Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Umami

Från Wikipedia
Umami
Sojasås,tomater ochmiso är exempel på matvaror som innehåller umami.

Umami (japanska: うま味、旨み、旨味 eller うまみ) betraktas som den femtegrundsmaken.[1][2]

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Kikunae Ikeda (1864–1936), professor ikemi vid Kejserliga universitetet iTokyo, lät år 1908 slå fast att den kemiska smakstommen i kött och alger består avglutaminsyra och att man för att få fram likadan smak likaväl kan få fram syrorna och derassalter ur andra animaliska eller vegetariskaproteiner.[3][4]

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]

Den smak Ikeda syftade till gavs namnetumami[5], vilket ungefär kan översättas medgod/färsk smak.[6] På språk som svenska och engelska används i regel det japanska namnet.

Smaken

[redigera |redigera wikitext]

För att förhöja smaken av umami används framför alltnatriumglutamat (i innehållsförteckningar på engelska angivet sommonosodium glutamate ellerMSG, ävenE621), ett kontroversiellt ämne som beskylls för diverse skadliga effekter. Dock har inga av dessa bevisats vetenskapligt.[7][8] Smaken av umami vet man nu också, förutom glutaminsyra, kan komma från några andra ämnen, som 5’-ribonukleotider, till exempelguanylsyra (GMP) ochinosinylsyra (IMP).[9]

Umami används som ensmakförstärkare, framför allt i asiatisk mat.[10].

Exempel på produkter där smaken naturligt förstärks av umami ärfisk,skaldjur,kött,svampar, vissagrönsaker (bland annatspenat ochselleri) ochgrönt te samt jästa eller lagrade produkter somost (lagrad) ochsojasås.[11] Andra exempel äralger, (soltorkade)tomater,buljong och olikakryddsåser.[12]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^de Araujo et al., "Representation of Umami Taste in the Human Brain", J Neurophysiol 90: 313–319, 2003.
  2. ^Kenzo Kurihara, "Glutamate: from discovery as a food flavor to role as a basic taste (umami)", Am J Clin Nutr, September 2009, vol.90, no.3, 719S-722S.
  3. ^Ikeda, Kikunae (10 mars 1909). ”Nya smaksättningar” (på japanska). Journal of the Chemical Society of Tokyo "30": ss. 820–836. 
  4. ^Ikeda, Kikunae (10 mars 2002). ”New Seasonings” (på engelska) (PDF). Chemical Senses "27" (9): ss. 847–849.doi:10.1093/chemse/27.9.847.PMID 12438213.http://chemse.oxfordjournals.org/cgi/reprint/27/9/847. Läst 15 augusti 2008. 
  5. ^”Umami information center”. Arkiverad frånoriginalet den 16 juni 2009.https://web.archive.org/web/20090616103255/http://www.umamiinfo.com/what_is_umami?%2Fwhat_is_umami%3F%2Fthe_discovery_of_umami%2F. Läst 13 april 2019. 
  6. ^Umami får det att vattnas i munnen Artikel iF&F 7/08
  7. ^Omstritt ämne finns i de flesta kökArkiverad 9 maj 2014 hämtat från theWayback Machine. Artikel iHBL 30 mars 2009
  8. ^S. Jinap et al., "Glutamate. Its applications in food and contribution to Health", Appetite, Volume 55, Issue 1, August 2010, Pages 1–10.
  9. ^Yamaguchi S, Kumiko N (April 2000). ”Umami and Food Palatability”. Journal of Nutrition 130 (4): sid. 921S–26S.PMID 10736353. 
  10. ^”umami”. Nationalencyklopedin.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/umami. Läst 3 november 2016. 
  11. ^Ninomiya K (1998). ”Natural Occurance”. Food Reviews International 14 (2&3): sid. 177–211.doi:10.1080/87559129809541157. 
  12. ^https://www.ica.se/buffe/artikel/umami-vad-ar-det/#pfset=1

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Smaker
Se även:ageusi ·smaklök ·smakupplevelse
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Umami&oldid=56032144
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp