USA är ettindustriland och har världensstörsta nationella ekonomi, med en uppskattadBNP år 2013 på $16,7 biljoner – 27 procent avden globala nominella bruttonationalprodukten och 19 procent av världens BNP vidköpkraftsparitet.[27][28] Ekonomin gynnas av stora naturresurser och landet har världens högsta produktivitet,[29] där BNP per capita var världenssjätte högsta år 2010.[27] Medan den amerikanska ekonomin ansespostindustriell, fortsätter landet att vara en av världens största tillverkare.[30] USA har den högsta genomsnittliga och näst högstamedianhushållsinkomsten i OECD och den högsta genomsnittslönen,[31][32] samtidigt som landet kommer på fjärde plats bland deOECD-länder som har den mest ojämlika inkomstfördelningen,[33][34] där 12,7 % av befolkningen lever i fattigdom.[35] Landet står för 39 % av de globala militära utgifterna[36] och är världens främsta ekonomiska och militära makt, är en framstående politisk och kulturell kraft, och en ledare inom vetenskaplig forskning och teknisk innovation.[37][38]
År 1507 tillverkade den tyskakartografenMartin Waldseemüller en världskarta där han namngav landet på västra halvklotet "Amerika" efter den italienska upptäcktsresanden och kartografenAmerigo Vespucci.[43] De tidigare brittiska kolonierna använde för första gången landets moderna namn isjälvständighetsförklaringen, den "enhälliga förklaringen av tretton Amerikas förenta stater" som antogs av "företrädare för Amerikas förenta stater" den 4 juli 1776.[44] Den 15 november 1777 antog den andrakontinentalkongressenkonfederationsartiklarna där det står: "Namnet på denna konfederation skall vara 'Amerikas förenta stater.'" De fransk-amerikanska fördragen 1778 använder "Nordamerikas förenta stater" men från den 11 juli 1778 användes "Amerikas förenta stater" på landets växlar och det har varit det officiella namnet sedan dess.[45]
Den korta formenFörenta staterna är också standard. Andra vanliga former ärthe US,the USA ochAmerika. Vardagliga namn inkluderarU.S. of A. ochthe States.Columbia, en gång ett populärt namn för USA, kom frånChristofer Columbus. Det förekommer i namnet "District of Columbia".
Det vanliga sättet att hänvisa till enmedborgare i USA är som enamerikan. DåUnited States är den formella appositionella termen användsAmerican ochU.S. mer vanligt för att hänvisa till landet adjektiviskt ("American values", "U.S. forces").American används sällan i engelskan för att hänvisa till folk som inte är anslutna till USA (i kontrast tillNorth American, som innefattar kontinentens andra länder).[46]
Frasen "the United States" behandlades ursprungligen i engelskan som plural – till exempel "the United States are" – bland annat i det trettonde tillägget av USA:s konstitution, som ratificerades 1865. Det blev vanligt att behandla den som singular – till exempel "the United States is" – efter slutet av inbördeskriget. Singularformen är nu standard, pluralformen är kvar i idiomet "these United States".[47]
Ursprungsbefolkningarna på USA:s fastlands, inklusive Alaskas indianer, tros ha invandrat från Asien med början mellan 12 000 och 40 000 år sedan.[48] Vissa, såsom denförkolumbianska Mississippikulturen, utvecklade avancerat jordbruk, storslagen arkitektur och statliga nivåsamhällen.
Mayflower transporteradepilgrimer till den Nya Världen år 1620, som beskrivs i William HalsallsThe Mayflower in Plymouth Harbor, 1882.
Leif Eriksson var sannolikt den förste europé som landsteg i Nordamerika. Det ska ha skett omkring år 1000. Resan till Nordamerika skildras iErik Rödes saga och även iGrönlänningasagan. I den förstnämnda skildras sjöresan som ett resultat av att Eriksson hamnade ur kurs. I den sistnämnda framställs färden som en förberedd expedition. År 1492 nåddeChristofer Columbus frånGenua, under kontrakt med den spanska kronan, flera karibiska öar och fick den första kontakten med den inhemska befolkningen. Den 2 april 1513 landsteg den spanskaconquistadorenJuan Ponce de León på vad han kallade "La Florida" – den första dokumenterade europeiska ankomsten på vad som skulle bli USA:s fastland. Spanska bosättare etablerade sig i det som idag är Florida ochNew Mexico.
Franska pälshandlare etablerade utposter iNya Frankrike runt deStora sjöarna. Frankrike gjorde anspråk på en stor del av det nordamerikanska inlandet ner till Mexikanska golfen. Den första framgångsrika engelska bosättningen varVirginiakolonin iJamestown 1607 och pilgrimernasPlymouthkolonin år 1620. 1628 års befraktning[ifrågasatt uppgift] avMassachusetts Bay-kolonin resulterade i en våg av migration. 1634 hade cirka 10 000puritaner bosatt sig iNew England. Mellan slutet av 1610-talet och fram till den amerikanska revolutionen 1775 skeppades cirka 50 000 fångar till Storbritanniens Amerikakolonier.[49] Med början år 1614 slog sig holländarna ner längs nedreHudsonfloden, däriblandNya Amsterdam på önManhattan.
Efter att européerna började bosätta sig i Amerika dog många miljoner infödda amerikaner genom epidemier av importerade sjukdomar somsmittkoppor.[50]
År 1674 överlät holländarna sitt amerikanska territorium till England. ProvinsenNya Nederländerna döptes om till New York. Många nya immigranter, särskilt i söder, var kontrakterade tjänstefolk – ungefär två tredjedelar av alla Virginias immigranter mellan 1630 och 1680.[51] Vid sekelskiftet i slutet av 1600-talet hade afrikanska slavar blivit den primära källan för tvångsarbete. Med 1729 års uppdelning av den dåvarandeCarolina-provinsen och 1732 års kolonisering avGeorgia, bildades de tretton brittiska kolonier som skulle komma att grunda de Förenta staterna. Alla hade lokala myndigheter med öppna val för de flesta fria män, med en växande hängivenhet till de gamla engelska rättigheterna och en känsla av självstyre som stimulerade stöd förrepublikanism. Alla legaliserade den afrikanska slavhandeln. Med högt födelsetal, lågt dödsantal och stadig immigration växte den koloniala befolkningen snabbt. Den kristna väckelserörelsen på 1730-talet och 1740-talet, känd som denstora väckelsen, drev på intresset för både religion och religiös frihet. Ifransk-indianska kriget beslagtog brittiska styrkor Kanada från fransmännen men den franskspråkiga befolkningen i Kanada förblev politiskt isolerad från de södra kolonierna. Med undantag förursprungsbefolkningen (allmänt känd som "indianer") som fördrevs, hade de tretton kolonierna en befolkning på 2,6 miljoner år 1770, ungefär en tredjedel av Storbritanniens befolkning; nästan en femtedel av den amerikanska befolkningen bestod av svarta slavar.[52] Trots att man var föremål för brittisk beskattning, saknade amerikanska kolonialister representation iStorbritanniens parlament.
Attityderna tillslaveri var skiftande. En klausul i konstitutionen skyddade den afrikanska slavhandeln endast till 1808. Nordstaterna avskaffade slaveriet mellan 1780 och 1804 vilket lämnade slavstaterna i syd som försvarare av en "udda institution". Denandra stora väckelsen, med början omkring 1800, gjordeevangelikalismen till en kraft bakom olika sociala reformrörelser, inklusiveabolitionismen.
Territoriell expansion efter datum.
Amerikanernas iver attexpandera västerut föranledde en lång radindiankrig.Louisianaköpet av franskproklamerade territorium under president Thomas Jefferson 1803 fördubblade nästan landets storlek.1812 års krig som förklarades mot Storbritannien över olika missförhållanden som ledde till ett vapenstillestånd, förstärkte den amerikanskanationalismen. En rad amerikanska militära intrång i Florida ledde till attSpanien avträdde det och andra territorier kring Mexikanska golfen 1819.Tårarnas väg på 1830-talet exemplifierade tvångsförflyttningspolitiken av indianer vilket gjorde att ursprungsbefolkningen fördrevs från sin mark. USA annekteradeRepubliken Texas 1845. BegreppetManifest Destiny populariserades under denna tid.[53]Oregonfördraget 1846 med England ledde till amerikansk kontroll av dagens nordvästra USA. Den amerikanska segern imexikanska kriget resulterade i attKalifornien avträddes 1848 och mycket av dagens sydvästra USA.Guldrushen i Kalifornien 1848–1849 sporrade den västra migration ytterligare. Nya järnvägar gjorde omlokalisering lättare för bosättare och ökade konflikter med indianer. Under över ett halvt sekel slaktades upp till 40 miljoner amerikanskabisonoxar eller bufflar, för skinn och kött och för att underlätta järnvägens utspridning. Förlusten av buffel, en primär resurs förprärieindianerna, var ett existentiellt hot för många infödda kulturer.
Spänningar mellandelstaterna i syd som tillätslaveri ("slavstater") och de som inte tillät det ("fria stater") gjorde att dispyter uppstod om förhållandet mellan delstaterna och den federala statsmakten, liksom våldsamma konflikter om huruvida slaveri skulle tillåtas i nya delstater som upptogs i unionen.Abraham Lincoln, kandidat irepublikanska partiet och slaverimotståndare, valdes till president 1860. Innan han tillträdde förklarade sju slavstater sin utbrytning, som den federala statsmakten vidhöll vara olaglig, och bildadeAmerikas konfedererade stater. Genomangreppet på Fort Sumter började detamerikanska inbördeskriget och fyra slavstater till anslöt sig till Konfederationen. Lincolnsemancipationkungörelse år 1863 deklarerade Sydstaternas slavar fria. EfterNordstaternas seger 1865, garanterade tre ändringar av den amerikanska konstitutionen, frihet för nästan fyra miljonerafroamerikaner som hade varit slavar,[54] gjorde dem medborgare och gav dem rösträtt. Kriget och dess upplösning ledde till en betydande ökning av den federala makten.[55] Kriget är den dödligaste konflikten i amerikansk historia, vilket resulterade i 620 000 soldaters död.[56]
Efter kriget radikaliserade mordet på Lincoln den republikanskarekonstruktionspolitiken som inriktades på att återanpassa och återuppbygga Sydstaterna samtidigt som den säkerställde rättigheterna för de nyligen frigivna slavarna. Upplösningen av det omtvistadepresidentvalet 1876 genom1877 års kompromiss avslutade rekonstruktionen;Jim Crow-lagarna berövade snart många afroamerikaners rättigheter. I norr skyndade urbanisering och en aldrig tidigare skådad ström av invandrare frånSyd- ochÖsteuropa på landets industrialisering. Vågen av invandring, som varade fram till 1929, utgjorde arbetskraft och förvandlade den amerikanska kulturen. Nationell infrastruktur främjade den ekonomiska tillväxten.Alaskaköpet från Ryssland 1867 avslutade det amerikanska fastlandets expansion.Massakern vid Wounded Knee 1890 var den sista stora väpnade konflikten i Indiankrigen. År 1893 störtades den inhemska monarkin iKungariket Hawaii i en kupp ledd av amerikanska medborgare. USA annekterade arkipelagen 1898. Segern ispansk-amerikanska kriget samma år visade att USA var enstormakt och ledde till annekteringen avPuerto Rico,Guam ochFilippinerna.[57] Filippinerna blev självständigt ett halvt sekel senare, Puerto Rico och Guam förblev amerikanska besittningar.
Första världskriget, depressionen och andra världskriget
Vidförsta världskrigets utbrott 1914 var USA neutralt. De flesta amerikaner sympatiserade med britterna och fransmännen, även om många motsatte ingripande.[58] År 1917 gick USA med i de allierade, vilket hjälpte vända vinden motcentralmakterna. Efter kriget ratificerade aldrig senatenVersaillesfördraget som etableradeNationernas Förbund. Landet förde en politiskunilateralism, på gränsen tillisolationism.[59] År 1920 vann kvinnorättsrörelsen genomföring av en författningsändring som beviljandekvinnlig rösträtt. Välståndet i detglada tjugotalet slutade medWall Street-kraschen 1929 som utlösteden stora depressionen. Efter presidentvalet 1932 svaradeFranklin D. Roosevelt medNew Deal, en rad politiska åtgärder som ökade statliga ingrepp i ekonomin.Dust Bowl i mitten av 1930-talet gjorde många jordbrukssamhällen utfattiga och sporrade en ny våg av västerländsk migration.
USA ochSovjetunionen manövrerade om makten efter andra världskriget under detkalla kriget och dominerade militära frågor om Europa genomNato ochWarszawapakten. USA främjadeliberal demokrati och kapitalism, medan Sovjetunionen främjade kommunism och en centralplanekonomi. Båda stödde diktaturer och bedrev ställföreträdande krig. Amerikanska trupper stred mot kommunistiska kinesiska styrkor iKoreakriget 1950–1953.House Un-American Activities Committee förde en rad utredningar om misstänkt vänsteromstörtning medan senatorJoseph McCarthy blev förebilden för antikommunistiska känslor.
Som en följd avWatergateskandalen 1974 blev Nixon den första amerikanske presidenten att avgå, för att undvika att bliåtalad på anklagelser av bland annat hindrande av rättvisa och maktmissbruk. Han efterträddes av vicepresidentGerald Ford.Jimmy Carters administration under det sena 1970-talet präglades avstagflation ochgisslankrisen i Iran. Valet avRonald Reagan som president 1980 förebådade en högerförskjutning i amerikansk politik, vilket återspeglades i stora förändringar iskatter och utgiftsprioriteringar. Hans andra mandatperiod förde med sig bådeIran-Contras-skandalen och betydande diplomatiska framsteg med Sovjetunionen. Den efterföljande sovjetiska kollapsen avslutade kalla kriget.
Under presidentGeorge H.W. Bush tog USA en ledande roll i det FN-sanktioneradeGulfkriget. Den längsta ekonomiska expansionen i modern amerikansk historia – från mars 1991 till mars 2001 – omfattadeBill Clintons administration ochIT-bubblan.[64] Enstämning ochsexskandal ledde till att Clinton ställdes inför riksrätt 1998, men satt kvar som president.Presidentvalet 2000, ett av de jämnaste i amerikansk historia, löstes genom ett beslut i USA:s högsta domstol –George W. Bush, son till George H.W. Bush, blev president.
Den11 september 2001 slogal-Qaida-terrorister till motWorld Trade Center i New York ochPentagon i närheten av Washington, D.C. vilket dödade nästan 3 000 människor. Som svar inledde Bushadministrationen det globalakriget mot terrorismen. I oktober 2001 ledde amerikanska styrkor eninvasion av Afghanistan och avlägsnade dentalibanska regeringen och al-Qaidas träningsläger. Talibaner fortsatte att utkämpa ett gerillakrig. År 2002 började Bushadministrationen att trycka på för ett regimskifte i Irak på kontroversiella grunder.[65][66] Utan stöd av Nato eller ett uttryckligt FN-mandat för militär intervention, organiserad Bush "de villigas koalition" (Coalition of the Willing): koalitionsstyrkorna invaderade Irak 2003 och avsatte diktatornSaddam Hussein. År 2005 orsakadeOrkanen Katrina svår förödelse längs en stor del av Gulfkusten och ödeladeNew Orleans.
