I Ryssland användes titeln tsar 1547–1721 (seTsarryssland) och har ofta översatts tillsvenska som "kejsare",[1] men också använts som det är. Den förste ryske härskaren som kröntes till tsar varIvan IV. Från 1721 var den officiella titeln på ryske monarken "Av Guds Nåde, Kejsare ochsjälvhärskare över alla ryssar" (ryska: Божию Милостию, Император и Самодержец Всероссийский;translitteration:Bozjiju Milostiju, Imperator i Samoderzjets Vserossijskij) enligt beslut avPeter den store, som inte ville att det skulle råda något tvivel om att hans titel var kejserlig. Titeln tsar fortsatte dock också att användas, om än inofficiellt.
Från 1815 ingickPolen iKejsardömet Ryssland och kejsaren kallade sig ''tsar av Polen'', något som dock på svenska officiellt (i svenskspråkiga lagtexter i det likaledes ryskaFinland) blev "kung av Polen". Titeln avskaffades i Ryssland i samband medrevolutionen 1917. Tsaren brukade också kallas för "lillefar" avryssarna, ett epitet som senare också kom att användas omJosef Stalin.[2]
I Serbien infördes titeln avStefan Uroš IV Dušan 1343, men titeln avskaffades efter att hans brorson gav upp anspråket på titeln 1373 (seSerbiska tsardömet).
Ordettsar kommer från detlatinska ordetcæsar [kajsar][3] som har sitt ursprung i romartiden. Äldsta kända text med ordet "tsar" är frånMostichs epitafium från 900-talets Bulgarien.
