Trotyl Trinitrotoluen |
 
|
Systematiskt namn | 2,4,6-trinitrotoluen |
---|
IUPAC-namn | 2-metyl-1,3,5-trinitrobensen |
---|
Övriga namn | TNT, Trinitrotoluol, Tritolol, Triton, Trotol, 2,4,6-Trinitrometylbensen, 2,4,6-Trinitrotoluen, T |
---|
Kemisk formel | CH3C6H2(NO2)3 |
---|
Molmassa | 227,13 g/mol |
---|
Utseende | Blekgul, fast form |
---|
CAS-nummer | 118-96-7 |
---|
SMILES | Cc1(N(O)O)cc(N(O)O)cc(N(O)O)c1 |
---|
Egenskaper |
---|
Densitet | 1,654 g/cm³ |
---|
Löslighet (vatten) | 0,13 g/l |
---|
Smältpunkt | 80,35 °C |
---|
Kokpunkt | 295 °C (sönderfaller) |
---|
Faror |
---|
Huvudfara | |
---|
NFPA 704 | |
---|
SI-enheter &STP används om ej annat angivits |
Trotyl ellertrinitrotoluen (systematiskt namn:2,4,6-trinitrotoluen (CH3C6H2(NO2)3),förkortning:TNT) är ettgulaktigtfastexplosivämne främst använt sommilitärtsprängämne. Trotylapterad ammunition bemärks med bokstavsmärketT inom densvenska försvarsmakten.[1]
Föreningen framställs genom atttoluennitreras i tre steg, från vilket namnettrinitrotoluen kommer (tri-nitro-toluen = tre nitrerad toluen).
Trotyl är mycket stabilt och lagringsbeständigt. Det är okänsligt för stötar och hetta men har en låg smältpunkt. Det kan smältas och gjutas på ett säkert sätt.
Trotyl används huvudsakligen som militärtsprängämne, framför allt inom ammunitionsframställning. Eftersom smältpunkten är relativt låg kan trotyl lättgjutas i explosiv ammunition som till exempelgranater,bomber,minor och diverse.
Förutom gjutning kan trotyl ävengranuleras och pressas samman till block, men är då något känsligare.
Trotyl används även som ingrediens i diverse andrasprängämnen; bland annat:baratol,hexotol ochoctol.
Trotyl framställdes för första gången år 1863 av den tyske kemistenJulius Wilbrand. Det användes till en början som ettgultfärgämne då Wilbrand inte kände till ämnets explosiva egenskaper.
År 1901 började trotyl användas som sprängämne i Tyskland och vidförsta världskrigets utbrott var trotyl i bruk som sprängämne hos de flesta större stater runt om i världen.[2]
På grund av sin stabilitet, okänslighet, lagringsbeständighet samt sin okänslighet för slag och öppen eld innebar trotylen ett stort steg framåt för militär ammunitionsframställning. Dess låga smältpunkt gjorde det enkelt att gjuta in trotyl i explosiv ammunition.
TNT syntetiseras genomnitrering avtoluen medsvavel- ochsalpetersyra i tre steg med olika syrakoncentration och temperatur.
Vid detonation reagerar trotyl enligt nedan:
- 2 C7H5N3O6 → 3 N2 + 5 H2O + 7 CO + 7 C
- 2 C7H5N3O6 → 3 N2 + 5 H2 + 12 CO + 2 C
Trotyl innehållerkemisk energi som frigörs då ämnet detonerar. 1kg trotyl motsvarar 4,184 MJ (megajoule).
- ^ AMORDLISTA, Preliminär ammunitionsordlista. 1979 års upplaga. sid. 78. Läst 1 oktober 2021
- ^Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Trotyl)