Den 4 november 2008, mitt i en global ekonomisk recession valdesBarack Obama som den första afroamerikanska presidenten. Under 2010 infördes storahälsovårds- ochfinansiella reformer.Oljeutsläppet frånDeepwater Horizon i Mexikanska golfen samma år blev den största oljekatastrofen någonsin i fredstid.[67] I en räd iPakistan 2011 dödadeNavy SEAL:s al-Qaida-ledarenUsama bin Ladin. Irakkriget avslutades med tillbakadragande av de återstående amerikanska trupperna från landet. Obama omvaldes som president2012 och undertecknandeParisavtalet 2015. UnderDonald Trumps första tid som president såg han till att USA lämnade Parisavtalet.[68] Hans efterträdare presidentJoe Biden såg dock till att USA återigen anslöt sig till detta avtal.[69] Dock efter Donald Trumps återkomst till presidentposten så såg Trump till att USA ännu en gång drar sig ur avtalet.[70]
Kontinentala USA:s landyta uppgår till omkring 7 700 000 km².Alaska, avskilt från kontinentala USA genom Kanada, är den största delstaten på 1 480 000 km².Hawaii, som utgör enarkipelag i centrala Stilla havet, sydväst om Nordamerika, uppgår till drygt 16 000 km².[71] USA rankas som världens tredje eller fjärdestörsta land efter total yta (mark och vatten), efterRyssland ochKanada och strax före eller efterKina. Rankingen varierar beroende på hur två avKina ochIndiens omdiskuterade territorier räknas och hur den totala ytan av USA beräknas: beräkningarna sträcker sig från 9 522 055 km²[72] till 9 629 091 km²[73] till 9 826 676 km².[5] Räknat till enbart landyta är USA det tredje största landet efterRyssland ochKina, precis föreKanada.[74]
Kustslätterna längst atlantkusten ger med sig längre inlands åt delövfällande skogarna och det kuperade landskapet i regionenPiedmont.Appalacherna delar den östra kusten frånStora sjöarna och grässlätterna iMellanvästern.Mississippi–Missourifloden, världens fjärde längsta flodsystem, rinner huvudsakligen i nord-sydlig riktning genom landets hjärta. Den platta och bördigaprärienGreat Plains sträcker ut sig mot väst, medan i sydöst återfinns en bergsregion.Klippiga bergen vid den västra kanten av Great Plains, sträcker sig från norr till syd genom landet, med en höjd på över 4 300 meter iColorado. Längre västerut ligger den torra regionenGreat Basin och öknar somMojave.Sierra Nevada ochKaskadbergen sträcker sig längst stillahavskusten. Med sina 6 194 meter är AlaskasDenali landets högsta topp. Aktivavulkaner är vanliga iAlexanderarkipelagen ochAleuterna i Alaska, och Hawaii består av vulkanöar.Supervulkanen som ligger underYellowstone nationalpark i Klippiga bergen är kontinentens största.[75]
USA med sin stora yta och sin geografiska variation innefattar de flesta klimattyper. Öster om 100:e meridianen varierar klimatet från fuktigt kontinentalklimat i norr till fuktigt subtropiskt klimat i syd. Den södra änden avFlorida är tropisk liksom Hawaii. Great Plains, väster om 100:e meridianen har halvtorrt klimat. Mycket av bergen i väster harbergsklimat. Klimatet är torrt i Great Basin, öken i sydväst,medelhavsklimat längs Kaliforniens kust,kustklimat längs medOregon ochWashington och södra Alaska. Större delen av Alaska harsubarktiskt klimat. Extremväder är inte ovanligt i USA - delstaterna som gränsar tillMexikanska golfen är utsatta förorkaner och de flesta av världens störstatornador förekommer inom landets gränser, huvudsakligen i mellanvästernsTornado Alley.[76]
USA:s ekologi är väldigt skiftande: ungefär 17 000 arter avkärlväxter finns i kontinentala USA och Alaska, och över 1 800 artergömfröväxter finns på Hawaii, få av dem finns på fastlandet.[77] USA är hem för mer än 400 olika däggdjur, 750 fågelarter och 500 reptiler och amfibiska arter.[78] Ungefär 91 000 insektsarter har beskrivits.[79]
Endangered Species Act från 1973 skyddar hotade och utsatta arter och deras naturliga miljö, som övervakas avUnited States Fish and Wildlife Service. Det finns 58nationalparker i USA och hundratals andra federala skötta parker, skogar ochvildmarker.[80] Allt som allt äger staten 28,8 procent av landets yta.[81] Det mesta av detta är skyddad mark, dock arrenderas en del av detta ut till användning för olje- och gasborrning, gruvdrift, skogsavverkning eller boskapsfarmar; 2,4 procent används för militära ändamål.[81]
USA är världens äldst bevaradefederation. Det är en konstitutionell republik ochrepresentativ demokrati "där majoritetsstyre mildras av minoriteters rättigheter skyddade enligt lag."[82]
Statsmakten regleras av ett system avmaktdelning som definieras av den amerikanska konstitutionen, som fungerar som landets högstarättskälla. I det amerikanska federala systemet omfattas medborgarna vanligen av tre nivåer, federala, delstatliga och lokala styren; de lokala arbetsuppgifterna delas vanligen mellancountyn och kommunala myndigheter. I nästan alla fall väljs maktens verkställande och lagstiftande företrädare enligt principen förenmansvalkretsar ochenkel (relativ) majoritet, även kallat "first past the post". Det finns ingetproportionellt valsystem på federal nivå, och det är mycket sällsynt på lägre nivåer.
Denfederala statsmakten (engelska:Federal Government, alternativt benämnd somUnited States Government, än mer formellt somGovernment of the United States of America) består av tre stycken grenar:[83]
Representanthuset har 435 ledamöter med rösträtt som var och en representerar ett distrikt för en mandatperiod på två år. Platserna fördelas mellan delstater i förhållande till sin folkmängd vart tionde år. Efterfolkräkningen år 2020 har sex delstater endast en representant, medanKalifornien, den folkrikaste delstaten, har femtiotvå. Representanthuset väljer vid inledningen av varje kongressession entalman som leder kammarens verksamhet.
Senaten har 100 medlemmar där varjedelstat har två senatorer som väljs på sex år; en tredjedel av senatens platser väljs vartannat år. Det finns ingen begränsning för hur många gånger en senator kan återväljas.USA:s vicepresident är senatens president, men saknar rösträtt förutom vid avgörande utslagsröst.
Verkställande:Presidenten ärstats- ochregeringschef, ärmilitärenshögste befälhavare, kan lägga inveto mot lagförslag innanstadfästelse samt utser medlemmar avkabinettet (med förbehåll för senatens råd och samtycke) och andra högre civila och militära ämbetsmän. Presidenten tjänstgör fyra år i taget och kan bara återväljas en gång. Presidenten väljs inte genom direktval, utan genom ett indirektelektorskollegium där de avgörande rösterna fördelas av delstaternas elektorer.
Alla lagar och statliga förfaranden är föremål för rättslig prövning, och varje lag som stiftas i strid med konstitutionen riskerar att vid rättslig prövning ogiltigförklaras. Den ursprungliga texten i konstitutionen inrättar strukturen och ansvarsområden för den federala statsmakten och dess förbindelser med de enskilda delstaterna. Artikel I skyddar rätten till"great writ" of habeas corpus, och artikel III garanterar rätten tilljuryrättegång i alla brottmål. Ändringar av konstitutionen kräver godkännande av tre fjärdedelar av delstaterna. Konstitutionen har ändrats tjugosju gånger; de första tio ändringsförslagen som utgörBill of Rights, och den fjortonde ändringen formar den centrala grunden för amerikanernas individuella rättigheter.
Delstatsstyrena är strukturerade likt den federala statsmakten med tre grenar (lagstiftande, verkställande och dömande) som enligtmaktdelningsprincipen balanserar varandra.Delstaternas guvernörer är den högsta styresmannen i den verkställande grenen (motsvarande rollen presidenten fyller på federal nivå) i varje delstat och är folkvald. Vissa delstatsdomare och andra ämbetsmän utses av guvernörerna för respektive delstat, medan i andra delstater väljs de av folket. Delstaterna haregen lagstiftning och ettdomstolsväsen som är parallellt med det federala.
USA är enfederal union som består av femtiodelstater. De ursprungliga tretton delstaterna var efterföljare till detretton kolonierna som gjorde uppror mot det brittiska styret. Tidigt i landets historia organiserades tre nya delstater på ett territorium skilt från de befintliga delstaterna anspråk:Kentucky frånVirginia,Tennessee frånNorth Carolina ochMaine frånMassachusetts. De flesta andra delstater har skapats från områden som erhölls genom krig eller köp av den federala statsmakten. Några undantag omfattarVermont,Texas ochHawaii; var och en var en självständig republik före anslutningen till unionen. Under detamerikanska inbördeskriget brötWest Virginia sig bort frånVirginia. Den senaste delstaten, Hawaii, uppnådde statsbildning den 21 augusti 1959. Delstaterna har inte rätt att utträda från unionen.
Delstaterna utgör den största delen av den amerikanska landmassan; de två andra områden som anses vara integrerade delar av landet ärDistrict of Columbia, det federala distriktet, där huvudstaden Washington ligger; ochPalmyraatollen, en obebodd atoll i Stilla havet som är ett inkorporerat territorium. USA har också fem stora territorier utanför kontinenten:Puerto Rico ochAmerikanska Jungfruöarna i Västindien samtAmerikanska Samoa,Guam, ochNordmarianerna i Stilla havet. De som är födda i dessa territorier (med undantag för Amerikanska Samoa) har amerikanskt medborgarskap. Amerikanska medborgare bosatta i territorierna har många av rättigheterna och skyldigheterna som medborgare bosatta i delstaterna; de är dock generellt sett befriade från federal inkomstskatt, får inte rösta i presidentvalet, och har bara representation utan rösträtt i den amerikanska kongressen.[84]
USA har drivits inom ramen för etttvåpartisystem under större delen av dess historia. För förtroendeuppdrag på de flesta nivåer hålls delstatliga administreradeprimärval för att välja de stora partiernas kandidater för kommandeallmänna val. Sedanpresidentvalet 1856 har de stora partierna varitDemokratiska partiet, som grundades 1824, och detRepublikanska partiet, som grundades 1854. Sedan inbördeskriget har endast ett tredje presidentkandidatsparti – förre presidentenTheodore Roosevelt, som kandiderade somprogressiv1912 – vunnit så mycket som 20 procent av rösterna. Det politiska systemet fungerar som enoligarki då affärsintressen ochlobbygrupper har oproportionerligt stort inflytande över i praktiken förd politik.[85]
Inom amerikansk politisk kultur anses Republikanska partiet center-höger eller "konservativ" och det Demokratiska partiet anses center-vänster eller "amerikansk-liberal". Delstaterna i nordöstra USA och längst västkusten och några i regionenGreat Lakes, känt som "blå staterna", är relativt liberala. De "röda staterna" i södra och delar avGreat Plains ochKlippiga bergen är relativt konservativa.
Förutom de rent federala styrkorna finnsUSA:s nationalgarde som består av enarmédel och enflygvapendel. Delstaternas nationalgarden står normalt under högsta befäl av respektive delstatsguvernör, men som alltid kan tas i anspråk för federal tjänstgöring.
Under 2008 hade de väpnade styrkorna 1,4 miljoner personal i aktiv tjänst. Reserverna ochNationalgardet ökade antalet trupper till 2,3 miljoner. För Försvarsdepartementet arbetar också cirka 700 000 civila, exklusive entreprenörer.[96]
Militärtjänstgöring är frivillig menvärnplikt kan inträffa i krigstid genomSelective Service System. Transporter och logistik samordnas avUnited States Transportation Command. Militären driver 865 baser och anläggningar utomlands[97] och upprätthåller grupperingar med mer än 100 000 aktivt tjänstgörande personal i 25 länder.[98] Omfattningen av denna globala militära närvaro har fått vissa forskare att beskriva USA som att upprätthålla ett "imperium av baser."[99]
USA:s totala militära utgifter under 2008, mer än 600 miljarder dollar, var över 41 procent av de globala militära utgifterna och större än de närmaste fjorton största nationella sammanlagda militära utgifterna. Utgifterna per capita, 1 967 dollar, var omkring nio gånger genomsnittet i världen. Vid fyra procent av BNP var andelen näst högst bland de femton största militära utgifterna, efterSaudiarabien.[100]Försvarsdepartementets föreslagna budget för 2011, 549 miljarder dollar, är en 3,4 procent ökning jämfört med 2010 och 85 procent högre än under 2001. Ytterligare 159 miljarder dollar föreslås för det militära närvaron i Irak och Afghanistan.[101] Från och med september 2010 planerar USA att ha 96 000 trupper i Afghanistan och 50 000 i Irak.[102] Fram till den 5 januari 2011 hade USA drabbats 4 432 militära dödsfall underIrakkriget[103] och 1 448 underkriget i Afghanistan.[104]
En åldersgräns på 18 år gäller i allmänhet för rökning och 21 år för alkoholkonsumtion.
Blandi-länder har USA nivåer över genomsnittet för våldsbrott och särskilt höga nivåer av vapenvåld och mord.[106] Det skedde 5,0 mord per 100 000 personer invånare under 2009, 10,4 procent färre än år 2000.[107] Rätten att äga och bära vapen (det andratillägget iUSA:s konstitution) är föremål för omstridda politiska debatter.
USA har den högsta dokumenterade graden av fängslande[108] och totala antalet fängslade personer[109] i världen. I början av 2008 var mer än 2,3 miljoner människor inspärrade, mer än en av 100 vuxna.[110] Den nuvarande graden är ungefär sju gånger så stor som siffran var 1980[111] och över tre gånger som den iPolen, det landet iOECD som har den näst högsta graden.[112] Afroamerikanska män är fängslade ungefär sex gånger oftare än vita män och tre gånger graden av spansktalande män.[108] Landets höga grad av fängslande beror till stor del på domutslag och drogpolicys.[108][113] Under slutet av 2018 genomförde Trumpadministrationen en större fängelsereform, kalladFirst Step Act, för att försöka lösa delar av problemen. Reformen innebar sänkta minimistraff för en radnarkotikabrott och ett slopande av regeln om automatisklivstid för personer som döms för tredje gången för narkotikabrott.[114]
Fast det har avskaffats i de flesta västerländska länder är dödsstraff sanktionerad i USA för vissa federala och militära brott, och i trettiofyra delstater. Sedan 1976, när USA:s högsta domstolåterinförde dödsstraffet efter ett fyra år långtmoratorium, har mer än 1000 avrättningar genomförts.[115] År 2010 hade landet det femte högsta antalet avrättningar i världen efterKina,Iran,Nordkorea ochJemen.[116] År 2007 blev New Jersey den första delstaten att genom lagstiftning avskaffa dödsstraffet sedan högsta domstolens beslut 1976, följt avNew Mexico 2009 ochIllinois 2011.[117]
Mellan 1947 och 1979 ökade den reala medianinkomsten med över 80 procent för alla klasser där inkomsterna för fattiga amerikaner ökade snabbare än för de rika. Trots kraftiga ökningar i produktivitet, låg arbetslöshet och låg inflation har inkomstökningarna sedan 1980 varit långsammare än under tidigare decennier, mindre allmänt delade och åtföljda av ökad ekonomisk otrygghet.[124][125]
Medianhushållsinkomsten ökade för alla klasser 1980–1998.[126] Detta till stor del på grund av fler dubbla inkomsttagare per hushåll,minskad klyfta mellan könen och längre arbetstider. Tillväxten var dock långsammare och starkt lutad mot den absoluta toppen (se diagram).[127][124][128] Följaktligen har inkomstandelen för de översta 1–21,8 procenten av de totalt redovisade inkomsterna 2005 mer än fördubblats sedan 1980,[129] vilket gjorde USA till det land som har de största inkomstskillnaderna bland industriländerna under slutet av 00-talet.[127][130] Den översta procenten betalade 27,6 procent av alla federala skatter; de översta 10 procenten betalade 54,7 procent.[131] Förmögenhet, såsom inkomst, var samtidigt mycket koncentrerad: De rikaste 10 procent av den vuxna befolkningen besatt 69,8 procent av landets hushållsförmögenhet vilket var den näst högsta andelen bland industriländerna.[132] Den översta 1 procent ägde 33,4 procent av nettoförmögenheten.[133]
Kombinerade privata och offentliga sociala utgifter per capita var 2003 högre än iNorden.[134] Jämfört med Europa hade USA 2004 i allmänhet en högreinkomst- och bolagsskatt medan arbete och i synnerhetkonsumtionsskatt är lägre.[135]
Den amerikanska välfärdsstaten var 1999–2005 en av de minst omfattande i den industrialiserade världen, vilket minskade både relativ fattigdom ochabsolut fattigdom betydligt mindre än medelvärdet för rika nationer.[127][136] Cirka 12 procent av arbetstagarna var 2005 fackligt organiserade vilket kan jämföras med Västeuropa där motsvarande siffror var 30 procent.[137] År 2006 rankadeVärldsbanken USA först vad gällde lätthet att anställa och avskeda arbetare.[138] EnligtUnited States Census Bureau var medianvärdet för hushållsinkomster före skatt 49 777 dollar under 2007. Medianvärdet varierade från 65 469 dollar bland asiat-amerikanska hushåll till 32 584 bland afroamerikanska hushåll.[121]
EnUnicefstudie 2007 om barns välbefinnande i 21 industrialiserade nationer rankades USA näst sist.[139] Enligt uppgifter från 00-talet bidrog den amerikanska välfärdsstaten till att minska fattigdomen bland de äldre[140] medan unga fick relativt lite hjälp.[141] Genomköpkraftsparitets växelkurser är den övergripande medianen liknande den av de mest välbärgade klungorna i industriländerna. Efter att ha sjunkit kraftigt under mitten av 1900-talet har fattigdomen planat ut sedan början av 1970-talet, med 11–15 procent av amerikanerna som lever underfattigdomsgränsen varje år och 58,5 procent som har tillbringat minst ett år i fattigdom mellan 25 och 75 års ålder.[142][143]
År 2008 inträffade enfinanskris i USA som spred sig över hela världen. Finanskrisen berodde främst på att centralbankerna höll styrräntorna låga villet ledde till att många finansinstitut lånade ut med hög risk.Lehman Brothers var den första banken som gick i konkurs i krisen. Regeringen hade sänkt räntan på lånen och pengar lånades ut till personer som ibland var låginkomsttagare och utan möjlighet att betala tillbaka. Den globala spridningen kom eftersom de amerikanska bankerna hade placerat om lånen i andra länders banker ifall det skulle gå dåligt.[144] Krisen ledde bland annat till att regeringen stöttade bankerna ekonomiskt för att försöka rädda bankerna. Arbetslösheten ökade också.[145]
EnligtInternationella valutafonden (IMF) 2009 utgjorde USA:sBNP på 14,799 biljoner dollar 24 procent avbruttovärldsprodukten på marknadsmässiga växelkurser och nästan 21 procent av bruttovärldsprodukten iköpkraftsparitet (PPP).[146] Landet hade då det största nationella BNP i världen men det var cirka 5 procent lägre änEuropeiska unionens BNP i PPP under 2008. Landet rankades nia i världen i nominell BNP per capita och sexa iBNP per capita i PPP.[146] Under 2009 beräknades denprivata sektorn utgöra 55,3 procent av ekonomin där denfederala statsmaktens verksamhet stod för 24,1 procent och den delstatliga och lokala verksamheten (inklusive federala överföringar) resterande 20,6 procent.[147]
År 2009 hade USA den tredje högsta arbetskraftsproduktiviteten per person i världen efter Luxemburg och Norge. Man var fjärde i produktivitet per timme bakom de två länderna och Nederländerna.[148] Samma år levde 43,6 miljoner amerikaner i fattigdom.[121]
I augusti 2010 bestod den amerikanska arbetskraften av 154,1 miljoner människor. Av dessa var 21,2 miljoner människor statsanställda. Den största privata arbetsmarknaden var vård och socialt stöd med 16,4 miljoner anställda.[118]
Statsskuldens andel av BNP ökade enormt mellan 2007 och 2010, från 46,7 procent till 76,1 procent år 2010.[149]
Ekonomin växte från en BNP på strax under 6 000 miljarder US dollar år 1990 till lite drygt 16 000 miljarder US dollar år 2012.[150] USA var 2013 den ledande ekonomin i världen, och hade då varit det sedan 1920-talet. Landets ekonomi utgjorde 24 procent av världens samlade BNP, bruttovärldsproduktion. Trots en ledande position i världen var arbetslösheten relativt hög, över 9 procent, och statsskulderna är mycket höga, ungefär 17 biljoner dollar.[151]
USA har enkapitalistiskblandekonomi som drivs av rikanaturresurser, en väl utbyggd infrastruktur och hög produktivitet.[152] Ekonomin ärpostindustriell med entjänstesektor som bidrar med 67,8 procent av BNP, trots att USA fortfarande är en industriell stormakt.[153] De ledande affärsområdet efter bruttointäkt är parti- och detaljhandel; efter nettoresultat är det tillverkning.[154] Kemiska produkter är det ledande tillverkningsindustriområdet.[155] USA är världens tredje största producent av olja samt dess största importör.[156] Man är världens främsta producent av el- och kärnkraft samt flytande naturgas, svavel, fosfater och salt. Medan jordbruket står för knappt 1 procent av BNP[153] är USA världens största producent av majs[157] och sojabönor.[158]
En kolgruva iWyoming. USA har 27 procent av världens kolreserver.[159]
USA:s energianvändning är 29 000terawattimmar per år. Energianvändning per capita är 7,8 ton oljeekvivalenter per år jämfört med Tysklands 4,2 ton och Kanadas 8,3 ton. År 2005 kom 40 procent av denna energi från olja, 23 procent från kol och 22 procent från naturgas. Resten levereras av kärnkraft ochförnybara energikällor.[160] USA är världens största konsument av olja.[161] Under årtionden har kärnkraften spelat en begränsad roll i förhållande till många andra i-länder, delvis på grund av allmänhetens uppfattning i kölvattnet avHarrisburgolyckan 1979. Under 2007 har flera ansökningar om nya kärnkraftverk lämnats in.[162]
USA är fortfarande ledande inom flyg- och rymdbranschen, försvarsindustri och läkemedelsindustri. Vidare var år 2010 mer än en fjärdedel av de ledande 500 företagen i världen placerade i USA.[163]
År 2004 stod USA inför samma problem som Europa vad gällde globaliseringen. Allt fler varor kom från Kina, som konkurrerade ut de ledande länderna med billigare varor. Produktionen var billigare i Kina och därför placerade många amerikanska och europeiska företag sin produktion där.[165] År 2007 utgjorde fordon både den ledande import- och den ledande exportvaran.[166] USA var 2008 den största importören av varor och tredje största exportören även om exporten per capita var relativt låg. Samma år var det totala amerikanska handelsunderskottet 696 miljarder dollar.[167] Kanada, Kina, Mexiko, Japan och Tyskland var dess största handelspartners.[168] USA rankades 2009 på andra plats iGlobal Competitiveness Report.[169]
År 2010 blev Japan den största utländska innehavaren av amerikanska statsskuldspapper efter gått om Kina i början av året.[170] Exporten låg samma år på 13 procent av BNP och importen på 16 procent av BNP. Exporten ökade åren 1961–2010 från 5 till 13 procent. Under samma period ökade importen från 4 till 16 procent.[171]
När ett land importerar mer än de exporterar blir det ett handelsunderskott och detta underskott sjönk lite i USA under början av 2010-talet. Exporten för USA ökade till 194,9 miljarder dollar och importen minskade till 229,1 miljarder dollar i november 2013.[172] Det fanns alltså fortfarande en skillnad på 34,2 miljarder dollar. Också handelsunderskottet med Kina minskade, i oktober 2013 låg handelsunderskottet med Kina på 28,9 miljarder dollar och i slutet av 2013 hade det minskat till 26,9 miljarder dollar. USA var 2014 med i frihandelsorganisationenWorld Trade Organization (WTO), och hade dessutom ett antal bilaterala avtal för handel med många länder.[173]
USA handlade 2014 med länder från hela världen och var då den största importören av varor. Kanada, Kina, Mexiko, Japan och Tyskland var de största handelspartnerna. Tyngdpunkten för handeln hade flyttats från Europa till Asien. USA exporterade även mycket och var den tredje största exportören i världen.[171]
Dagliga persontransporter i USA domineras av bil som körs på en av de 13 miljoner vägarna.[175] Från och med 2003 fanns det 759 bilar per 1 000 amerikaner jämfört med 472 per 1 000 invånare i Europeiska unionen året därpå.[176] Cirka 40 procent av personfordonen är skåpbilar,stadsjeepar eller lätta lastbilar.[177] Den genomsnittlige vuxne amerikanen (redovisning av alla förare och icke-förare) spenderar 55 minuter med att köra varje dag och åker 47 km.[178]
Den civila flygindustrin är helt privatägt medan de flesta stora flygplatser är offentligt ägda. De fyra största flygbolagen i världen efter passagerare är amerikanska;Southwest Airlines är störst.[179] Av världens trettio mest trafikerade flygplatser ligger sexton i USA, däribland den mest trafikerade,Hartsfield–Jackson Atlanta International Airport.[180] Trots att godstransport på järnväg är omfattande använder relativt få människor tåg för att resa inom eller mellan städer.[181] Kollektivtrafik står för 9 procent av USA:s arbetsresor jämfört med 38,8 procent i Europa.[182] Cykelanvändning är minimal, långt under europeisk nivå.[183]
Harvard University, landets äldsta institution för högre utbildning och medlem iIvy League, är ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen.
Amerikansk offentlig utbildning drivs av statliga och lokala myndigheter reglerade avUSA:s utbildningsdepartement genom restriktioner för federala bidrag. Barn måste i de flesta delstater gå i skolan från sex års ålder eller sju (i allmänhet,förskola eller första klass) tills de fyller arton (vanligen att föra dem igenom tolfte klass, i slutet avhigh school). Vissa stater tillåter studerande att lämna skolan vid sexton eller sjutton års ålder.[184] Cirka 12 procent av barnen är inskrivna i församlings- eller icke-sekteristiskaprivatskolor. Drygt två procent av barnen ärhemskolade.[185]
USA har många konkurrerande privata och offentliga institutioner för högre utbildning samtcommunity colleges med öppen antagning. Av amerikanerna tjugofem år och äldre avlade 84,6 procent examen från high school, 52,6 procent deltog i någotcollege, 27,2 procent avladekandidatexamen och 9,6 procent avlade akademisk examen.[186] Den grundläggandeläs- och skrivkunnigheten är cirka 99 procent.[5][187] FN tilldelar USA ett utbildningsindex på 0,97 vilket är 12:a i världen.[188]
Uppgången avnazismen på 1930-talet ledde till att många europeiska forskare, bland annatAlbert Einstein ochEnrico Fermi, emigrerade till USA. Under andra världskriget utveckladeManhattanprojektet kärnvapen och inledde atomåldern.Rymdkapplöpningen ledde till snabba framsteg i raketteknik,materialvetenskap och datorer. USA utvecklade i stort settARPANET och dess efterföljareInternet. Idag kommer merparten av forskningen och utvecklingsfinansiering, 64 procent, från den privata sektorn.[190] USA är världsledande i vetenskapliga forskningsrapporter ochimpact factor.[191] Amerikanerna har stora tekniska konsumentvaror[192] och nästan hälften av de amerikanska hushållen hadebredbandsanslutning till Internet 2007.[193] Landet är den främsta utvecklaren och odlaren avgenmodifierat livsmedel som representerar hälften av världens biotekniska grödor.[194]
2010 års folkräkning rapporterade 308 745 538 invånare.United States Census Bureaus befolkningsklocka beräknar att landets befolkning nu är 313 606 000[202] inklusive uppskattningsvis 11,2 miljoner illegala invandrare.[203] USA är den tredje folkrikaste nationen i världen, efter Kina och Indien, och är det enda industrialiserade landet där en stor befolkningsökning förutses.[204] Med ett födelsetal på 13,82 per 1 000 invånare, 30 procent lägre än genomsnittet i världen, är dessbefolkningstillväxt 0,98 procent betydligt högre än i Västeuropa, Japan och Sydkorea.[205] Under räkenskapsåret 2010 beviljades över en miljon invandrare permanent uppehållstillstånd.[206] De flesta av dem kom genom familjeåterförening.[206]
Mexiko har varit den ledande källan till nya invånare i över två decennier. Sedan 1998 har Kina, Indien och Filippinerna varit i topp fyra varje år.[208]
USA har en mycket internationell befolkning. 31 ursprungsgrupper har mer än en miljon medlemmar.[209] Vita amerikaner är den störstarasgruppen. Tyska amerikaner, irländska amerikaner och engelska amerikaner utgör tre av landets fyra största ursprungsgrupper.[209]Afroamerikaner är landets störstarasminoritet och tredje största ursprungsgruppen.[209] Asiatiska amerikaner är landets näst största rasminoritet. De två största asiatisk amerikanska ursprungsgrupperna är kinesiska amerikaner och filippinska amerikaner.[209] År 2010 inkluderade den amerikanska befolkningen cirka 5,2 miljoner människor med vissa anor frånindianer eller Alaskaindianer (endast 2,9 miljoner med sådana anor) och 1,2 miljoner med vissa anor från Hawaiianer eller Stillahavsbor (endast 0,5 miljoner).[210] Folkräkningen omfattar nu kategorin "annan ras" för "svarande kan inte identifiera sig med någon" av sina fem officiella raskategorier. Mer än 19 miljoner människor placerades i denna kategori under 2010.[210]
Befolkningstillväxten av spansktalande och latinamerikaner (Hispanic ochLatino, villkoren är officiellt utbytbara) är en stordemografisk trend. 50,5 miljoner amerikaner av spanskt ursprung[210] identifieras som att dela en distinkt "etnicitet" av Census Bureau. 64 procent av spansktalande amerikanerna är av mexikansk härkomst.[211] Mellan 2000 och 2010 ökade landets spansktalande befolkningen med 43 procent medan den icke-spansktalande befolkningen ökade endast med 4,9 procent.[207] Mycket av denna tillväxt kommer från invandringen. År 2007 var 12,6 procent av den amerikanska befolkningen utlandsfödda där 54 procent av den siffran är födda iLatinamerika.[212] Fertiliteten är också en faktor. Den genomsnittliga spansktalande kvinnan föder 3,0 barn under sin livstid jämfört med 2,2 för icke-spansktalande svarta kvinnor och 1,8 för icke-spansktalande vita kvinnor (under ersättningsnivån på 2,1).[204] Minoriteter (enligt Census Bureau, alla utom icke-spansktalande, icke-mångrasliga vita) utgör 34 procent av befolkningen. De beräknas vara i majoritet år 2042.[213]
Omkring 82 procent av amerikanerna bor i tätorter (urban area) (enligt Census Bureau, sådana områden inkluderarförorter). Ungefär hälften av dem bor i städer med en befolkning över 50 000.[214] År 2008 hade 273inkorporerade platser befolkningar på över 100 000, nio städer hade mer än en miljon invånare och fyravärldsstäder hade över två miljoner (New York,Los Angeles,Chicago ochHouston).[215] Det finns 52 storstadsområden med en befolkning på mer än en miljon.[216] Av de femtio snabbast växande storstadsområden ligger fyrtiosju i väst eller syd.[217]Dallas, Houston,Atlanta ochPhoenixs storstadsområden växte alla med mer än en miljon människor mellan 2000 och 2008.[216]
Engelska är de facto det nationella språket. Även om det inte finns ettofficiellt språk på federal nivå standardiseras engelska i vissa lagar, som till exempel USA:s naturaliseringskrav. År 2007 talade 226 miljoner eller 80 procent av befolkningen i åldern fem år och äldre bara engelska hemma.Spanska, som talas av 12 procent av befolkningen i hemmet, är det näst vanligaste språket och är det mest undervisade andraspråket.[220][221]Franska är det fjärde mest talande och tredje mest undervisade språket. Vissa amerikaner förespråkar engelska som landets officiella språk som det är i minst 28 delstater.[222] Bådehawaiiska och engelska är enligt lag officiella språk på Hawaii.[223]
New Mexicos lagar förespråkar användning av både engelska och spanska, ochLouisiana gör detsamma för engelska och franska.[224] Andra delstater, såsomKalifornien, förvaltar publiceringen av spanska versioner av vissa statliga dokument, däribland domstolsformulär.[225] Flera territorier ger officiellt erkännande till sina modersmål tillsammans med engelska.Samoanska ochchamorro är erkända av Amerikanska Samoa och Guam.Karoliniska och chamorro är erkända av Nordmarianerna. Spanska är ett officiellt språk i Puerto Rico.
Enpresbyteriansk kyrka; de flesta amerikaner identifierar sig som kristna.
USA är officiellt en sekulär stat. Det första tillägget till den amerikanska konstitutionen garanterar fritt religionsutövande och förbjuder inrättandet av någonreligiös styrning.[226] Enligt en undersökning från 2007 sa 78,4 procent av de vuxna själva att de var kristna,[227] en minskning från 86,4 procent år 1990.[228] I en studie från 2002 sa 59 procent av amerikanerna att religionen spelar en "mycket viktig roll i deras liv", en betydligt högre siffra än för något annat i-land.[229]Protestantiska samfund svarade för 51,3 procent medanromersk katolicism med 23,9 procent var den största enskilda kyrkosamfundet. Studien kategoriserar vitaevangelikaler på 26,3 procent av befolkningen som landets största religiösa kohort.[227] En annan studie uppskattar evangelikaler av alla raser till 30-35 procent.[230] Den totala rapporteringen av icke-kristna religioner under 2007 var 4,7 procent, en ökning från 3,3 procent år 1990.[228] De ledande icke-kristna religionerna varjudendom (1,7 procent),buddhism (0,7 procent),islam (0,6 procent),hinduism (0,4 procent) ochunitarian universalism (0,3 procent).[227] Undersökningen rapporterar även att 16,1 procent av amerikanerna beskrev sig själva som icke-religiösa, vilket inkluderaragnostiker ochateister, en ökning från 8,2 procent år 1990.[227][228] En Gallup-undersökning ifrån 2012 visar att 46 % av amerikaner ärkreationister, det vill säga att en gud skapade människan i nuvarande form.[231]
År 2007 var 58 procent av amerikanerna åldern 18 och över gifta, 6 procent var änka, 10 procent var skilda och 25 procent hade aldrig varit gifta.[232] Kvinnor arbetar nu mestadels utanför hemmet och avlägger kandidatexamen.[233]
Samkönat äktenskap är en omtvistad fråga. Vissa delstater tillåterregistrerat partnerskap eller inhemska partnerskap i stället för äktenskap. Sedan 2003 har flera delstater legaliserat homoäktenskap som ett resultat av dömande eller lagstiftande åtgärder. Samtidigt har denfederala regeringen och en majoritet av delstater fastställt äktenskap mellan en man och en kvinna och/eller uttryckligt förbud mot samkönade äktenskap. Den allmänna opinionen i frågan har skiftat från ett generellt motstånd på 1990-talet till ett statistiskt dödläge år 2011.[234]
Den amerikanska graden av tonårsgraviditeter, 79,8 per 1 000 kvinnor är den högsta bland OECD-länderna.[235] Abortpolitik lämnades åt delstaterna att bestämma tills Högsta domstolenlegaliserade bruket 1972. Frågan är fortfarande mycket kontroversiell och den allmänna opinionen delad i många år. Många delstater förbjuder offentlig finansiering av förfarandet och begränsar sena aborter, kräver föräldrarnas anmälan för minderåriga och förordnar väntetid. Medan abortgraden faller är abortförhållandet 241 per 1000 levande födda och abortgrad på 15 per 1 000 kvinnor i åldern 15–44 fortfarande högre än de flesta västerländska länder.[236] Efterett nytt domstolsutslag 2022 som upphävde det från 1972 är det nu återigen upp till delstaterna att besluta i abortfrågor.[237]
USA:s livslängd på 77,8 år vid födseln[238] är ett år kortare än den totala siffran i Västeuropa, och tre till fyra år lägre än i Norge, Schweiz och Kanada.[239] Under de senaste två decennierna har landets medellivslängd sjunkit från 11:e till 42:e plats i världen.[240] Barnadödligheten på 6,37 promille placerar också USA på 42:a plats av 221 länder vilket är bakom hela Västeuropa.[241] Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen är mycket överviktiga och ytterligare en tredjedel är överviktig.[242] Fetmagraderingen, den högsta i den industrialiserade världen, har mer än fördubblats under det senaste 25 åren.[243] Fetmarelateradtyp 2-diabetes anses epidemisk av sjukvårdspersonal.[244]
Den amerikanska graden av tonårsgraviditeter, 79,8 per 1 000 kvinnor, är nästan fyra gånger så stor som Frankrike och fem gånger så stor som Tyskland.[246] Abort, lagligt vid efterfrågan, är mycket kontroversiellt. Många delstater förbjuder offentlig finansiering av förfarandet och begränsar sena aborter, kräver föräldrarnas anmälan för minderåriga och förordnar väntetid. Medan abortgraden faller är abortförhållandet 241 per 1 000 födda och abortgraden med 15 per 1 000 kvinnor i åldern 15–44 fortfarande högre än de flesta västerländska länderna.[236]
Det amerikanska sjukvårdssystemet spenderar mer än någon annat land, mätt i såväl utgifter per capita och andel av BNP.[247]Världshälsoorganisationen rankade den amerikanska sjukvården år 2000 som först i lyhördhet, men 37:e i utförande. USA är ledande inom medicinsk innovation. År 2004 spenderade den icke industriella sektorn tre gånger så mycket som Europa per capita på biomedicinsk forskning.[248]
Till skillnad från i alla andra i-länder är vårdtäckningen i USA inte universell. År 2004 betalade privata försäkringar för 36 procent av de personliga hälsoutgifterna, privata direktutlägg betalade för 15 procent och federala, statliga och lokala myndigheter betalade för 44 procent.[249] År 2005 var 46,6 miljoner amerikaner, 15,9 procent av befolkningen, oförsäkrade vilket var 5,4 miljoner fler än under 2001. Den främsta orsaken till denna ökning är nedgången i antalet amerikaner med sponsrade sjukförsäkringar från arbetsgivare.[250] Saken om oförsäkrade och underförsäkrade amerikaner är en stor politisk fråga.[251] En studie år 2009 uppskattade att avsaknaden av försäkringar är förknippad med nästan 45 000 dödsfall per år.[252] År 2006 blevMassachusetts den första delstaten att förordna universell sjukförsäkring.[253]Federal lagstiftning som antogs i början av 2010 kommer att skapa ett nära-universellt sjukförsäkringssystem runt om i landet år 2014.
USA är ettmångkulturellt land och hem till en mängd olika etniska grupper, traditioner och värderingar.[19][254] Bortsett från de nu småindianska och infödda hawaiianska populationerna invandrade nästan alla amerikaner eller deras förfäder under de senaste 500 åren.[255] Den kultur som hålls gemensamt av de flesta amerikaner – traditionell amerikansk kultur – är envästerländsk kultur som i hög grad härrör från de europeiska invandrarnas traditioner med influenser från många andra källor, såsom traditioner som förts av slavar från Afrika.[19][256] Senare tids invandring från Asien och särskilt Latinamerika har lagt till en kulturell mix som har beskrivits som både en homogeniserandesmältdegel och en heterogensalladsskål där invandrare och deras ättlingar behåller utmärkande kulturella egenskaper.[19]
Den amerikanska kulturen anses vara den mestindividualistiska i världen.[257] Även om denamerikanska drömmen eller uppfattningen att amerikaner åtnjuter högsocial rörlighet, som spelar en viktig roll för att locka invandrare, har andra i-länder en större social rörlighet.[258] Medan den traditionella kulturen anser att USA är ettklasslöst samhälle,[259] identifierar forskare viktiga skillnader mellan landets sociala klasser, som påverkarsocialisation, språk och värderingar.[260] Den amerikanska medelklassen och den så kallade professionella klassen (professional-managerial class) har inlett många moderna sociala trender som modernfeminism,miljörörelsen och mångkulturalism.[261] Amerikanernas självbilder, sociala synpunkter och kulturella förväntningar är förknippade med deras yrken till ett ovanligt nära grad.[262] Medan amerikaner tenderar att starkt värdera socioekonomiska prestationer sesvanlig eller medelmåttig allmänt som en positiv egenskap.[263]
Amerikanerna hade 2002 flest tv-tittare i världen.[264] Den genomsnittliga tittartiden fortsätter att stiga och nådde fem timmar per dag under 2006.[265] De fyra stora tv-bolagen (s.k.networks) är alla kommersiella enheter. Amerikaner lyssnar på radioprogram, som också i hög grad kommersialiserats, i genomsnitt drygt två och en halv timme om dagen.[266] Förutomwebbportaler ochsökmotorer är de mest populära webbplatsernaFacebook,Youtube,Wikipedia,Blogger,Ebay, ochCraigslist.[267]
Fast föga är känd om den tiden, etableradeCharles Ives verk på 1910-talet honom som den första stora amerikanska kompositören i den klassiska traditionen, medan experimentalister somHenry Cowell ochJohn Cage skapade en distinkt amerikansk inställning till klassisk komposition.Aaron Copland ochGeorge Gershwin utvecklade en ny syntes av populär och klassisk musik.
Tidningenstecknade serie och serietidning är båda amerikanska innovationer.Stålmannen, själva sinnebilden för serietidningenssuperhjälte, har blivit en amerikansk ikon.[273]
Världens första kommersiella filmutställning genomfördes i New York år 1894 med hjälp avThomas EdisonsKinetoskop. Året därpå sågs den första kommersiella visningen av en projicerad film, också i New York, och USA var i förgrunden förljudfilmsutveckling under de följande decennierna. Sedan början av 1900-talet har den amerikanska filmindustrin i stort sett varit baserad i och runtHollywood, Kalifornien. RegissörenD.W. Griffith var central huvudperson för utvecklingen av filmgrammatik ochOrson WellesEn sensation (1941) anges ofta som den bästa filmen genom tiderna.[274] Amerikanskafilmskådespelare somJohn Wayne ochMarilyn Monroe har blivit ikoner medan producent/entreprenörenWalt Disney var ledande i bådeanimerad film ochfilmmerchandising. De stora filmstudiorna i Hollywood har producerat de kommersiellt mest framgångsrika filmerna i historien, till exempelStjärnornas krig (1977) ochTitanic (1997), och produkter från Hollywood dominerar idag den globala filmindustrin.[275]
Dessutom är Presidentens installationsdag (engelska:Inauguration Day) den 20 januari vart fjärde år en helgdag för anställda iWashington, D.C.s storstadsområde.
Det traditionella amerikanska köket är ungefär densamma som i andra västländer. Det traditionella amerikanska köket använder inhemska råvaror, såsom kalkon, hjort, potatis, sötpotatis, majs, squash och lönnsirap, som konsumerades av indianer och tidiga europeiska bosättare. Långsamt kokt fläsk och biffbarbecue, crab cakes, potatischips och chokladfyllda småkakor är typiska amerikanska livsmedel.Soul food, utvecklad av afrikanska slavar, är populär i södra USA och bland många afroamerikaner.Synkretisk mat somLouisiana creole,Cajun ochTex-Mex är viktiga regionalt.
Karakteristiska rätter som äppelpaj, stekt kyckling, pizza, hamburgare och varmkorv härrör från recept av olika invandrare. Pommes frites, mexikanska rätter som burritos och tacos samt pastarätter fritt anpassade från italienska källor, konsumeras ofta.[277] Amerikaner i allmänhet föredrar kaffe framför te. Den amerikanska industrins marknadsföring är till stor del ansvarig för att ha gjort apelsinjuice och mjölk till frukostdrycker som finns överallt.[278]
Den amerikanska snabbmatsindustrin är den största i världen, sedan 1930-talet ofta idrive-through-format. Snabbmatskonsumtion påstås ofta ha utlöst hälsoproblem. Under 1980- och 1990-talet ökade amerikanernas kaloriintag med 24 procent.[277] Tendensen att ofta äta middag på snabbmatställen är socialt förknippad med vad tjänstemän inom folkhälsan kallar den amerikanska "fetmaepidemin".[279] Sötade läskedrycker är populära och sockrade drycker står för 9 procent av det amerikanska kaloriintaget.[280]
Baseboll har betraktats somnationalsporten sedan slutet av 1800-talet, även efter den överskuggats i popularitet avamerikansk fotboll.Basket ochishockey är landets två ledande professionella lagsporter.Collegefotboll ochbasket lockar stor publik. Amerikansk fotboll är nu genom flera mätningar den mest populära publiksporten.[281] Boxning och hästkapplöpning var en gång i tiden den mest sedda individuella sporten, men har överskuggats avgolf ochbiltävlingar, specielltNASCAR. Fotboll spelas mycket på ungdoms- och amatörnivå.Tennis och många utomhussporter är också populära.
^Engelska ärde facto språket för denfederala statsmakten och det enda språk som talas i hemmet av 80 procent av amerikanerna från fem års ålder och uppåt. Spanska är det näst mest talade språket.
^Om USA ellerKina har störst area äromtvistat. Siffran är angiven från amerikanskaCIA:sThe World Factbook. Andra källor anger mindre siffror. Alla auktoritativa beräkningar av landets storlek innehåller endast 50 delstater och District of Columbia, inte territorierna.
^Beräkningen av befolkning inkluderar personer vars vanliga vistelseort är i de femtio delstaterna och District of Columbia, inklusive icke-medborgare. Det omfattar inte dem som antingen bor i territorierna, som uppgår till mer än fyra miljoner amerikanska medborgare (de flesta iPuerto Rico), eller amerikanska medborgare som bor utanför USA.
^Folkräkningen hölls den 1 april 2010 och avsåg befolkningen i de 50 delstaterna och District of Columbia.
^ (på engelska) The New York Times Guide to Essential Knowledge, Second Edition: A Desk Reference for the Curious Mind. St. Martin's Press. 2007. sid. 632.ISBN 978-0-312-37659-8
^Onuf, Peter S. (1983) (på engelska). The Origins of the Federal Republic: Jurisdictional Controversies in the United States, 1775–1787. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.ISBN 978-0-8122-1167-2
^U.S. State Department, Common Core Document to U.N. Committee on Human Rights, December 30, 2011, Item 22, 27, 80.— and U.S. General Accounting Office Report, U.S. Insular Areas: application of the U.S. Constitution, November 1997, p. 1, 6, 39n.
^ [abcd]Adams, J. Q.; Strother-Adams, Pearlie (2001). Dealing with Diversity. Chicago: Kendall/Hunt.ISBN 0-7872-8145-X
^Russell, David Lee (2005) (på engelska). The American Revolution in the Southern Colonies. Jefferson, N.C. & London: McFarland. sid. 12.ISBN 0-7864-0783-2
^Blackburn, Robin (1998) (på engelska). The Making of New World Slavery: From the Baroque to the Modern, 1492–1800. London & New York: Verso. sid. 460.ISBN 1-85984-195-3
^Morrison, Michael A. (1999) (på engelska). Slavery and the American West: The Eclipse of Manifest Destiny and the Coming of the Civil War. Chapel Hill: University of North Carolina Press. sid. 13–21.ISBN 0-8078-4796-8
^De Rosa, Marshall L. (1997) (på engelska). The Politics of Dissolution: The Quest for a National Identity and the American Civil War. Edison, NJ: Transaction. sid. 266.ISBN 1-56000-349-9
^Foner, Eric; Garraty, John A. (1991) (på engelska). The Reader's Companion to American History. New York: Houghton Mifflin. sid. 576.ISBN 0-395-51372-3
^McDuffie, Jerome; Piggrem, Gary Wayne & Woodworth, Steven E. (2005) (på engelska). U.S. History Super Review. Piscataway, NJ: Research & Education Association. sid. 418.ISBN 0-7386-0070-9
^Raskin, James B. (2003) (på engelska). Overruling Democracy: The Supreme Court Vs. the American People. London och New York: Routledge. sid. 36–38.ISBN 0-415-93439-7
^ [abc]Smeeding, T. M. (23 november 2005). ”Public Policy: Economic Inequality and Poverty: The United States in Comparative Perspective” (på engelska). Social Science Quarterly "86": ss. 955–983.
^Kenworthy, L. (23 november 1999). ”Do Social-Welfare Policies Reduce Poverty? A Cross-National Assessment"Social Forces 77(3), 1119–1139. Bradley, D., E. Huber, S. Moller, F. Nielsen, and J. D. Stephens (2003). "Determinants of Relative Poverty in Advanced Capitalist Democracies” (på engelska). American Sociological Review "68" (1): ss. 22–51.
^Orr, D. (2007) [2004]. ”Social Security Isn't Broken: So Why the Rush to 'Fix' It?”. i C. Sturr & R. Vasudevan (red.) (på engelska). Current Economic Issues. Boston: Economic Affairs Bureau
^Hacker, Jacob S. (2006) (på engelska). The Great Risk Shift: The New Economic Insecurity and the Decline of the American Dream. New York: Oxford University Press.ISBN 0195335341
^Wright, Gavin; Czelusta, Jesse (2007). ”Resource-Based Growth Past and Present”. i Daniel Lederman och William Maloney (på engelska). Natural Resources: Neither Curse Nor Destiny. Världsbanken. sid. 185.ISBN 0-8213-6545-2
^Thompson, William; Joseph Hickey (2005) (på engelska). Society in Focus. Boston: Pearson.ISBN 0-205-41365-X
^Fiorina, Morris P.; Paul E. Peterson (2000) (på engelska). The New American Democracy. London: Longman. sid. 97.ISBN 0-321-07058-5
^Holloway, Joseph E. (2005) (på engelska). Africanisms in American Culture (2:a upplagan). Bloomington: Indiana University Press. sid. 18–38.ISBN 0-253-34479-4Johnson, Fern L. (1999) (på engelska). Speaking Culturally: Language Diversity in the United States. Thousand Oaks, Kalif., London & New Delhi: Sage. sid. 116.ISBN 0-8039-5912-5
^Gutfield, Amon (2002) (på engelska). American Exceptionalism: The Effects of Plenty on the American Experience. Brighton & Portland: Sussex Academic Press. sid. 65.ISBN 1903900085
^Buell, Lawrence (23 november 2008). ”The Unkillable Dream of the Great American Novel:Moby-Dick as Test Case” (på engelska). American Literary History "20" (1–2): ss. 132–155.doi:10.1093/alh/ajn005.ISSN0896-7148.
^Quinn, Edward (2006) (på engelska). A Dictionary of Literary and Thematic Terms. Infobase. sid. 361.ISBN 0-8160-6243-9Seed, David (2009) (på engelska). A Companion to Twentieth-Century United States Fiction. Chichester, West Sussex: John Wiley and Sons. sid. 76.ISBN 1-4051-4691-5Meyers, Jeffrey (1999) (på engelska). Hemingway: A Biography. New York: Da Capo. sid. 139.ISBN 0-306-80890-0
^Daniels, Les (1998) (på engelska). Superman: The Complete History (1:a). Titan Books. sid. 11.ISBN 1-85286-988-7
^Smith, Andrew F. (2004) (på engelska). The Oxford Encyclopedia of Food and Drink in America. New York: Oxford University Press. sid. 131–32.ISBN 0-19-515437-1Levenstein, Harvey (2003) (på engelska). Revolution at the Table: The Transformation of the American Diet. Berkeley, Los Angeles & London: University of California Press. sid. 154–55.ISBN 0-520-23439-1
^Boslaugh, Sarah (2010). ”Obesity Epidemic”. i Chapman, Roger (red.) (på engelska). Culture Wars: An Encyclopedia of Issues, Viewpoints, and Voices. Armonk, N.Y.: M. E. Sharpe. sid. 413–14.ISBN 978-0-7656-1761-3
.svg)
.svg)
%2c_by_John_Trumbull.jpg)
.jpg)
.png)
_-_USA_-_UNOCHA.svg)
