Högsta domstolen (engelska:Supreme Court of the United States,SCOTUS) är denfederala domstol som är den högsta rättsliga instansen iUSA.[2]
Den består av niodomare som utnämns på livstid avUSA:s president, men enmajoritet avsenatens ledamöter måste godkänna (engelska:advise and consent) utnämningarna för att den nominerade kan tillträda ämbetet.[3]
USA:s högsta domstol tar uppmål som gäller tvister mellan olikadelstater och mål som haröverklagats från lägreinstanser ifederala domstolar, samt mål fråndelstatliga domstolar av principiell vikt som berör kompetenser eller rättigheter härledandes frånUSA:s konstitution.[2] Enbart ett fåtal av de mål som överklagas till domstolen tas upp till prövning.[2] Domstolen är första och enda instans i tvister mellan olika delstater.[2]
Även om USA:s konstitution och federal lagstiftning har företräde där det råder konflikt mellan federal och delstatlig lag, så innebär det inte att delstatliga domstolar är underställda federala domstolar eller vice versa.[2] I det amerikanska systemet råder det istället endualism mellan olikasuveräniteter, därför finns det parallella domstolar med olika jurisdiktioner som ibland kan överlappa med varandra.[2]
USA:s högsta domstol erkände 1938 iErie Railroad Co. mot Tompkins attUSA:s konstitution inte tilldelar federala domstolar möjligheten attlagpröva delstatlig lag i civilrättsliga fall.[2] Artikel tre i konstitutionen uppräknar det federala domstolsväsendets makt, men att det endast berör "Förenta staternas lagar" och därmed inte de enskilda delstaternas lagar.[2]
USA:s kongress fattar beslut genom lag som fastställer antalet domare i domstolen. Mellan 1789 och 1807 fanns det sex domare, mellan 1807 och 1837 sju, mellan 1837 och 1863 nio och sedan 1863 fanns det tio. Sedan 1869 har antal domare varit nio.
Roberts, Thomas, Alito, Gorsuch, Kavanaugh och Coney Barrett anses utgöra domstolenskonservativa flygel och har samtliga tillsatts avrepublikanska presidenter. Jackson, Sotomayor och Kagan utgör denliberala flygeln och de har alla tillsatts avdemokratiska presidenter.Ruth Bader Ginsburg avled den 18 september 2020 av cancer och tillhörde den liberala flygeln.[4]
DomarenAntonin Scalia avled den 13 februari 2016, varpå en av platserna i domstolen blevvakant. PresidentBarack Obama nominerade i mars 2016Merrick Garland som hans efterträdare, men utnämningen blockerades av senatens republikanska majoritet.[5] Den 30 januari 2017 kunde i stället presidentDonald Trump nomineraNeil Gorsuch till att överta den tomma stolen efter Scalia.[6] Den 7 april 2017 godkändes nomineringen iUSA:s senat, varpå Gorsuch svors in som domare den 10 april.[7] Den 31 juli 2018 gickAnthony Kennedy i pension. President Trump nomineradeBrett Kavanaugh till Kennedys efterträdare.[8] Den 6 oktober 2018, röstades Kavanaugh igenom som domare. Senaten röstade med resultatet 50–48.[9] Den 27 oktober 2020 utsågs med siffrorna 52–48Amy Coney Barrett till ny domare efterRuth Bader Ginsburg som avled 18 september 2020. Utnämningen har vållat stor politisk strid i USA då demokraterna anser att Coney Barrett är alltför konservativ och förstärker domstolens redan befintliga konservativa majoritet samt att platsen efter Bader Ginsburg så nära inpå valet borde fyllas av kommande president och senat.[10]
Domstolen har för närvarande fem manliga och fyra kvinnliga domare. Bland de nio domarna finns tvåafroamerikaner (Thomas och Jackson) och enlatinamerikan (Sotomayor). Alitos föräldrar föddes iItalien[11]. År 2022 blev Jackson den första afroamerikanska kvinna i domstolen.[12]
.jpg)
