Den här artikeln handlar om religiös tro. För icke-religiös tro, seTro (kognition). För sången, seTro (sång).
Tro är ofta ett grundelement i detreligiösa livet som innebär att föreställningar om dettranscendentala erkänns som sanna, dels tillit till en eller flera gudar. Trons visshet härrör från en eller flera gudomlig varelsers auktoriteter och trovärdighet. EnligtMartin Luther[1] skulle en tro utan sådan grund vara bara en godtrogen tilltro och förtroende. Denna tillit är en väg till frälsning, som ikristendom ochislam. I andra religioner finns det andra vägar, som lydnad till lagen, ijudendom, eller insikt och kännedom om världens väsen, i buddhism. Inom mystikens grenar intar insikten och kunskapen trons plats, i motsats till förnuftsreligion. En förvrängd form av tro är övertro ellervidskeplighet.Bokstavstro innebär tro på den exakta ordalydelsen hos en text, vanligen en religiös urkund.[1]
Tro i meningen spiritualitet kan beskrivas som ett sökande och öppet förhållningssätt till livets och varandets mystik och gåtfullhet. Att inte kräva begripliga förklaringar till alltet, utan låta tingens oförklarlighet vara större än så.Tro i andlig bemärkelse är ett vilande undersökande tillstånd, en meditativ vila i tillvaron, oavsett hur den ser ut.
Religioner har förmodligen ursprungligen uppstått för att människan skulle kunna hantera liv och död och moral. För att förklara förlopp och fenomen där en direkt kausalitet eller förklaring var svår att förstå och för sociala problem med samarbete och kontroll i grupper. Mot bakgrund av en begränsad kunskap om världen framstår många händelseförlopp som magiska. Tron inom enideologi/religion en övertygelse att en visslära ger svar på ett antal frågor, främst avexistentialistisk art. Vilka frågeställningar en tro (lära) vill ge svar på varierar, men i första hand är det existentialistiska frågor ofta avmetafysisk karaktär som skall ge ledning och tillfredsställa enssamvete. Här återfinns frågor som:Vad ärlivets mening?,Vad händerefter döden?,Hur förstå motsättningenGodhetOndska?,Vad ärRätt och vad är Fel?
Tro på dessa filosofiska frågor utgör grunden för enmoral, hur man bör agera i olika situationer. Tron och läran kan också omfatta mer handfasta levnadsråd som blir en form avetiska regler, somTio Guds bud.
Sammanfattningen och kodifieringen av en viss religions lära och dess tro kallastrosbekännelse, vilken också verkar definierande för denna religion. I en religions trosbekännelse ingår också ofta tron på det önskvärda och välgörande i vissa yttre manifestationer somritualer ochsakrament.
Religion är tro som grundar sig på föreställningen om en eller fleragudar,andar,transcendentasjälar eller andraövernaturliga fenomen. Gudarna ses ofta som skapare och som höjda över det jordiska. Religion kan även röra sig om motsvarande föreställningar om en högsta andligverklighet eller yttersta sanning, med eller utan gudar.Heliga skrifter som judarnas Tanak och Talmud, Islams Koran eller de kristnas Bibel förmedlar skapelseberättelser, andligvisdom, moraliska regler, händelser ochuppenbarelser till de troende. En religion har ofta en eller flera profeter. IBibeln ochKoranen förs budskapet fram i from avparabler som till exempel iJesu liknelser. I modern tid innefattar teologin nästan alltid en historisk-kritisk syn på dessa skrifter och berättelser. Olika grader av tilltro till de heliga skrifterna förekommer inom de flesta religioner, från en bokstavstro då berättelser uppfattas i mer konkret betydelse och man pratar då ombokstavstro och en tilltro till författaren som gudomligt inspirerad, till att texten innehåller ett religiöst budskap som kan behöva tolkas om och anpassas.
Bredden i vad som kan ingå i den religiösa tron gör att delar av tron ibland kan stå i motsatsförhållande tillvetenskapens syn på verkligheten. Trons grundläggande metafysiska budskap av etikkaraktär är i sig inte i motsats till vetenskap men debatten och renodlingen har inneburit många strider under historien. Kreationism är oftast baserad på uppfattningen attskapelseberättelser skall tolkas bokstavligt. Ännu i modern tid är kontroverser levande som i flertalet religiösa åskådningar där den delar av den vetenskapliga synen/tron på till exempelnaturligt urval i delar av världen fortfarande ifrågasätts av troende påkreationism.
Många kyrkor och andra religiösa rörelser ser ingen konflikt mellan religion och evolutionsteorin[4]. Kreationistiska strömningar finns också inom andra religioner. Medlemmar av delar av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen har hävdat att världen och människorna alltid har funnits, andra har olika skapelsemyter.[1]Kreationism är även ovanlig inombuddhism ochhinduism,[2] liksomagnostiker samt givetvisateism. Kreationism är mindre vanlig inomjudendom.[3]
Islamisk kreationism är denislamska religiösa uppfattningen attGud skapade människan. Begreppet är emellertid nytt, då begreppet "kreationism" inte används i traditionell islamisk undervisning. Få studier finns, men den statistik som ändå existerar visar att evolutionsteorin har nästan samma stöd bland USA:s muslimer som bland övriga befolkningen, men avsevärt svagare stöd i de flesta islamiska länder än i kristna länder, med något undantag. För många muslimer, särskilt med liberal tro, finns det inte någon konflikt mellan tro och vetenskap, utan man anammarteistisk evolution, att Allah indirekt skapade människan genom att utforma naturlagar som leder till evolution. En växande och inflytelserik kreationistisk rörelse har emellertid uppstått på senare år, bland annat i Turkiet.[5]
