Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Underkalibrig ammunition

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Drivspegelprojektil” leder hit. För anordningen som delvis uppgör en drivspegelprojektil, sedrivspegel.
Underkaliber
Underkalibrig drivspegelprojektil som fäller sindrivspegel
Underkalibriga flänsprojektiler frånandra världskriget


Kaliberförhållande
  Underkaliber  –  kaliber < eldröret
  Fullkaliber  –  kaliber = eldröret
  Överkaliber  –  kaliber > eldröret

Underkalibrig ammunition ellerunderkalibrerad ammunition (engelska:sub-caliber ammunition) äreldrörsammunition varsprojektil har endiameter som är mindre äneldröret som den skjuts från, så kalladunderkaliberprojektil (militär förkortninguprj).[1][2] Principen används vanligen för att uppnå högreutgångshastighet jämförbart med fullkalibrig ammunition (såsomfullkaliberprojektil). Detta resulterar i både kortare bantid, vilket ger högre träffsannolikhet, såväl som högre terminalhastighet, vilket ger större genomslag hospansarbrytande ammunition. Raka motsatsen till underkalibrerad ammunition äröverkalibrerad ammunition.

Underkalibrig pansarammunition förekommer bland annat somkärnprojektil, så kalladunderkaliberpansarprojektil (upprj),underkaliberkärnprojektil (ukprj) ellerunderkaliberkärnpansarprojektil (ukpprj), men även sompilprojektil.[1][2]

Beskrivning av underkaliber

[redigera |redigera wikitext]

Underkaliber används för att uppnå mycket högre projektilhastighet gentemot normalkalibrig ammunition genom att skjuta mindre lättare projektiler med samma drivladdningsvolym som används för normalkalibrig ammunition.

För att inte gå sönder av luftmotståndet eller vid anslag från mycket hög projektilhastighet består underkalibrig ammunition till viss del ofta avhårdmetall, till exempel projektilens kärna (sekärnprojektil) eller hela projektilen (sepilprojektil).

För att fylla ut eldrörets innerdiameter när underkalibrig ammunition färdas genomloppet används tillfälliga strukturer som omger projektilen och sedan försvinner vid eldröretsmynning. Den utfyllande tillfälliga strukturen gör att man får en stor yta som gaserna fråndrivladdningen kan verka mot, och därmed ge en högutgångshastighet, medan projektilen själv har en mindre tvärsnittsyta, och därmed lägre luftmotstånd än motsvarande fullkalibrig projektil. Detta ger ökadutgångshastighet, räckvidd och genomslagsförmåga.

Två primära utformningar av tillfälliga strukturer finns för underkalibrig ammunition:fläns ochdrivspegel.[3]

Typer av underkalibrig ammunition

[redigera |redigera wikitext]

Flänsprojektil

[redigera |redigera wikitext]

Flänsprojektil avser underkalibrig eldrörsammunition (vanligen av typenkärnprojektil) där projektilens ytterkropp försetts med ett antalflänsar för att fylla ut eldrörets innerdiameter. Flänsarna är gjorda av mjukare metall än kärnan och är konstruerade för att vika in sig mot projektilkroppen vid yttre tryck och på så sätt göra projektilen underkalibrig. Med flänsprincipen kan kalibern reduceras med ca 25%.[3]

För att flänsarna ska vikas in mot projektilkroppen behöver en del av eldröretslopp ha en förträngning mot mynningen, så kalladtrångborrning ellermynningskon, vilket gör att flänsarna pressas in mot projektilkroppen när denna färdas genom loppet.[3]

Eftersom projektilen pressas igenom eldröret skapas det mycket högt tryck, vilket ger projektilen mycket hög projektilhastighet. En nackdel med det höga trycket är dock att det ökar slitagehastigheten på eldröretslopp och minskar dess livslängd gentemot vanliga eldrör. För att lösa detta kan man på konventionella eldrör, utan trångborrning, skruva fast så kallademynningsförträngare på mynningen. Mynningsförträngare är ca 10 kaliber långatrångborrade eldrörsförlängare som snabbt och billigt kan bytas ut när de slits ut efter ett par hundra skott.[3] Mynningsförträngare kommer dock med egna nackdelar. Bland annat är de ganska tunga och kan skapa problem vid höjdriktning.[3] En annan nackdel är att de tar bort förmågan att skjuta konventionell fullkalibrig ammunition (somspränggranater) från kanonen de sitter monterad på, varav de kan behövas monteras av i strid vid behov av ammunitionsbyte.

Drivspegelprojektil

[redigera |redigera wikitext]

Drivspegelprojektil avser underkalibrig eldrörsammunition där projektilens ytterkropp försetts med endrivspegel för att fylla ut eldrörets innerdiameter.[3] En drivspegel är en lössittande anordning som omger projektilen. Denna tar emot trycket fråndrivladdningen när patronen avfyras och driver projektilen genomloppet. Drivspegeln är uppdelad i delar och hålls enbart ihop av det omliggande eldröret under avfyrning. När projektilen lämnarmynningen på eldröret går drivspegeln i bitar och faller till marken. Drivspegeln utför inget nyttigt arbete när projektilen väl lämnatloppet och den benämns därför ibland parasitmassa. Den består av ett lättare material, som plast eller aluminium.

  • Funktion över drivspegelprojektil.
    Funktion överdrivspegelprojektil.

Drivspegelprojektiler kan vara antingenrotationsstabiliserade ellerfenstabiliserade. Fenstabiliserade drivspegelprojektiler kallas vanligen förflechette om drivspegeln ärfinkalibrig (under 20 mm kaliber)[4] ochpilprojektil om drivspegeln ärgrovkalibrig (över 20 mm kaliber).

Med drivspegelprincipen kan kalibern reduceras med över 35% om projektilen är rotationsstabiliserad,[3] eller över 80% om projektilen är fenstabiliserad.[5] En fördel gentemot flänsprojektiler är att drivspegelprojektiler kan skjutas från vanliga kanoner så länge de inte har en trång mynningsbroms som kan fånga upp drivspegeln.

Galleri

[redigera |redigera wikitext]
  • 28/20 mm kaliber flänsprojektiler
    28/20 mm kaliber flänsprojektiler
  • 105/88 mm kaliber mynningsförträngare
    105/88 mm kaliber mynningsförträngare
  • 75/55 mm kaliber trångborrad kanon
    75/55 mm kaliber trångborrad kanon
  • Rotationsstabiliserad drivspegelprojektil (kärnprojektil)
    Rotationsstabiliserad drivspegelprojektil (kärnprojektil)
  • Fenstabiliserad drivspegelprojektil (pilprojektil)
    Fenstabiliserad drivspegelprojektil (pilprojektil)

Exempel på svenska vapen till vilka det finns underkalibrig ammunition

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  • Lärobok i Militärteknik, vol. 4: Verkan och skydd
  • Pansartruppskolan, försöksgruppen hemlig 1960, försök mot strv 74 torn

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]Datablad över stridsvagn 81: Kungliga Arméförvaltningen, Tygavdelningen, Fordonsbyrån, Stridsfordonsuppgifter (Hemlig: 10/7-1954): bladnummer 2 A – H, upprättat 5/4-1954
  2. ^ [ab]”Bofors VEAK 40”.http://www.ointres.se/pansar_2011-4_veak.pdf. Läst 10 februari 2021. 
  3. ^ [abcdefg]KaptenYngve Rollof (Nummer 7 1953). ”Artillerimaterielens utvecklingstendenser under senaste decenniet”. Tidskrift i sjöväsendet (Kungliga Örlogsmannasällskapet). 
  4. ^”5.56 X 43.8 FLECHETTE XM-144”.https://www.cartridgecollector.net/556-x-438-flechette-xm-144. Läst 10 februari 2021. 
  5. ^”Bild som visar en 22 mm pilprojektil till en 120 mm kanon. 22 mm är en kaliberminskning av mer än 81%.”.https://i.imgur.com/TxRK8Lp.png. Läst 10 februari 2021. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Underkalibrig_ammunition&oldid=56033726
Kategori:
Dold kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp