsnederbörd är cirka 600 millimeter. En mindre del av landet söder omPécs harmedelhavsklimat.

Dentopografiska avgränsningen avDonaubäckenet gör att Ungern är utsatt förtorka. Större delen av Ungern består av jordbruksmark, men det finns några rester av dess ursprungligaskog, huvudsakligen i bergsregionerna och inationalparkerna.

Försurning är landets största miljöproblem.[16]

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]

Författning

[redigera |redigera wikitext]

Ungerns författning från1949 genomgick en fullständig revision1989.

Parlamentet

[redigera |redigera wikitext]
Ungerns parlamentsbyggnad.

Folkrepresentationen kallasOrszággyűlés och har numera 199 mandat, fördelade enligt en kombination av majoritets- och proportionella val. Landet är enelektoral autokrati med regelbundna och friaval. De senaste parlamentsvalen har dock fått kritik av internationella observatörer.[18]

Parlamentsbyggnaden är Ungerns största byggnad och Europas näst största parlamentsbyggnad, efter parlamentsbyggnaden iBukarest.[19][20]

Presidenten

[redigera |redigera wikitext]

Republikens president,köztársasági elnök, tjänar som statschef och väljs av parlamentet vart femte år. Presidenten har främst representativt ansvar och befogenheter; ta emot utländska statschefer, formellt nominera premiärministern på rekommendation av parlamentet och fungera som befälhavare för de väpnade styrkorna. Presidenten har vetorätt och kan skicka lagstiftning till Konstitutionella domstolens,Alkotmánybíróság, femton medlemmar för granskning.

Premiärministern

[redigera |redigera wikitext]

Premiärministern,miniszterelnök, väljs avUngerns parlament, och fungerar som regeringschef och utövar den verkställande makten. Traditionellt är premiärministern ledaren för det största partiet i parlamentet. Premiärministern väljer statsråd och har exklusiv rätt att avskeda dem. Regeringen är ansvarig framför parlamentet.

Talmannen

[redigera |redigera wikitext]

Talmannen har den tredje mest betydelsefulla ställningen i Ungern och väljs av Nationalförsamlingen och är ansvarig för att leda och övervaka organets dagliga sessioner.

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]

Ungern är uppdelat i sju storregioner och nitton mindre områden (megyék) där huvudstaden Budapest ibland kallas en egen storregion. 22 städer (megyei jogú város) står utanför megyék-indelningen. Det finns totalt cirka 3 200 kommuner i Ungern. De minsta kallasfalu (by), de mellanstoraközség och de största enheterna kallasváros (stad).

RegionHuvudstadAreal
(km²)
InvånarantalInvånare
(per km²)
Provinser (Megyék)
Norra UngernMiskolc13 4281 289 000096Borsod-Abaúj-Zemplén,Heves ochNógrád
Norra SlättlandetDebrecen17 7491 554 000088Hajdú-Bihar,Jász-Nagykun-Szolnok ochSzabolcs-Szatmár-Bereg
Södra SlättlandetSzeged18 3391 367 000075Bács-Kiskun,Békés ochCsongrád-Csanád
Mellersta UngernBudapest06 9192 825 000408Pest
Mellersta TransdanubienSzékesfehérvár11 2371 114 000099Komárom-Esztergom,Fejér ochVeszprém
Västra TransdanubienGyőr11 2091 004 000090Győr-Moson-Sopron,Vas ochZala
Södra TransdanubienPécs14 1690989 000070Baranya,Somogy ochTolna

Politik

[redigera |redigera wikitext]

Tiden efter det första helt fria valet 1990 präglades länge av två grupper av partier som växlade vid makten, ettnationalkonservativt ochsocialliberalt. Från 2010 upphörde denna maktväxling och det starkt nationalkonservativa Fidesz har sedan dess dominerat politiken med i allmänhet över två tredjedelar av parlamentsplatserna. I opposition finns främst socialdemokratiskaMSZP, socialliberalaDemokratiska koalitionen och högerpopulistiskaJobbik[21].

År 2012 drev Fidesz-regeringen utan samråd med andra partier igenom en helt ny grundlag. Den fick hård kritik av den inhemska oppositionen och i omvärlden. Kritiken handlar bland annat om bristande balans mellan lagstiftande, verkställande och dömande organ och för att försvaga rättssystemets oberoende.[22] Grundlagen skiljer mellan medlemmar i den ungerska nationen, inom och utom landet, och andra medborgare i Ungern. I enlighet med den nya grundlagen har myndigheter tillsatts som behåller starkt inflytande under mycket långa mandatperioder. Flera så kallade kardinallagar har vidare utformats som reglerar sakpolitik men som bara kan ändras med två tredjedels majoritet i parlamentet. På detta sätt söker Fidesz försäkra sig om inflytande även om de skulle förlora kommande parlamentsval[23].

Den ungerska regeringen har sedan 2010 i forcerad takt fått igenom en lång rad lagar som enligt kritikerna hotar mediafrihet, organisationsfrihet och medborgerliga rättigheter. Kritiken har bland annat kommit fram inom EU med flera tunga rapporter som godkänts av EU-parlamentet med röststöd även från många inom parlamentets största partigrupp EPP, vilken Fidesz tillhör. Kritiken har lett till att regeringen gjort smärre justeringar, men "icke desto mindre kvarstår farhågor om att reformerna av rättsväsendet, mediesektorn och dess kontrollfunktioner samt behandlingen av civilsamhället skadat respekten och förtroendet för rättsstatens principer, oberoende institutioner och maktfördelningen i landet."[24] Fidesz' ledare sedan 1988 och Ungerns premiärminister sedan 2010, Viktor Orbán har själv betecknat Ungern som en "illiberal demokrati".[25] Inom mediaområdet har Fidesz-anknutna företag en helt dominerande ställning.

År 2015 kom ett mycket stort antal flyktingar (ca 400 000) till Ungern från främst Syrien, Afghanistan och Irak genom landrutten via Grekland, Makedonien och Serbien. Efter viss tvekan bestämde sig den ungerska regeringen för att systematiskt hindra flyktingar från att komma till eller stanna i Ungern. Regeringen har organiserat ett antal främlingsfientliga kampanjer mot flyktingar med affischer och styrda enkäter som kopplade ihop flyktingströmmen med terrorism. Ett högt staket uppfördes utefter hela den 518 kilometer långa gränsen mot Serbien och Kroatien. Att ta sig över gränsen har gjorts till ett brott som kan bestraffas med fängelse. FN:s flyktingkommissarie har uttalat sin bestörtning över det sätt ungerska regeringen bemött flyktingarna och har klargjort att Ungern bryter mot vad man internationellt åtagit sig när man gör asylsökande till brottslingar. Ungern motsätter sig bestämt EU-beslut om att kvoter från överbelastade Grekland och Italien skall tas emot i andra länder. Andra länder har delvis tagit efter Ungern i fråga om att försvåra för flyktingar att komma in i EU men Ungern fortsätter att vara det mest avvisande landet. Och den ungerska ledningen är den som starkast fördömer och förtalar både flyktingarna och de politiker i andra länder som är mer välvilliga.[26]

År 2019 klassades Ungern avFreedom House som det första EU-land som inte är helt fritt, med motiveringen att premiärministerViktor OrbánsFidesz-parti använt sin supermajoritet till att införa begränsningar och kontroll över oppositionen, media mm sedan 2010.[27][28] År 2020 förlorade Ungern sin klassificering som demokrati, enligtV-Dem-institutet vidGöteborgs universitet, och räknas nu mera som en elektoral auktoritär regim. Detta gör Ungern det första ickedemokratiska land i EU. "Det är det mest extrema fallet av demokratisk tillbakagång på sistone”, enligt rapporten.[29][30]

Internationella relationer

[redigera |redigera wikitext]

Efter överenskommelse medEuropeiska unionen i mars 1998 om partnerskap för anslutning genomförde Ungern en harmonisering, och efter enfolkomröstning där 45,6 procent av de röstberättigade deltog röstade 83,8 procent av väljarna för EU-medlemskap. Den1 maj2004 blev Ungern medlem i unionen. Ungern har 21 ledamöter iEuropaparlamentet.[14] Landet varordförande för Europeiska unionens råd under första halvåret 2011.

Den ungerska ledamoten iEuropeiska kommissionen ärOlivér Várhelyi sedan den 1 december 2019. Ungern mottar mycket betydande ekonomiskt stöd från EU men upphandlingen av investeringar finansierade av EU har ofta starkt kritiserats för att vara partiska till förmån för företag lierade med Fidesz.[31]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]
Motorväg M0.
Kontorsbyggnad i Budapest.

Landets valuta ärforint (HUF).[14]Den ekonomiska utvecklingen i Ungern har tagit fart ochbruttonationalprodukten (BNP) har ökat markant. Den privata sektorn svarar för drygt 80 procent av BNP.

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

År 2019 fördelades arbetskraften på följande sätt:

  • Tjänster 65 %
  • Industri 27 %
  • Jordbruk 8 %

Jordbruk

[redigera |redigera wikitext]

Två tredjedelar av Ungerns yta är uppodlad. Främst odlas vete och majs, men det finns också stora odlingar avfrukt,sockerbetor ochgrönsaker. PåBakonyskogens sydsluttningar och i nordvästra delen av landet odlasvin.

Industri

[redigera |redigera wikitext]

Under mellankrigstiden var den ungerska industrin nästan helt beroende av jordbruksprodukter somkvarnar,sockerbruk och konservfabriker. Efterandra världskriget, i linje med utvecklingen i andra östblocksländer, skiftade Ungern fokus mottung industri. StadenDunaújváros (kallad Sztálinváros mellan 1950 och 1961) blev en symbol för denna förändring. De mest framträdande industrierna varverkstadsindustri,kemisk industri, elektroteknisk och elektronisk industri samtlivsmedelsindustri. Under 1990-talets första hälft minskade dock industrins produktionsvärde med nästan 35 procent, och gruv-, metall- och verkstadsindustrin drabbades av en nedgång på cirka 50 procent.

Under samma årtionde genomgick Ungerns ekonomi en omfattande omstrukturering och modernisering, vilket även påverkade industrisektorn. Privatiseringar och kvalitetsförbättringar av produkter och tjänster genomfördes. De första tecknen på återhämtning sågs inom den lättare industrin samt trä- och pappersindustrin, följt av positiva utvecklingar inom kemisk industri. Under 2000-talet attraherade industrisektorn betydande utländska investeringar, vilket ledde till framväxten av nya branscher som telekom-, läkemedels- och bilindustri.[32]

Handel

[redigera |redigera wikitext]

Export är viktigt för den ungerska ekonomin, speciellt inom EU. Cirka tre fjärdedelar av all handel sker mellan Ungern och andra EU-länder. Länder som Tyskland, Ryssland och Kina är speciellt viktiga för den ungerska ekonomin.[33]

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]

Järnvägarna är väl utbyggda i Ungern. Järnvägsnätet når ut till framföralltÖsterrike,Slovakien,Serbien,Kroatien,Slovenien ochRumänien. Fram till1980-talet var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade, men sedan1990-talet har större upprustningsarbeten skett vilket lett till en förbättrad spårstandard. Några av de moderna ungerska tågen har hög komfort. Tåg med benämningenintercity i Ungern har en god komfort och med service av hög klass. Järnvägsnätet ägs och sköts av det statliga företagetMagyar Államvasutak.

Ungerns vägstandard ligger något över Europas genomsnitt.[17] Vägar underhålls med gott resultat och stora satsningar på förbättrad vägstandard har gjorts från 1990-talet och framåt. Från Budapest går detmotorvägar tillBelgrad,Zagreb,Wien ochBratislava. Utbyggnader sker österut motUkraina ochRumänien. Utbyggnader av nyamotorvägar sker i stor omfattning.

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]

Större städer

[redigera |redigera wikitext]

Den helt dominerande staden i landet är huvudstadenBudapest, med över två miljoner invånare. Den gamla stadsdelen Buda ligger påDonaus västra strand, och den modernare stadsdelen Pest på dess östra strand. Berömda byggnader är Kröningskyrkan ochparlamentsbyggnaden. Staden var besatt av turkarna 1541–1686. Stora skador vållades underandra världskriget och folkresningen 1956.

Andra stora städer ärMiskolc,Nyíregyháza,Debrecen,Pécs,Szeged med flera.

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]
Etniska folkgrupper (2022 est.)[34]






 Ungrare (84,3 %)
 Romer (2,1 %)
 Tyskar (1,0 %)
 Övriga (1,2 %)
 Ospecificerade (13,7 %)

Den romska befolkningen lider av socialt och ekonomiskt utanförskap ochdiskriminering.[24]

Språk

[redigera |redigera wikitext]

Efter de omfattande landförlusterna som Ungern drabbades av efterförsta världskriget blevungerska det klart dominerande språket i landet. Bland minoritetsspråken märks främstromani, medan mindre grupper talarrumänska ochtyska.[32]

Religion

[redigera |redigera wikitext]

Kristendomen kom till det som idag är Ungern redan under romarrikets tid. Under 900-talet bedrevs mission både från det bysantinska och det tyska hållet. När Ungern blev ett kristet land underStefan I omkring år 1000 anslöt sig riket till den latinska västkyrkan, medEsztergom som ärkebiskopssäte. Reformationen ledde till framväxten av både en luthersk och en reformert kyrka. År 1988 uppskattades befolkningen bestå av 66 procent romerska katoliker, 18 procent reformerta, 4 procent lutheraner och 2,4 procent som tillhörde andra samfund. Under kommunisttiden var de religiösa samfunden hårt förtryckta, men år 1990 infördes religionsfrihet. Under 1990-talet återlämnades konfiskerad egendom till samfunden, och antalet romersk-katolska ordnar har sedan dess ökat stadigt.[32]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]
Ungerska statsoperan.
Franz Liszt.

Ungern har sedan tidigmedeltid varit den västliga civilisationens östligaste utpost iEuropa. I samband med ökandeautonomi inom det österrikiska kejsardömet blommade en modern högkultur upp, och i dag ärBudapests kaféer och kulturinrättningar inte sämre än de som återfinns iWien.

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]

Bildkonst

[redigera |redigera wikitext]

[35]

Ungern kristnades från Rom och inlemmades därmed i den västeuropeiska kulturkretsen.Medeltidens kyrkliga konst och arkitektur följde i huvudsak den västeuropeiska stilutvecklingen. Exempel på detta är den senromantiska kyrkan i Ják och det sengotiska kapellet till kyrkan i Csütörtökhely. Östeuropeiska drag har dock levt kvar i den folkliga arkitekturen, konsten och konsthantverket, särskilt berömt för färgrika broderier.

En italieninspireradrenässans nådde Ungern ovanligt tidigt och fick en kort blomstring på alla konstområden men kvävdes helt av den turkiska invasionen 1526 och det efterföljande turkväldet. Till epokens få bevarade rester hör Bakóczkapellet iEsztergom.

Efter Ungerns befrielse på 1690-talet spred italienska och franska arkitekterbarockstilen till slott och kyrkobyggnader. Det mest praktfulla exemplet på detta är slottetEszterházy iKismarton, ett ungersktVersailles. Under 1800-talet hävdade sig främst målarkonsten, bland annat genom den av samtiden högt uppskattade realistenMihály Munkácsy och friluftsmålarenLászló Paál. Två av 1900-talskonstens ledande personligheter har varit ungrare den konstruktivistiske skulptören, målaren, filmkonstnären med mera.László Moholy-Nagy, och opkonstens förgrundsgestaltVictor Vasarely. Båda har främst verkat utanför hemlandet.

Litteratur

[redigera |redigera wikitext]
Fördjupning:Ungersk litteratur
[35]

Ända till 1844 varlatin det officiella språket i Ungern. De äldsta bevarade litterära minnesmärkena på ungerska språket är från 1200-talet, och under medeltiden översattes åtskilliga skrifter – bland annatBibeln – till ungerska. På 1500-talet gavs en hel del religiösa verk ut i samband med reformationen ochBálint Balassi blev den förste skalden på ungerska.

I början av 1600-talet utvecklade jesuitenPéter Pázmány det ungerska prosaspråket, och kring mitten av samma sekel verkadeMiklós Zrínyi, som bland annat författade ett hjälteepos om sin ätt. Först omkring 1800 uppstod dock en mera omfattande litteratur på landets eget språk.

Den nationella reformrörelsen på 1820-talet grundade en magyarisk akademi och en nationalteater. Skedets mest betydande skald varMihály Vörösmarty. Mot mitten av seklet skapadeSándor Petőfi ochJános Arany livskraftig romantisk poesi. Kort därefter lades grunden till en realistisk prosa av bland andraGergely Csiky ochKálmán Mikszáth.

I början av 1900-talet företrädde skaldenEndre Ady och tidskriftenNyugat (Västern) en konstnärligt och politiskt radikal riktning. Till denna hörde lyriker somJószef Erdélyi,Árpád Tóth och framför alltLőrinc Szabó, prosaister somDezső Szabó,Zsigmond Móricz ochDezső Kosztolányi.

I den konservativaNapkelet (Östern) skrev bland andra skaldenGyula Vargha. En krets för sig var den så kallade Budapestgruppen med dramatikernFerenc Molnár, proletärförfattarenLajos Kassák och prosaisternaFrigyes Karinthy ochJolán Földes.

De tyska och ryska övergreppen mot Ungern under och efterandra världskriget förlamade till stor del litteraturen. Från och med 1960-talet har den på nytt fått en viss frihet. Viktiga namn har varit romanförfattarnaÁron Tamási, lyrikernGyula Illyés och den marxistiske kritikernGyörgy Lukács. Internationell ryktbarhet har den ungerska exilförfattarenArthur Koestler fått med sitt politiska och filosofiska författarskap på engelska.

Traditioner

[redigera |redigera wikitext]

Mellan flodernaDonau ochTisza finns en stor rikedom ifolkdräkter, folksånger och folkdanser. Spåren avbalkanism kan iakttas i blandningen av serbisk,svabisk-tysk, slovakisk, rumänsk ochromsk folkkultur i dess möte med den ungerska kulturen. Det ungerska kulturinflytandet är alltjämt märkbart i näraliggande provinser somVojvodina,Transsylvanien, södraSlovakien ochÖsterrike, där på många ställen också stora ungerska minoriteter bor.

Högtider och helgdagar

[redigera |redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändrasdär.


Matkultur

[redigera |redigera wikitext]

Ungern odlar mycketpaprika, vilket återspeglar sig iungerska matlagningen med rätter somgulyás,pörkölt ochlecsó samt kryddanpirosarany. En annan ungersk matspecialitet är det friterade brödetlangos som i Sverige blivit känt på olika stadsfestivaler.

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 201964 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 201987 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201864 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201843 av 189

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Hungary”. The World Factbook.Central Intelligence Agency. 9 maj 2017. Arkiverad frånoriginalet den 10 juni 2009.https://web.archive.org/web/20090610082839/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/HU.html. Läst 22 maj 2017. 
  2. ^”1.1.1.1 Population, population density, increase of population” (på engelska). Population Census 2011.http://www.ksh.hu/nepszamlalas/tables_regional_00. Läst 22 maj 2017. 
  3. ^”Population on 1 January - Persons” (på engelska). eurostat.http://ec.europa.eu/eurostat/tgm/table.do?tab=table&init=1&language=en&pcode=tps00001&plugin=1. Läst 22 maj 2017. 
  4. ^ [abcd]”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  5. ^”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska).Eurostat.https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  6. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  7. ^ Bra Böckers lexikon, 1980. 
  8. ^ Historien om Ungern, Carlsson bokförlag 2017. sid. sid 81-87 
  9. ^ Historien om Ungern, Carlsson bokförlag, 2017. sid. sid 95-101 
  10. ^ Historien om Ungern, Carlsson bokförlag 2017. sid. 120-122 
  11. ^ Historien om Ungern, Carlsson bokförlag 2017. sid. 201-204 
  12. ^ [ab]”Ungern”. Nationalencyklopedin AB.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ungern. Läst 24 januari 2016. 
  13. ^ Historien om Ungern, Carlsson bokförlag 2017. sid. 209-210 
  14. ^ [abc]”Ungern - Europeiska Unionen - European Commission” (på engelska). Europeiska Unionen - European Commission. 5 juli 2016.https://europa.eu/european-union/about-eu/countries/member-countries/hungary_sv. Läst 13 augusti 2017. 
  15. ^”Ungern – Aktuell politik”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ungern/aktuell-politik/. Läst 23 september 2021. 
  16. ^ [abc]”Ungern - Globalis.se”. www.globalis.se.http://www.globalis.se/Laender/Ungern. Läst 13 augusti 2017. 
  17. ^ [ab]”Ungern - Vagabond”. www.vagabond.se.http://www.vagabond.se/reseguider/europa/ungern. Läst 13 augusti 2017. 
  18. ^”Hungary elections: OSCE Observers deleiver damning verdict”. The Guardian, 2018-04-09. 
  19. ^Mackintosh, Alex (19 januari 2017). ”A Brief History of the Hungarian Parliament Building” (på engelska). Culture Trip.https://theculturetrip.com/europe/hungary/articles/a-brief-history-of-the-hungarian-parliament-building/. Läst 16 juni 2023. 
  20. ^Tordai, Kitti (20 juni 2021). ”Did you know?! - 10 interesting facts about the Hungarian Parliament - PHOTOS” (på amerikansk engelska). Daily News Hungary.https://dailynewshungary.com/did-you-know-10-interesting-facts-about-the-parliament-of-budapest/. Läst 16 juni 2023. 
  21. ^ Historien om Ungern, Carlssons förlag 2017. sid. sid 253-256 och 12-13 
  22. ^ Länder i fickformat: 512, Ungern, Utrikespolitiska institutet 2017. sid. sid 10 
  23. ^ Historien om Ungern, Carlssons förlag, 2017. sid. sid 16-19 
  24. ^ [ab]Regeringskansliet, Regeringen och (26 april 2017). ”Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Ungern”. Regeringskansliet. Arkiverad frånoriginalet den 13 augusti 2017.https://web.archive.org/web/20170813191027/http://www.regeringen.se/rapporter/2017/04/manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-i-ungern/. Läst 13 augusti 2017. 
  25. ^ Historien om Ungern, Carssons bokförlag 2017. sid. sid 14 
  26. ^ Historien om Ungern, Carlssons bokförlag 2017. sid. sid 20-23 
  27. ^”Freedom in the world 2019”. Freedom House. 2019.https://freedomhouse.org/sites/default/files/Feb2019_FH_FITW_2019_Report_ForWeb-compressed.pdf. Läst 27 mars 2020. 
  28. ^HaglundRedaktör, Fredrik (6 februari 2019). ”Freedom House: Ungern inte längre helt fritt”. Nyhetssajten Europaportalen.https://www.europaportalen.se/2019/02/index-ungern-inte-langre-helt-fritt. Läst 27 mars 2020. 
  29. ^”Home | V-Dem”. www.v-dem.net. Arkiverad frånoriginalet den 10 april 2019.https://web.archive.org/web/20190410235628/https://www.v-dem.net/en/. Läst 27 mars 2020. 
  30. ^HaglundRedaktör, Fredrik (26 mars 2020). ”Rapport: Ungern inte längre en demokrati”. Nyhetssajten Europaportalen.https://www.europaportalen.se/2020/03/rapport-ungern-inte-langre-en-demokrati. Läst 27 mars 2020. 
  31. ^ Historien om Ungern, Carlssons bokförlag, 2017. sid. sid 29-31 
  32. ^ [abc]”Ungern - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ungern. Läst 23 januari 2025. 
  33. ^”Fakta om Ungern”. SO-rummet.https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/varldens-lander-samhallskunskap/europa-samhallskunskap/fakta-om-ungern. Läst 28 maj 2019. 
  34. ^”Hungary” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2025-01-16.https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/hungary/. Läst 25 januari 2025. 
  35. ^ [ab]Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]


v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
UngernUngerns administrativa indelning
Norra SlättlandetUngern
Södra Slättlandet
Mellersta Transdanubien
Södra Transdanubien
Västra Transdanubien
Mellersta Ungern
Norra Ungern
v  r
Europa
Självständiga stater
Särskilda områden
v  r
Europeiska unionens medlemsstater
v  r
Schengensamarbetet
Schengenområdet1
Relaterade artiklar

1Monaco,San Marino ochVatikanstaten har öppna gränser mot Schengenområdet.2Färöarna ochGrönland omfattas ej, men har öppna gränser mot Schengenområdet genom dennordiska passunionen.3 Områden utanför Europa omfattas ej.4Svalbard omfattas ej.5 Gränskontroller kvarstår tillfälligt vid Bulgariens och Rumäniens inre landgränser.

v  r
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
v  r
Nato
Symboler
Historia
Organisation
Befattningar
Medlemsstater
Multilaterala relationer
v  r
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
OSSE:s logotyp
v  r
Europarådet Europarådet
Auktoritetsdata

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ungern&oldid=58550652
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp