Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Trumpism

Från Wikipedia

Trumpism är ett samlingsbegrepp för den före detta amerikanska presidentenDonald Trumps politiska idéer och värderingar.[1]

Ideologiska utgångspunkter

[redigera |redigera wikitext]
Den 45:eamerikanska presidenten,Donald J. Trump, som har gett namn åt begreppetTrumpism.

Trumpism är ennationalistiskideologi[källa behövs] som är antietablissemang ochglobalism.[2] Trumpismen är en förgrening urhögerpopulismen.[3] Ett inslag i denna ideologiska riktning ärauktoritarianism som värdesätter starkt ledarskap framför demokratiska processer,[4] vilket har medfört ett amerikanskt frånvändande från allierade så somNATO ochEU[5] för att istället närma sig Ryssland.[6] Peter J. Katzenstein och Jeff Goodwin menar att centrala teman inom trumpismen är dels nationalism, religion och ras, men också socialkonservatism, neoliberal kapitalism, ekonomisk nationalism, vit nationalism ochnativism.[7]

I trumpism finns också ett inslag avrasism och diskriminering så som vad gäller vilka amerikanska medborgare som är att betrakta som riktiga amerikaner, något som generellt riktar sig mot religiösa och etniska minoriteter.[8] Rasismen tar sig också i uttryck så till vida att den vill upprätthålla de missgynnande strukturerna mot dessa grupper, vilket har fått vissa att kalla trumpism för "apartheid liberalism"[3]

I trumpism finns också ett motstånd mot akademi och vetenskap, och den förespråkar att hålla väljare i limbo beträffande var ledarskapet kommer att landa i politiska sakfrågor.[9][10] Detta har tagit sig i uttryck i ett återkommande missledande av det amerikanska folket.[11]

Ekonomsikt fokuserar trumpism på nationella investeringar för att skapa jobb[12] vilket är i linje med trumpismens slagord, "America First" (Amerika först) som generellt ses som ett uttryck förisolationism.[13] Det finns de som menar att trumpism är ett slagsplutokrati där politiskt inflytande och makt fördelas utefter ekonomisk inkomst där höginkomsttagare är de som gynnas mest.[14]

Socialpsykologi

[redigera |redigera wikitext]

Dominans och antropologi

[redigera |redigera wikitext]

Både sympatisörer och kritiker till Donald Trump har vid tillfällen omtalat hans dominanta beteende och liknat det vid beteenden som återfinns i djurriket. Till exempel jämförde före detta talmannenNewt Gingrich Trump med en aggressiv björn i positiva ordalag i sitt talPrinciples of Trumpism där denne beskrev dominans som en central del i ideologin.[15] Ett annat exempel på detta är silvergorillor. AntropologenJane Goodall förklarade att för att en gorillahane ska dominera den sociala hierarkin utövar denne spektakulära beteenden så som att slå i marken, kasta stenar eller dra omkring grenar. Desto kraftfullare och mer kreativa dessa beteenden är, desto mer sannolikt kommer denne att stiga uppåt i hierarkin och hålla sig kvar på toppen. Ett beteende som hon tyckte sig kunna känna igen i Trump.[16] Antropologen Christopher Boehm och psykologen Dan P. McAdams såg också likheter med schimpanser. GenomTwitter kunde Trump kuva de som hotade hans position som schimpanshanar gör när konkurrerande hanar är i närheten. När de rivaliserande hanarna har underkuvat sig och hedrar alfahanen lugnar han ned sig och flocken får lugn och ro.[15][17]

Kollektiv narcissism

[redigera |redigera wikitext]

Robert Jay Lifton menar att Donald Trump distribuerar en slagssolipsistisk världsbild till sina väljare, där den enda riktiga upplevelsen av verkligheten är den som upplevs av den egna gruppen.[18] Detta i sin tur skapar en överdriven positiv självbild av gruppen som tillsammans med offermentalitet skaparkollektiv narcissism.[19] I den narcisstiska världsbilden som trumpismen skapar finns generellt ett inslag av nostalgi för en svunnen tid, dock är denna nostalgi baserad på den solipsistiska världsbilden och inte utifrån andras upplevelse av samma tid.[20] Den kollektiva narcissismen förstärks i sin tur av att ideologin till stor del utgår från eller tror på konspirationsteorier, vilket ger väljaren som tror på dessa teorier en känsla av överlägsenhet.[21] Således ifrågasätter trumpismen individens relation till verkligheten vilket förstärks av att Donald Trump i ena stunden talar stöttande gentemot högerextrema och i nästa stund till människorättsaktivister.[22]

Kritik av trumpism

[redigera |redigera wikitext]

En återkommande kritik mot trumpism är att ideologin är enfascistisk yttring.[23] Argument emot denna hållning poängterar att trumpismen har en restriktiv inställning till våld i jämförelse med fascismen. Dock finns det de som menar att detta gäller fysiskt våld och att det i trumpismen finns naturliga inslag av verbalt våld som tar sig uttryck genom hot, hat och diskriminering som i sin tur kan leda till fysiskt våld. Därtill till skillnad från fascism har trumpism en kritisk inställning till kollektivism på ett sätt som är okaraktäristiskt för fascism.[3][24]

Trumpism i Europa

[redigera |redigera wikitext]

Flera partier i Europa har antingen beskrivits som trumpistiska i sin natur eller har ställt sig positiva till den trumpistiska ideologin. Exempel på sådana partier ärSannfinländarna,[25]Ressemblement National[26] ochSverigedemokraterna.[27][28]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Trumpism | meaning in the Cambridge English Dictionary” (på engelska). dictionary.cambridge.org.https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/trumpism. Läst 29 augusti 2020. 
  2. ^Thompson, Jack (2017-06-12). ”Den Trumpismus verstehen: Die Außenpolitik des neuen amerikanischen Präsidenten” (på tyska). SIRIUS – Zeitschrift für Strategische Analysen 1 (2): sid. 109–115.doi:10.1515/sirius-2017-0026.ISSN2510-263X.https://www.degruyter.com/view/journals/sirius/1/2/article-p109.xml. Läst 29 augusti 2020. 
  3. ^ [abc]Matthews, Dylan (10 december 2015). ”I asked 5 fascism experts whether Donald Trump is a fascist. Here's what they said.” (på engelska). Vox.https://www.vox.com/policy-and-politics/2015/12/10/9886152/donald-trump-fascism. Läst 29 augusti 2020. 
  4. ^Drutman, Lee; Diamond, Larry; Goldman, Joe (15 mars 2018). ”Opinion | Is Trump Giving Authoritarianism a Bad Name?” (på amerikansk engelska). The New York Times.ISSN0362-4331.https://www.nytimes.com/2018/03/15/opinion/trump-republicans-authoritarianism.html. Läst 29 augusti 2020. 
  5. ^Smith, Julianne; Townsend, Jim (9 juli 2018). ”NATO in the Age of Trump” (på amerikansk engelska).ISSN0015-7120.https://www.foreignaffairs.com/articles/europe/2018-07-09/nato-age-trump. Läst 29 augusti 2020. 
  6. ^CNN, Jeremy Diamond. ”Timeline: Donald Trump's praise for Vladimir Putin”. CNN.https://www.cnn.com/2016/07/28/politics/donald-trump-vladimir-putin-quotes/index.html. Läst 29 augusti 2020. 
  7. ^Kerrigan, Heather (2021). Biden Calls for Unity in Acceptance Speech; Trump Rejects Election Outcome Alleging Fraud : November 5 and November 7, 2020. CQ Press. sid. 629–640.http://dx.doi.org/10.4135/9781071839034.n48. Läst 9 september 2021 
  8. ^Serwer, Story by Adam. ”The Nationalist’s Delusion”. The Atlantic.ISSN1072-7825.https://www.theatlantic.com/politics/archive/2017/11/the-nationalists-delusion/546356/. Läst 29 augusti 2020. 
  9. ^”How Trumpism has come to define the Republican Party”. web.archive.org. 11 oktober 2018. Arkiverad frånoriginalet den 11 oktober 2018.https://web.archive.org/web/20181011120906/https://www.msn.com/en-us/news/politics/how-trumpism-has-come-to-define-the-republican-party/ar-BBKEqy1?ocid=spartanntp. Läst 29 augusti 2020. 
  10. ^Parker, Ashley; Post, The Washington (24 mars 2018). ”The GOP platform's ruling plank: Trumpism”. Laredo Morning Times. Arkiverad frånoriginalet den 11 oktober 2018.https://web.archive.org/web/20181011121241/https://www.lmtonline.com/news/article/The-GOP-platform-s-ruling-plank-Trumpism-12779250.php. Läst 29 augusti 2020. 
  11. ^”- The Washington Post” (på engelska). Washington Post.https://www.washingtonpost.com/gdpr-consent/. Läst 29 augusti 2020. 
  12. ^Harwood, John (20 januari 2017). ”Opinion | Why Trumpism May Not Endure” (på amerikansk engelska). The New York Times.ISSN0362-4331.https://www.nytimes.com/2017/01/20/opinion/why-trumpism-may-not-endure.html. Läst 29 augusti 2020. 
  13. ^Olson, Lynne (2013-03-26) (på engelska). Those Angry Days: Roosevelt, Lindbergh, and America's Fight Over World War II, 1939-1941. Random House Publishing Group.ISBN 978-0-679-60471-6.https://books.google.co.uk/books?id=OjZnbVFDisUC&lpg=PP1&dq=%22America%20First%22%20isolationism&pg=PA220#v=onepage&q=%22America%20First%22%20isolationism&f=false. Läst 29 augusti 2020 
  14. ^”Is Trump a fascist?” (på amerikansk engelska). The Indy. 13 maj 2017.https://theindependent.ca/2017/05/13/is-trump-a-fascist/. Läst 29 augusti 2020. 
  15. ^ [ab]McAdams, Dan P. (2020). The strange case of Donald J. Trump : a psychological reckoning.ISBN 978-0-19-750747-6.OCLC1119744516.https://www.worldcat.org/oclc/1119744516. Läst 9 september 2021 
  16. ^”Progressive elbow abnormalities are common on MRI in asymptomatic Little League baseball players”. dx.doi.org.http://dx.doi.org/10.21203/rs.2.23779/v1. Läst 9 september 2021. 
  17. ^Boehm, Christopher (2016-02). ”Political animals” (på engelska). New Scientist 229 (3060): sid. 26–27.doi:10.1016/S0262-4079(16)30320-7.https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0262407916303207. Läst 9 september 2021. 
  18. ^Lifton, Robert Jay (2019). Losing reality : on cults, cultism, and the mindset of political and religious zealotry.ISBN 978-1-62097-512-1.OCLC1128024749.https://www.worldcat.org/oclc/1128024749. Läst 19 september 2021 
  19. ^Golec de Zavala, Agnieszka; Cichocka, Aleksandra; Eidelson, Roy; Jayawickreme, Nuwan (24 februari 2009). ”Collective Narcissism Scale”. PsycTESTS Dataset.http://dx.doi.org/10.1037/t02871-000. Läst 19 september 2021. 
  20. ^Fea, John (2018). Believe me : the Evangelical road to Donald Trump.ISBN 978-1-4674-5046-1.OCLC1032303280.https://www.worldcat.org/oclc/1032303280. Läst 19 september 2021 
  21. ^ RAND Review: November-December 2020. 2020.doi:10.7249/cpa682-2.http://dx.doi.org/10.7249/cpa682-2. Läst 19 september 2021. 
  22. ^Whitebook, Joel (2019). ”Our Dual Inheritance: On Psychoanalytic Social Theory Today”. American Imago 76 (1): sid. 1–14.doi:10.1353/aim.2019.0000.ISSN1085-7931.http://dx.doi.org/10.1353/aim.2019.0000. Läst 19 september 2021. 
  23. ^”Expert compares Trump's politics to fascism”. CNN. 31 augusti 2020.https://www.youtube.com/watch?v=c4MTns3MyxQ. Läst 31 augusti 2020. 
  24. ^Saramo, Samira (2017-07-31). ”The Meta-violence of Trumpism” (på franska). European journal of American studies 12 (12-2).doi:10.4000/ejas.12129.ISSN1991-9336.http://journals.openedition.org/ejas/12129. Läst 12 januari 2021. 
  25. ^”Figure 1.5. Trust in political and administrative institutions in Finland, May 2020 and January 2021”. dx.doi.org.http://dx.doi.org/10.1787/888934237311. Läst 9 september 2021. 
  26. ^”Father's party exit would boost France's Marine Le Pen”. Emerald Expert Briefings. 2015-05-05.doi:10.1108/oxan-es199373.ISSN2633-304X.http://dx.doi.org/10.1108/oxan-es199373. Läst 9 september 2021. 
  27. ^Bülow, Hans (11 juni 2018). ”Hans Bülow: ”Trumpismen har fått fotfäste i Sverige””. Sydöstran.https://www.sydostran.se/ledare/trumpism-har-fatt-fotfaste/. Läst 9 september 2021. 
  28. ^”Fria ord: Trumps sympatisörer i Sverige”. gp.se. 29 januari 2021.http://www.gp.se/1.40600058. Läst 9 september 2021. 
v  r
Konservatism
Riktningar
Internationella
Nationella
Associerade
Edmund Burke (1729–1797), konservativ portalfigur
Joseph de Maistre (1753–1821), konservativ portalfigur
Filosofi
Principer
Idéer
Filosofer
Verk
Politik
Politiker
Organisationer
Historia
Religion
Se även
v  r
Konservatism i USA
Filosofi
Tankeskolor
Principer
Intellektuella
Tankesmedjor
Russell Kirk (1918–1994), konservativ filosof.

Ronald Reagan (1911–2004), konservativ politiker.
Politik
Rörelser
Partier
Politiker
Jurister
Organisationer
Media
Kommentatorer
Tidningar
Tidskrifter
TV-kanaler
Webbplatser
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Trumpism&oldid=56184415
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp