Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Umeå

Koordinater:63°49′42″N20°16′14″Ö / 63.82833°N 20.27056°Ö /63.82833; 20.27056
Från Wikipedia
För andra betydelser, seUmeå (olika betydelser).
Umeå
Úm’, ûm
Tätort ·Centralort ·Residensstad
Överst: vy över centrum med Umeälven, Bildmuseet, Skin 4 på Konstnärligt campus, Umeå stads kyrka, Det leende hjärtat, Rådhuset
Överst: vy över centrum medUmeälven,Bildmuseet,Skin 4Konstnärligt campus,Umeå stads kyrka,Det leende hjärtat,Rådhuset
Smeknamn: Ume, björkarnas stad
LandSverige Sverige
LandskapVästerbotten
LänVästerbottens län
KommunUmeå kommun
DistriktUmeå stadsdistrikt,Umeå landsdistrikt,Umeå Maria distrikt,Tegs distrikt,Ålidhems distrikt
Höjdläge12 m ö.h.
Koordinater63°49′42″N20°16′14″Ö / 63.82833°N 20.27056°Ö /63.82833; 20.27056
Area
 - tätort36,32 km² (2023)[3]
 - kommun5 277,25 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort94 243 (2023)[3]
 - kommun135 250 (2025)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort2 600 inv./km²
 - kommun26 inv./km²
Grundad1588/1622
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortUmeå
Postnummer90X XX
Riktnummer090
TätortskodT8372[4]
Beb.områdeskod2480TC122 (1960–)[5]
Geonames602150
Ortens läge i Västerbottens län.
Ortens läge i Västerbottens län.
Ortens läge i Västerbottens län.
Karta
Tätortens utbredning 2023
Wikimedia Commons: Umeå
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Umeå (umemål[ʉ̂ːm];umesamiska: Ubmeje;[6]sydsamiskaUpmeje;[7]meänkieli ochfinska:Uumaja)[8][9] är entätort iVästerbotten. Umeå ärcentralort iUmeå kommun,residensstad iVästerbottens län och sedan 1965universitetsstad. Umeå är med 91 916 invånare (2020)Norrlands största tätort (passerade år 1995Gävle), samtSveriges 13:e största tätort.

Umeå, som ofta kallasBjörkarnas stad, är beläget invidUmeälven, cirka femton kilometer frånBottniska vikens kust, vidVästra Kvarken. Orten växte fram på 1300-talet kringBackens kyrka ungefär fem kilometer uppströms från Umeås nuvarande centrum. Närlandhöjningen gjorde segeltrafiken svårare flyttade orten nedströms i samband med att Umeå i början av 1620-talet fick stadsrättigheter. Umeälvens uppgrundning fortsatte dock, ochUmeå hamn, som dittills legat helt centralt, ligger sedan 1920-talet knappt 20 kilometer söderut, nära älvens mynning iHolmsund.

Sedan 1980-talet har Umeå alltmer profilerat sig somkulturcentrum och var 2014 också europeiskkulturhuvudstad.[10] Åren 2018, 2020 och 2021 utsågs Umeå avSVT Sport tillSveriges bästa idrottsstad.[11] Förutom återkommande framgångar förIFK Umeås längdskidåkare har lag somBjörklöven,Umeå IK,Umeå FC,IBK Dalen,Iksu ochA3 Basket tillhört landets bästa i sina sporter.

Namn

[redigera |redigera wikitext]

I de äldsta källorna nämns Umeå i flera olika namnvarianter. År 1316 skrivs namnetHuum, men 1320 skrivs detVma iHälsingelagen. Det har förmodats attHuum är en felskrivning, och att det ursprungliga namnet ska ha varit Uma. Den sedvanliga uppfattningen är att namnet kommer från ett påfornnordiska beskrivande namn på älven,Úma, den dånande eller den tjutande.[12][13] En annan teori är att namnet kommer från finskansuoma som betyder flodbädd.[12]

Namnets ursprung har också satt fantasin i rörelse. Enligt dengötiska uppfattningen är namnet härlett urYmer, och Ymer är därmed ett namn som ibland förekommer i Umeå, till exempel i Fria Moderata Studentföreningen Ymer vid universitetet. Umeå skulle därmed enligt samma götiska skola vara det Ymisland som omnämns iHervarar saga.[14]

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Umeås historia

Området kring Umeå har varit bebott i flera tusen år.Hällristningar vidNorrforsen söder om staden har daterats till omkring 3 000 f.Kr., vilket gör dem till några av de äldsta spåren av mänsklig närvaro iNorrland. Under förhistorisk tid beboddes inlandet främst avsamer, medangermanska folkgrupper etablerade sig längsBottenvikens kust undermedeltiden.

Umeå omnämns i skriftliga källor redan under 1300-talet. På 1400-talet blev området vidBackens kyrka ett lokalt kyrkligt och ekonomiskt centrum. Umeå erhöllstadsprivilegier på 1500-talet, men dessa drogs tillbaka under 1590-talet. År 1622 grundadeGustav II Adolf staden på nytt, vilket räknas som dess officiella grundande.

Understora nordiska kriget (1714–1720) ochfinska kriget (1808–1809) plundrades staden upprepade gånger av ryska trupper. Den 25 juni 1888 förstördes stora delar av Umeå i enstadsbrand. Cirka 2 300 av 3 000 invånare blev hemlösa. I samband med återuppbyggnaden planterades tusentalsbjörkar längs gatorna för att fungera som brandgator. Detta gav staden dess smeknamn ”Björkarnas stad”. År 1936 inrättadesHovrätten för Övre Norrland, med säte i Umeå.

