Trygg-Hansa-huset är ett byggnadskomplex ikvarteretBrädstapeln (fastigheterna Brädstapeln 13, 15, 16) påFleminggatan 18–20 påKungsholmen iStockholm, uppfört 1972–1977 som huvudkontor för den nybildadeförsäkringskoncernenTrygg-Hansa efter ritningar avAnders Tengbom ochStefan Salamon[1]. Gårdens parkanläggning utfördes efter ritningar avstadsträdgårdsmästareHolger Blom.[2]
Förutom Trygg-Hansa återfinns här bland annatSydafrikas ambassad och ettDanske bank-kontor. Fram till april 2019 låg ävenCom Hems huvudkontor här.
Fastigheten består av en långsmal åtta våningar högtegelbyggnad i väster, en glasbyggnad formad som trehexagoner i nordost, en två våningar högpaviljong i sydost och parken mellan paviljongen och glashuset.[3]
Utformningen av anläggningens tre byggnader av olika storlek och karaktär samt den sammanbindande parken är gestaltade med hög ambition i utförande och material. Man gjorde studier i USA där man kunde konstatera att öppnakontorslandskap kunde maximeras i effektivitet om de var sexkantiga.[2]
Konstnärlig utsmyckning finns integrerad i både byggnaderna och parken och är i huvudsak bevarad i ursprungligt skick.[2]
Den 25 mars 2009 publiceradeStockholms stadsbyggnadskontor ett förslag omplanläggning för ombyggnad av fastigheten, i syfte attförtäta fastigheten genom att riva paviljongsbyggnaden i hörnet av Fleminggatan ochScheelegatan och en del av trädgården för att uppföra ett nytt kontorshus där samt att bygga ut kontorshuset i kvarterets norra del.[3]
Den 17 aprilkulturmärktes fastigheten med en blåklassning avStockholms stadsmuseum, vilket är museets starkaste skyddsmärkning och innebär att byggnadenskulturhistoriska värde enligt stadsantikvariens utredning motsvarar fordringarna förbyggnadsminnen iKulturmiljölagen.[4]
Trots blåklassningen beslutadestadens stadsbyggnadsnämnd sex dagar senare, den 23 april, oenigt att påbörja planarbete för ombyggnad i enlighet med stadsbyggnadskontorets förslag. I samband med beslutet publicerades ett särskilt uttalande av bland andraborgarrådetKristina Alvendal (m), som kritiserade klassificeringen och även ifrågasatte kompetensen hos den egna expertinstansen:[5]
| ” | I och med sin blåklassning av Trygg Hansa-huset har Stockholms stadsmuseum med all önskvärd tydlighet visat att deras klassningar degraderats i betydelse. Stadsbyggnadsnämnden kommer att bortse från denna och liknande ogenomtänkta klassningar framgent. | „ |
| – Kristina Alvendal (m), Anders Blom (m), Tomi Liljeqvist (m), Arne Fredholm (m), Per Hagwall (m) och Göran Oljeqvist (kd)[5] | ||
Alvendals underkännande av stadens egen expertinstans orsakade debatt, med skarpt formulerad kritik från bland annatSamfundet S:t Erik som kritiserade Alvendal för en
| ” | ...skrämmande brist på insikt om den kompetens som behövs för att kunna värdera arkitektur och stadsplanering i ett långsiktigt perspektiv. | „ |
| –Samfundet S:t Erik[6] | ||
Allians- och borgarrådskolleganMadeleine Sjöstedt (fp) uttalade att hon hade fullt förtroende för Stadsmuseets arbete, som hon menade präglas av hög integritet. Sjöstedt kommenterade även att Stadsmuseets bedömningar styrs avPlan- och bygglagens krav på bevarande av värdefull bebyggelse.[7]
Wikimedia Commons har media som rörTrygg-Hansa-huset.