Under 1900-talet växte Umeå snabbt. År 1896 invigdes järnvägen mellan Vännäs och Umeå, som därmed knöts tillstambanan.[15]Umeå flygplats invigdes 1961 och förbättrade tillsammans medE4 ochE12 stadens kommunikationer, som sedan länge också innefattarfärjetrafik överKvarken till österbottniskaVasa. År 1965 grundadesUmeå universitet, som var det första universitetet i Norrland och har haft stor betydelse för Umeås utveckling med sina drygt 4 500 anställda och fler än 40 000 studenter.[16]

Under 2000-talet har Umeå fortsatt växa och utvecklats som ett regionalt centrum förutbildning,kultur,miljöteknik ochsjukvård – inte minst vidNorrlands universitetssjukhus (NUS). År2014 var UmeåEuropeisk kulturhuvudstad tillsammans medRiga, vilket innebar en mängd evenemang och satsningar på bland annatsamisk kultur.[17] Nya stadsdelar såsomTomtebo,Öbacka,Lundåkern ochUniversitetsstaden har vuxit fram. Staden har även profilerat sig som en hållbar och klimatsmart kommun.

Militärstaden

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Umeå garnison

Västerbottensfänikor sattes upp på1500-talet underGustav I. Närindelningsverket bildades uppgick organisationen iVästerbottens regemente (1624).[18] Umeå socken motsvarade Överstelöjtnantens kompani. År 1695 hade Umeå socken 150 roten, vilket motsvarade antalet soldater.[19]

Umeå blevgarnisonsstad 1901 när Norrlands dragonregemente (K 4) förlades till staden. Garnisonen utökades 1909 i samband med att Västerbottens regemente från sin tidigaremötesplats iVännäs flyttade in till Hissjövägen. Inledningsvis rådde mellan de båda regementena en hätsk rivalitet, som emellanåt gav upphov till handgripligheter.

Våldsamma militäroroligheter ägde den 6 oktober rum i Umeå. En formlig batalj levererades mellan manskap från Västerbottens regemente å ena sidan och Norrlands dragoner å andra. I tumultet deltog flera hundra man, vilka vid 9-tiden samlades vid Västra Esplanaden. Under tjut och skrän, som hördes över hela staden, gick slagsmålet löst med allehanda tillhyggen.
Vestkusten Number 46, 14 november 1912.

Sedan den 1 juli 2000 finns det endast två militära förband kvar i staden.

Norrlands dragonregemente (K 4)
Norrlands dragonregemente förlades 1901 till nybyggda kaserner påSkolgatan, dit även Kavalleriets kadettskola under en tid var förlagd. År 1966 samlokaliserades Norrlands dragonregemente med Västerbottens regemente.Kasernerna övergavs helt och övertogs av kommunen som där flyttade in sin kommunförvaltning mellan åren 1969 och 1970, varför kasernerna då fick namnetUmeå stadshus.[20] Regementet kom 1980 att omlokaliseras tillArvidsjaur.
Västerbottens regemente (I 20)
Gamla regementet, numera Umestans företagspark
Västerbottens regemente övergav år 1909 sin tidigaremötesplats och lägerplatsVännäs läger för att förläggas i nybyggda kaserner på Hissjövägen. Regementet kom under slutet av 1900-talet genom olikaförsvarsbeslut att efter hand avvecklas. År 1997 avveckladesLapplandsbrigaden, vilket medförde att grundutbildningen av värnpliktiga upphörde vid regementet. År 2000 avvecklades så själva regementet medförsvarsområdesstab. När grundutbildningen upphört 1997 såldes snart större delen av området till kommunen, som gjorde om det till enföretagspark vilken sedan dess går under namnetUmestan.[21]
Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC)
1992 lokaliserades totalförsvarets skyddscentrum och dess garnison till staden och samlokaliserades med Västerbottens regemente. Centrumet utbildar personal för arbete medCBRN-skydd (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära) och har årligen fram till 2010, då värnpliktsutbildningen blev vilande i Sverige, haft omkring 100 värnpliktiga. SkyddC samarbetar nära medTotalförsvarets forskningsanstalt (FOI), vars avdelning för CBRN-skydd också den ligger i Umeå. Regeringen beslutade under slutet av 2010 att bygga en CBRN-inomhusanläggning vid SkyddC i Umeå, detta för att både på nationellt och internationellt plan öka säkerheten inom CBRN-skydd. Sammanlagt åttio miljoner investeras i anläggningen som blir den enda av sitt slag i Europa.[22]
Västerbottensgruppen (UG 61)
Västerbottensgruppen bildades den 1 juli 2000 för att fylla den roll som försvarsområdesstaben tidigare haft med stöd till hemvärn och frivilligverksamheten.

Administrativa tillhörigheter

[redigera |redigera wikitext]

Umeå stad ombildades vidkommunreformen 1862 till enstadskommun. År 1965 införlivadesUmeå socken/landskommun. År 1971 uppgick Umeå stad i Umeå kommun med Umeå som centralort.[23]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört tillUmeå stadsförsamling med delar iUmeå landsförsamling. Efter församlingsutbrytningar ingår delar av orten sedan 1963 iTavelsjö församling ochTegs församling, sedan 1971 iÅlidhems församling och sedan 1998 iUmeå Maria församling.[24]

Orten ingick till 1971 i domkretsen förUmeå rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Umeå iUmeå tingsrätts domsaga.[25]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Parker i Umeå

Tätorten är avlång med ett avstånd på över en mil mellan de yttersta stadsdelarna Umedalen i nordväst ochTomtebo i sydost, samt de stora stadsdelarna Teg (söder om älven) och Ersboda i norr.Umeås centrum, som består av 48kvarter, avgränsas avUme älv, Västra Esplanaden,järnvägen ochÖstra Kyrkogatan. I takt med att folkmängden ökat har även delar av de angränsande stadsdelarnaHaga,Väst på stan ochÖst på stan fått mer av centrumkaraktär. Inne i själva staden finns ett helt skogsområde sparat,Stadsliden, som bland annat harelljusspår som nyttjats för att arrangera skid-SM. På sikt kommer ävenNydalasjön att delvis omges av den växande staden eftersom stadsdelarnaMariehem (nordväst om sjön) ochTomtebo vid sjöns södra ände utvidgas längs sjöns västra sida, som hittills varit ett skogsområde.

Av 323 undersökta städer iEuropa omkring år 2020 hade Umeå den renaste luften.[26]

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Umeå har ett tempererat klimat, som dock gränsar till att varasubarktiskt eftersom dygnsmedeltemperaturen är över 10 °C endast tre månader om året. På grund av närheten till havet har Umeå även ett kustlandsklimat, vilket gör vintrar och somrar något mildare. Friska vindar som blåser in frånKvarken bidrar till att kalla temperaturer känns kallare än vad de egentligen är.

I juli 2014 sattes nytt värmerekord på 32,2 °C vilket är en skillnad på 70 °C jämfört med den kallaste temperatur som uppmäts vilket var -38,2°C i februari 1978.

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde−5−406121720181370−4
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde−11−11−8−328111051−4−9
 Nederbörd49,038,041,036,041,044,053,078,073,065,076,056,0
 Diagramtemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm •Källa:[27][28]
 
 
49
 
-5
-11
 
 
38
 
-4
-11
 
 
41
 
0
-8
 
 
36
 
6
-3
 
 
41
 
12
2
 
 
44
 
17
8
 
 
53
 
20
11
 
 
78
 
18
10
 
 
73
 
13
5
 
 
65
 
7
1
 
 
76
 
0
-4
 
 
56
 
-4
-9

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Med kommunen, landstinget och universitetet som största arbetsgivare har Umeå – som också är residensstad och säte för bland annatHovrätten för Övre Norrland samt har haft två regementen – länge ansetts vara dominerat av offentlig sektor. Etableringen avUmeå universitet i mitten av 1960-talet och"Skogshögskolan" på 1970-talet, som båda expanderat kraftigt under främst 1980- och 1990-talen, har dock haft en stimulerande inverkan även på många företagsetableringar.

Umeås starka tillväxt från 1990-talet och framåt har till största delen skett inom den privata sektorn. Enligt Företagarnas ochUC:s årliga undersökning Årets företagarkommun från 2014 placerade sig Umeå på tredje plats i landet mätt i företagens uthålliga tillväxt.

Näringslivet i Umeå är differentierat med IT-företag, forskningsbaserade bioteknikindustrier och skogs- och verkstadsindustrier. Sex av Umeås exportföretag omsätter vardera mer än en miljard kronor per år.

Industri

[redigera |redigera wikitext]
Det här avsnittetbehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2024-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.

Verkstadsföretagen i Umeåregionen har traditioner sedan mitten av 1900-talet. En avgörande faktor på senare år har varit tillgång till universitetsutbildad arbetskraft och kompetens.

En pionjär varGösta Nyström, som 1929 startade ett möbelsnickeri påBöleäng i Umeå. Företaget började göra bilkarosser i trä (karosser var gjorda av trä denna tid), och kunde 1944 introducera den första självbärande stålkarossen i världen. Ingen hade sett något liknande. Snart inleddes ett samarbete medVolvo, som 1964 köpte hela fabriken som kallades Volvo Umeverken. Vidareutvecklingen av karosseriet har lett fram till Volvos lastbilshytter i FH-serien, som räknas till de främsta i världen.

2015 hade Volvo Lastvagnar i Umeå cirka 1 700 anställda och var Volvos enda hyttillverkare i Europa. Fabriken räknas som en av världens modernaste och har de senaste åren investerat cirka 650 miljoner kronor i måleriet, bland annat för att minska miljöbelastningen. Det har även investerats en dryg miljard i en ny plåtsammansättning. I samma anda pågår projekt med Umeå universitet för att göra produktionen helt koldioxidfri och baserad på grön el.

Fler exempel på framgångsrik verkstadsindustri, som också är stora arbetsgivare:

  • 1947 konstrueradeKarl-Ragnar Åström iBrännland för eget bruk den första svenskafrontlastaren för jordbrukstraktorer och bildade några år senare företaget Ålö-maskiner, som under namnetÅlö AB vuxit till att bli världens största tillverkare inom segmentet, med cirka tjugo procent av världsmarknaden. I januari 2020 förvärvades Ålö av tyskaJOST Werke SE.[29]
  • 1961 grundades Umeå Mekaniska, pionjärer för tidiga skogsmaskiner, som utvecklats till världsledande tillverkare av högteknologiska skogsmaskiner under varumärketValmet inom det sedan 2004 japanskägda företagetKomatsu Forest.

Till de stora företagen hör ävenGE Healthcare, som tillverkar laboratorieinstrument,SCA med SCA Shipping och SCA Obbola, som har världens största maskin för tillverkning avkraftliner, samtNorra Skogsägarna som producerar och exporterar trävaror till fler än tjugo internationella marknader.

Tjänster och turism

[redigera |redigera wikitext]
Umeå centrum, med Thulehuset i förgrunden och Scandic Plaza i bakgrunden.

En sektor som har vuxit i takt med staden är besöksnäringen. År 2009 omsatte rese- och turistnäringen i Umeå cirka 959 miljoner kronor,[30] till stor del beroende på affärsresor, konferenser ochStora Nolia-mässan – näst Stockholms Internationella Bilsalong den publikt mest besökta i landet[31] – som arrangeras i Umeå vartannat år, senast 2013, och iPiteå vartannat år. Några av de populäraste besöksmålen i Umeå ärVästerbottens museum med Friluftsmuseet vidGammlia,Guitars – the Museum,Umeå Energicentrum,Umedalen Skulptur,Stornorrfors kraftverk ochBildmuseet. Många turister besöker även öarna Holmön ochNorrbyskär. I den störreUmeåregionen, som förutom Umeå består av kommunernaNordmaling,Bjurholm,Vindeln,Vännäs ochRobertsfors, är viktiga besöksmålOlofsfors bruk,Älgens Hus,Vindelälvens forsar ochOstens lager (lagring av Västerbottensost).

VidNydalasjön liggerFirst Camp Umeå, tidigareNydala Camping ochUmeå Camping. Hundratals campingplatser och knappt 100 stugor finns här samt äventyrsgolf, restaurang, äventyrsbad och andra attraktioner.

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln eller det här avsnittetinnehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras.(2015-09)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom attredigera artikeln eller diskutera saken pådiskussionssidan.
Kungsgatan, med sin björkallé, är typisk för gator i centrala Umeå.

Det går tvåEuropavägar genom Umeå;E4 ochE12 (turistvägenBlå vägen).Riksväg 92 samt länsvägarna363 och364 har sin början i Umeå. E4 och E12 gick i många år genom centrala Umeå, mycket nära själva stadskärnan, men 2012 invigdes E4:s nya sträckning via denÖstra länken överKolbäcksbron samtNorra länken, som leder E12 från Vännäsvägen via Ersboda till E4 och en östligare sträckning mot Holmsund. Ut ur staden har samtliga vägar förhållandevis god standard.

Ettringledsprojekt under namnetUmeåprojektet pågick mellan 1999 och hösten 2024, då Västra länken färdigställdes.[32]

Ultrabuss linje 1 motUmedalen medÖstermalm i bakgrunden.

Umeå Lokaltrafik (ULTRA) sköter Umeås lokaltrafik som består av 18 busslinjer i Umeå.

JärnvägsstationenUmeå östra station.

Umeå binds samman medStambanan genom övre Norrland norrifrån genomUmeåbanan, en sidobana från Vännäs till Holmsund som öppnades för trafik 1896. En ny sträckning norrut motLuleå, den så kalladeNorrbotniabanan, finns med i Trafikverkets planering för åren 2018–2029; den första sträckan Umeå–Dåva påbörjades hösten 2018. Via en bro över älvdeltat som invigdes augusti 2010 finns anslutning söderut tillBotniabanan – den nya kustnära järnvägen som knyter ihop Umeå med orter somHörnefors,Nordmaling ochÖrnsköldsvik.

Umeå har två stationer,Umeå centralstation[33] samtUmeå östra station. En ny godsbangård,Umeå godsbangård, har byggts för att kunna utveckla både gods- och persontrafiken.

Innan Botniabanan byggdes var persontrafiken ringa med cirka tvånattåg till Norrland som stannade i Umeå, men med betydande godstrafik med bland annat timmertåg.

Botniabanan invigdes i augusti 2010 med regionaltåg mellan Umeå ochÖrnsköldsvik. Först i augusti 2012 förlängdes trafiken till Sundsvall i samband med attÅdalsbanan blev klar för trafik. Sedan dess är Umeå ett nav för regionaltåg till Sundsvall, Lycksele och Luleå.[34] Pendeltågstrafik till Vännäs startade i december 2011 och sedan perrongen iVännäsby blev färdigbyggd oktober 2012 stannar tågen också där.[35]

Från december 2012 harSJ AB kört snabbtåg Stockholm–Umeå. Från december 2024 är det även SJ som kör nattågenNarvik/Luleå–Umeå–Stockholm.

FlygplatsenUmeå Airport.

Umeå Airport byggdes 1961 och ligger cirka fyra kilometer från Umeå centrum.[36]

Det första ångfartyget som gjorde turer över Kvarken, mellanUmeå och Vasa, var ångarenNorrland från år 1837.[37] Sedan 2026 trafikerarStena Line sträckan underWasalines flagg med fartygetM/S Aurora Botnia. FrånNorrfjärden vid gränsen tillRobertsfors kommun trafikerasHolmöleden avTrafikverket Färjerederiet till Byviken påHolmön.

I Umeåregionen finns ett antal gästhamnar för besökare med båt, bland annat vidStrömpilen, iPatholmsviken i Holmsund, iBredvik iObbola och påNorrbyskär.[38]

Internet

[redigera |redigera wikitext]

Bredbandsutbyggnaden började tidigt och har få motstycken i världen[39] – Umeå har flera gånger bedömts ha västvärldens snabbaste bredbandsnät, topp 20 i världen.[40]Stadsnätet omfattar mer än 65 miloptofiberkabel och 3 600 mil annan fiber och ger i princip all tätortsbefolkning tillgång tillbredband.[41]

Internets utveckling i Sverige har påverkats av företag och personal med Umeåanknytning. BoNet, sedermeraBostream, startades och drevs ur ett teknikperspektiv av teknikpersonal från Umeå från starten 1998 tills de 2004 köptes upp avBredbandsbolaget. Umeå IT-Center startade 1994 sitt bredbandsnät "Umeå Tjänstenät" där de hyrdesvartfiber från Umeå Energi och hyrde kopparförbindelser från Telia. IT-Center skapade en projektplattform för utbyggnaden av Volvo Lastvagnar, samt tjänster riktade mot grafiska branschen. Ett flertal tjänster som i dag benämns molntjänster distribuerades redan på 1990-talet över "Umeå Tjänstenät". Bredbandsbolaget köpte Umeå IT-Center år 2000 och har sedan hämtat betydande delar av sin personal för nätutveckling från IT-Center, och sedan 2004 även från före detta Bostream.ISP:nRiksNet är även de i princip helt från Umeå.Skycom, T3 har stark Umeåanknytning, men med historiska inslag från Obbola och Vindeln. Även den Stockholmsbaserade operatörenOwnit har rötter i Bostream, varför man kan härleda Umeåanknytning också i detta fall.

Näringslivet har dragit stor nytta av den väl utvecklade digitala IT-infrastrukturen och det finns många både väletablerade och nya företag i och runt IT-branschen, som till exempelCyberphoto, som växt från lokal fotobutik till att bli en av Skandinaviens största leverantörer av fotoutrustning med över 200 miljoner i årsomsättning[42][43].

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Utbildning i Umeå

Trots att Umeå var litet kom Umeå tidigt att förknippas med utbildning. Etthögre läroverk etablerades 1858 (med rötter somtrivialskola ända sedan 1720-talet), och hade år 1940 – tack vare inresande elever – närmare 900 elever (fler än i de dubbelt så stora städerna Karlskrona och Linköping). Från 1942 räknades det somprovårsläroverk, med rätt att utbildagymnasielärare.[44]

Vid sidan av läroverket – som länge var en enkönad bastion – bildades 1871Umeå elementarläroverk för flickor, som var verksamt fram till 1967. Ett seminarium för utbildning av lärare ochsmåskollärare inrättades 1879 med adjunktNils Thielers som förste rektor ochOlivia Charlotta Arvidsson som seminarielärarinna.[45]

År 1887 uppfördes ettfolkskollärarinneseminarium. Folkskolan fick egna lokaler 1892, dåCentralskolan uppfördes för att hysa en sexårig folkskola.[46]

Landstingets yrkesskola, 1940-tal. Handkolorerad.
Hushållsseminariet, 1940-tal.

En lantbruksskola startades 1859 iYttertavle. Efter flera flyttar och namnbyten fortlever skolan under namnetForslundagymnasiet.[47] För andra praktiska färdigheter inrättades 1864Umeå stads söndagsskola, en yrkesskola som stöttades avUmeå fabriks- och hantverksförening[48], och som under olika namn kom att fortleva under ett århundrade:Umeå tekniska aftonskola 1881–1920,Umeå stads lärlingsskolor och tekniska aftonskola 1920–1939,Umeå stads skolor för yrkesundervisning 1939–1956, och åren 1956–1971 somUmeå stads yrkesskola.[49] År 1875 startades även enslöjdskola för att uppmuntra hantverkstraditionerna i länet.

År 1948 etableradesSeminariet för huslig utbildning[50]. Samma år flyttadesLandstingets yrkesskola för kvinnor, som startats 1943, på grund av bristande elevunderlag frånÅsele till Umeå, där man framgent kunde utbilda sig till sömmerska,väverska,modist, barnvårdare och internatföreståndarinna.[51]

NärTegs centralskola invigdes 1955 var den landets första skola byggd för klass ett till nio.[44]

Redan innan invigningen av Umeå universitet 1965 hade Umeå etablerat sig som högskolestad.Tandläkarinstitutet invigdes 1958, och samma år beslöts om inrättandet av en medicinsk högskola i staden. År 1962 inrättades ettsocialinstitut, och 1964 en statliglärarhögskola.[44] Dessa högskolor och institut har sedermera upptagits i Umeå universitet, till skillnad från de skogliga utbildningar som etablerats från 1970-talets början och numera ingår i Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).[52]

Sjukvård, andra viktiga samhällstjänster

[redigera |redigera wikitext]
Norrlands universitetssjukhus

Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Umeå är det störstasjukhuset norr omUppsala, med drygt 700 vårdplatser. Här behandlas patienter från hela norra Sverige som behöver högspecialiserad vård.Telemedicin i olika former är ett viktigt komplement i det stora upptagningsområdet. Utbildningar tillläkare,tandläkare,sjuksköterskor,fysioterapeuter och annan vårdpersonal bedrivs i nära samarbete mellan sjukhuset och universitetet.

Trots att många myndigheter finns representerade i Umeå har inte ortens starka tillväxt medfört att så mångamyndigheters huvudkontor utlokaliserats hit. Ett undantag ärBrottsoffermyndigheten som etablerades här 1994.

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]

Stadsdelar

[redigera |redigera wikitext]
Flygbild över Umeås centrala stadsdelar (2013).
Centrala Umeå sett från Hamrinsberget (2008).
Broparken i Umeå (2014).

I Umeå bor de flesta stadsdelars invånare X och intei X – alltså "påBerghem", "påHaga" och "påÅlidhem", vilket också gäller de centrala områden som benämns "väst på stan" och "öst på stan". Samma grammatiska regel gäller för alla Umeås stadsdelar med undantag avcentrala Umeå – "i centrum" – ochRöbäck, vilket beror på att denna stadsdel intill nutid varit en egen by, en "småort", och först från 2015 inräknats som en del av Umeå. I takt med att Umeå växer och snart inkorporerar byar somBaggböle,Ersmark,Innertavle ochStöcksjö kan regeln möjligen luckras upp.[53][ej i angiven källa]

Umeå består av22 stadsdelar, vilka i sin tur är indelade i 59 stadsdelsområden och 46 bostadsområden/grannskapsenheter.[54]

Befolkningsutveckling

[redigera |redigera wikitext]

De första århundradena efter stadsprivilegiernas utfärdande år 1646 växte staden i måttlig takt. 1650 års 365 invånare hade 40 år senare ökat till 610, men befolkningen minskade igen i samband med de ryska härjningarna runt år 1700. Först kring sekelskiftet 1800 passerades 1 000 invånare, som 1850 blivit 1 500 och sedan drygt 3 000 år 1890. Därefter har staden – tätorten – vuxit närmast oavbrutet: drygt 11 000 invånare år 1930, drygt 17 000 år 1950 och så vidare enligt tabellen nedan.[55]

Befolkningsutvecklingen i tätorten Umeå 1960–2023[56]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1960
  
32 492
1965
  
39 889
1970
  
47 692
1975
  
49 715
1980
  
52 719
1990
  
60 3053 257
1995
  
68 4943 344
2000
  
70 9593 341
2005
  
75 6453 346
2010
  
79 5943 415
2015
  
83 2493 220
2020
  
91 9163 513
2023
  
94 2433 632
Anm.:Sammanvuxen medTomtebo 2010, åter utbruten 2015, åter sammanvuxen 2020.

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]

I Umeå bor det mångasverigefinnar. EnligtSverigefinska Riksförbundet (SFRF) är omkring sex procent av umeåbornasverigefinländare. De flesta är invandrade frånFinland under 1960- och 1970-talen, men många är också nedflyttade sverigefinnar ochtornedalingar.Många är aktiva i det sverigefinska föreningslivet och i Umeå finns en av Sveriges äldsta sverigefinska föreningar,Finska klubben i Umeå ellerUumajan Suomalainen Kerho. Påfinska heter UmeåUumaja. I Umeå bor även en hel delsverigefinlandssvenskar som flyttat dit frånsvenskbygderna i Finland. En del av dem är aktiva i föreningen Umeå Finlandssvenskar.[57][58]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Kultur i Umeå

Massmedier

[redigera |redigera wikitext]

Några av de mest kända program som producerats av Umeå-baserade redaktioner är barnprogrammetSant och sånt (1972–1987) av och medStaffan Ling ochBengt Andersson, detfeministiskaRadio Ellen (iSR P1 åren 1981–1995), konsumentmagasinetPlus (iSvT från 1987), och humorprogrammetMammas nya kille (iSveriges Radio P3 från 2005).

Press

[redigera |redigera wikitext]

Bland dagstidningar i Umeå hittasUmebladet,Västerbottens-Kuriren ochFolkbladet.

Bland övriga tidningar kan nämnasHemslöjden,Kris,Kulturella perspektiv,Kvalitetsmagasinet,Norra Skogsmagasinet,Norrlandsmagasinet,Nöjesmagasinet City,QLTR,Spira,Telekom idag,Tidningen Kulturen,Tidskriften Västerbotten,Totalt Umeå,Vasaplan,Vertex ochVästerbottningen.

Radio och television

[redigera |redigera wikitext]

SVT Umeå bevakar Umeå med lokala nyhetssändningar.

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]
Kulturnatta 2013 i Umeå.

Kulturlivet i Umeå utvecklades tidigt och har fokuserat på både eget kulturutövande och att locka gästspel till staden.

Föreningar som UMS,Minerva, Shakespearesällskapet,Teaterföreningen, KF Kretsen, Filmstudion,Studentteatern och kulturföreningenHumlan har under årens lopp bidragit till att utveckla och stimulera intresset, och har på senare år fått sällskap av såväl allt bättre kommunalakulturskolor som yngre fantaster inom de flesta kulturområden.

Ett par decennier in på2000-talet ärNorrlandsoperan den stora kulturscenen tillsammans medVästerbottens museum (110 200 besök 2018[59]) och Bildmuseet (83 372 besök 2018[60]) som är de viktigaste besöksmålen. En ny knutpunkt är kulturhusetVäven, som inrymmerstadsbibliotek, teaterscen,Kvinnohistoriskt museum ochFolkets Bio.Umeå Folkets hus – som huserar flera av de större festivalerna och den anrika Jazzklubben – inrymmer sedan 2019 även gitarrmuseetGuitars – The museum.

De största festivaler ärBrännbollsyran,Littfest,Jazzfestivalen,Folkmusikfestivalen, Rum för Performance,House of Metal ochVisfestivalenHolmön. Några festivaler, däriblandUmeå Open,MADE-festivalen, enfilmfestival och en kammarmusikfestival, har lagts ned av ekonomiska skäl. I Umeå finns ocksåfriluftsområdet Gammlia.

Hösten 2009 utsågs Umeå att tillsammans medRiga iLettland vara Europaskulturhuvudstad 2014.

Musik och dans

[redigera |redigera wikitext]

Umeå Musiksällskap (UMS) bildades hösten 1862 och är därmed Umeås äldsta kulturförening samt en av landets allra äldsta orkesterföreningar.

Umeå är en aktiv dansstad. De största föreningarna för "social dans" är Umeå dansimperium, Björkstalaget, Swingum, Umeå Salsa Club och Tango Norteno.

Teater

[redigera |redigera wikitext]

Kulturlivet består också av fria teatergrupper somProfilteatern,Skuggteatern ochÖgonblicksteatern

Bildkonst

[redigera |redigera wikitext]

Umedalens skulpturpark, samt enkonsthögskola, som tillsammans medBildmuseet,Arkitekthögskolan ochDesignhögskolan bildarKonstnärligt campus vid Umeå universitet.

Sport

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Sport i Umeå

Umeås idrottsliv dominerades länge främst avvintersport. De första stora framgångarna nåddes ilängdskidåkning, medVasaloppssegrar på 1930-talet och senare otaliga svenska mästerskapstitlar.

Den andra stora vintersporten ärishockey, därIF Björklöven under sin storhetstid på 1980-talet blev svenska mästare. En tredje framgångsrik vintersport ärcurling, därLag Gustafson under 1990-talet tog åtskilliga medaljer i Europamästerskap, världsmästerskap och olympiska spel.

Umeå är numera också ett starkt fäste förinnebandy. Mest framgångsrika harIksus damer varit, med sex SM-guld och fem titlar i Europacupen för klubblag.

Fotboll låg länge i skymundan för till exempel ishockeyn. År 1996 hade Umeå för första gången lag i Sveriges högsta division för såväl herrar som damer,Umeå FC respektiveUmeå IK, men båda degraderades direkt. Vidare under2000-talet kom dock Umeå IK att skörda åtskilliga framgångar genom sju segrar iDamallsvenskan, två segrar iUefa Women's Cup och fyraSvenska cupen-titlar.[61]

Basket har på senare år vuxit sig större i Umeå, med elitsatsningar både på dam- och herrsidan. Där harUdominate etablerat sig som ett av de främsta lagen i basketligan för damer.

Galleri

[redigera |redigera wikitext]
Flygfoto över Umeå från cirka 1960. På bilden syns bland annat tecken på flottningsverksamhet vid Ön. Dessutom kan man se att varken universitetet eller bostadsområdena öster om detta, såsom Mariehem och Ålidhem hade börjat byggas.
Flygfoto över Umeå från cirka 1960. På bilden syns bland annat tecken påflottningsverksamhet vidÖn. Dessutom kan man se att varken universitetet eller bostadsområdena öster om detta, såsomMariehem ochÅlidhem hade börjat byggas.


Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019,SCB, 21 februari 2019,läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2025,SCB, 12 november 2025,läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [ab]Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort,SCB, 28 november 2024,läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^Befolkning i tätorter 1960-2010,SCB,läs online, läst: 4 april 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem,SCB, 11 november 2021,läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^”Ubmeje — åssie sámiengielan tjudtjatusdáhvuoste”. Umeå kommun. 9 maj 2014. Arkiverad frånoriginalet den 2 juni 2016.https://web.archive.org/web/20160602100514/http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/tillganglighetmangfaldochjamstalldhet/nationellaminoriteterochminoritetssprak/forvaltningsomradeforsamiska/ubmejeassiesamiengielantjudtjatusdahvuoste.4.761b06201354a1f7256bd1.html. Läst 23 november 2014. 
  7. ^”Sametinget.seSydsamiska ortnamn.http://www.sametinget.se/7548. Läst 23 november 2014. 
  8. ^”Tornedalingar i Umeå - STR-T”.https://www.tornedalingarumea.se/om-foreningen/. Läst 13 november 2024. 
  9. ^”Uumajan Suomalainen Kerho”.http://uumajalaiset.se/. Läst 13 november 2024. 
  10. ^”2014 Umeå Capital of culture: Umeå kommuns satsning på att bli Europas kulturhuvudstad 2014”. Arkiverad frånoriginalet den 18 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100818095308/http://www.umea2014.se/. Läst 6 maj 2008. 
  11. ^https://www.svt.se/sport/sveriges-basta-idrottsstad/umea-sveriges-basta-idrottsstad-2021 Läst 21 februari 2022
  12. ^ [ab]Lars-Erik Edlund, "Kåddis, Hjåggböle och Hej" i Svenska Turistföreningens årsbok 2001, s.31
  13. ^Mats Wahlberg: Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003, sid. 143
  14. ^Ymisland iNordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  15. ^”Umeås historia 1810–1899”. Umeå kommun. 7 april 2025.https://www.umea.se/kommunochpolitik/kommunfakta/umeashistoria/18101899.4.5bc0956b1719ab0ae7fb3.html. Läst 11 februari 2026. 
  16. ^”Snabbfakta 2024”. Umeå universitet. 4 mars 2025.https://www.umu.se/om-umea-universitet/fakta-och-historik/siffror/. Läst 12 augusti 2025. 
  17. ^”EU-kommissionens utvärdering av Umeå2014 kulturhuvudstadsår”. North Sweden European Office. 2 oktober 2015.https://www.northsweden.eu/nyheter/2015/eu-kommissionens-utvaerdering-av-umeaa2014-kulturhuvudstadsaar/. Läst 12 augusti 2025. 
  18. ^”Försvarshistorik I19”. fosvarsmuseum.se. Arkiverad frånoriginalet den 5 mars 2011.https://web.archive.org/web/20110305133808/http://www.forsvarsmuseum.se/norrreg_i19.html. Läst 21 januari 2011. 
  19. ^”Frombjur”.Umeå Kommun. Arkiverad frånoriginalet den 27 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100827073524/http://www.umea.se/download/18.4410ccd11120b16057b800032285/Frombjur.pdf. 
  20. ^Stadshuset i UmeåArkiverad 27 augusti 2010 hämtat från theWayback Machine. Läst 3 januari 2010
  21. ^Om Umestan och historien bakom...Arkiverad 5 januari 2010 hämtat från theWayback Machine. Läst 3 januari 2010
  22. ^”Unik CBRN-anläggning byggs i Umeå”.Försvarsmakten.http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Centrum/Totalforsvarets-skyddscentrum-SkyddC/Nyheter/Unik-CBRN-anlaggning-byggs-i-Umea/. Läst 13 december 2010. 
  23. ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking.Libris7766806.ISBN 91-87784-05-X 
  24. ^”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”.Skatteverket. 1989.http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  25. ^Elsa Trolle Önnerfors:Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  26. ^”EU: Umeå har Europas renaste stadsluft”. P4 Västerbotten. 17 juni 2021.https://sverigesradio.se/artikel/umea-har-europas-renaste-luft. Läst 4 mars 2022. 
  27. ^MSN Väder: UmeåArkiverad 11 mars 2009 hämtat från theWayback Machine. Läst 27 december 2010
  28. ^Ticket väderguide (SMHI)Arkiverad 1 januari 2011 hämtat från theWayback Machine. Läst 27 december 2010
  29. ^”JOST closes acquisition of leading manufacturer of agricultural front loaders Ålö Holding AB” (på engelska).quicke.nu. 31 januari 2020. Arkiverad frånoriginalet den 2 mars 2024.https://web.archive.org/web/20240302103803/https://quicke.nu/jost-closes-acquisition-of-leading-manufacturer-of-agricultural-front-loaders-alo-holding-ab/. Läst 24 februari 2024. 
  30. ^Umea.se: "Shoppingturismen ökar i Umeå"Arkiverad 26 april 2014 hämtat från theWayback Machine. Läst 25 april 2014
  31. ^Fairlink Mässguide
  32. ^”Nu är hela västra länken öppen faktiskt”. Trafikverket. 14 november 2024.https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-vasterbottens-lan/umeaprojektet-vastra-lanken/nyheter-for-umeaprojektet-vastra-lanken/nu-ar-hela-vastra-lanken-oppen-faktiskt/. Läst 16 november 2014. 
  33. ^”Umeå godsbangård/Umeå C(entral)”.Trafikverket. Arkiverad frånoriginalet den 8 januari 2012.https://web.archive.org/web/20120108174847/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasterbotten/umea-godsbangard-umea-c/. Läst 10 november 2010. 
  34. ^”Allmänhetens "prova-på-dag" den 29 augusti”.Norrtåg. Arkiverad frånoriginalet den 22 november 2009.https://web.archive.org/web/20091122134505/http://www.norrtag.se/page105995.html. Läst 4 februari 2010. 
  35. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 31 oktober 2011.https://web.archive.org/web/20111031202110/http://www.norrtag.se/umea-vannas.html. Läst 11 maj 2011. 
  36. ^”Om flygplatsen”.Swedavia. Arkiverad frånoriginalet den 15 maj 2014.https://web.archive.org/web/20140515121051/http://www.swedavia.se/umea/om-umea-airport/om-flygplatsen/. Läst 22 april 2014. 
  37. ^”Fartygstrafik över Kvarken”. Kvarkenrådet.https://www.kvarken.org/kvarkenradet/kvarkenregionen/. Läst 13 juli 2020. 
  38. ^”Gästhamnar, gästbryggor”. 23 september 2020.https://www.umea.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv/friluftslivochmotion/batarochhamnar/gasthamnargastbryggor.4.7d7d901172bb372c5d3c0e.html. Läst 14 november 2020. 
  39. ^Umea.se: "Staden och bredbandet"Arkiverad 26 april 2014 hämtat från theWayback Machine. Läst 26 april 2014
  40. ^Umea.se, 2010-08-19: "Bredband av världsklass i Umeå"Arkiverad 26 april 2014 hämtat från theWayback Machine. Läst 26 april 2014
  41. ^”Umeå Energis webbplats, om det öppna stadsnätet”. Arkiverad frånoriginalet den 14 december 2007.https://web.archive.org/web/20071214170000/https://www.umeaenergi.se/default.asp?id=3583. Läst 19 mars 2009. 
  42. ^Cyberphotos webbplatsArkiverad 4 december 2008 hämtat från theWayback Machine.
  43. ^Om Cyberphoto hos allabolag.se
  44. ^ [abc]Hugoson, Rolf; Granlund Anna (2016). Umeå stads historia 1950-2010 (1. uppe.). Umeå: Pondus Kommunikation.Libris19886681.ISBN 9789188445995 
  45. ^Ola Raninge (1979). ”Hundra års lärarutbildning i Umeå” (pdf). Tidningen Västerbotten, nr 3, 1979. Västerbottens läns Hembygdsförening. sid. 155–156. Arkiverad frånoriginalet den 4 juli 2014.https://web.archive.org/web/20140704093236/http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Vbn_history_69f/1979_3.pdf. Läst 18 mars 2017. 
  46. ^Hugoson, Rolf; Granlund Anna (2016). Umeå stads historia 1950-2010 (1. uppe.). Umeå: Pondus Kommunikation.Libris19886681.ISBN 9789188445995 
  47. ^”Om Forslunda - Vår historia”. Umeå kommun.http://www.skola.umea.se/skolor/gymnasieskolor/forslundagymnasiet/sidor/om-skolan.html. Läst 11 oktober 2017. 
  48. ^”Umeå Tekniska aftonskolas arkiv”. Stadsarkivet i Umeå kommun. Arkiverad frånoriginalet den 13 december 2016.https://archive.is/20161213164614/http://www.arkivinformation.se/xtf/view?docId=SE/AC096/STAD/282-1.ead.xml;query=grundades;brand=arkivinfo&hit.rank=1. Läst 5 december 2016. 
  49. ^”Umeå stads yrkesskolas arkiv”. Stadsarkivet i Umeå kommun. Arkiverad frånoriginalet den 13 december 2016.https://archive.is/20161213164614/http://www.arkivinformation.se/xtf/view?docId=SE/AC096/STAD/788-1.ead.xml&doc.view=entire_text. Läst 5 december 2016. 
  50. ^”Institutionen för Kostvetenskap - tillkomsten i stora drag”. Umeå universitet. Arkiverad frånoriginalet den 8 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160308175611/http://www.kost.umu.se/om-institutionen/institutionens-historia/. Läst 5 december 2016. 
  51. ^”Landstingets yrkesskola för kvinnor”. Västerbottens museum. Arkiverad frånoriginalet den 25 februari 2017.https://web.archive.org/web/20170225040353/http://www.vbm.se/sv/kunskapsbanken/etnologi1/etnologiska-exempel/yrkesskola-fer-kvinnor.html. Läst 5 december 2016. 
  52. ^Anna Sténs (2015). ”Skogen och guldet”. Tänk (Umeå: Umeå universitet). Arkiverad frånoriginalet den 20 december 2016.https://web.archive.org/web/20161220082611/http://tank.umu.se/skogen-och-det-skona/. Läst 4 december 2016. 
  53. ^”Umeå kommun: Stadsdelarna och deras namn”. www.umea.se.https://www.umea.se/kommunochpolitik/kommunfakta/umeashistoria/umea400ar.4.1374038417efb41a62acced.html. 
  54. ^”Stadsdelar i Umeå”. www.dataportal.se. Digg - Myndigheten för digital förvaltning.https://www.dataportal.se/datasets/43_56901. Läst 17 juni 2025. 
  55. ^”Umeås befolkningsutveckling 1650-1995”. ortshistoria.se. Stads- och kommunhistoriska institutet. 21 januari 2008.http://ortshistoria.se/stad/umea/befolkning. Läst 6 november 2018. 
  56. ^”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad frånoriginalet den 23 juni 2011.https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  57. ^Umeås finska förening
  58. ^”Umeå Finlandssvenskar”. Arkiverad frånoriginalet den 23 juli 2011.https://web.archive.org/web/20110723221652/http://hem.passagen.se/ufs/. Läst 8 november 2010. 
  59. ^”Besökstabell-2018 – Sveriges Museer”. Arkiverad frånoriginalet den 2 april 2019.https://web.archive.org/web/20190402122301/http://www.sverigesmuseer.se/besokstabell-2018/. Läst 9 mars 2020. 
  60. ^”Bildmuseets verksamhetsberättelse 2018”. Bildmuseet Umeå universitet.https://www.bildmuseet.umu.se/siteassets/pdfer---bildmuseet/vb2018_bildmuseet.pdf. Läst 9 mars 2020. 
  61. ^"Genombrottet för svensk damfotboll", läst 2018-06-15.

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Umeå kommun iVästerbottens län
DistriktUmeå kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Öar
v  r
Sveriges residensstäder
Nuvarande
ABStockholm ·CUppsala ·DNyköping ·ELinköping ·FJönköping ·GVäxjö ·HKalmar ·IVisby ·KKarlskrona ·MMalmö ·NHalmstad ·OGöteborg ·SKarlstad ·TÖrebro ·UVästerås ·WFalun ·XGävle ·YHärnösand ·ZÖstersund ·ACUmeå · BDLuleå
Sveriges riksvapen
Avskaffade
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Umeå&oldid=59037288
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp