Tribunalen förLibanon skapades avFN:s säkerhetsråd genom resolution 1757, som en blandad libanesisk-internationell domstol,tribunal, för att väckaåtal mot misstänkta förmordet i februari2005 på Libanons förrepremiärministerRafik Hariri och 22 andra personer.[1]Tio medlemmar röstade för, fem avstod, ingen röstade emot. De fem som avstod var Kina, Ryssland, Qatar, Indonesien och Sydafrika.
Tribunalen, som har sitt säte i Leidschendam, en stad öster om och näraHaag,Nederländerna, ska påbörja sin verksamhet under2009.[2] Tribunalens officiella språk ärarabiska,engelska ochfranska. Rekrytering av personal pågår (mars 2009).
Tribunalen ska bestå av dömande avdelningar (chambers), ettåklagarekontor, ett register och ett försvararkontor.[3][4]
De dömande avdelningarna ska vara
Sedan domstolen varit verksam i sex månader ska prövas om ytterligare en kammare i första instans behövs. Två domare (alternate judges) ska finnas i beredskap. Domarna utses för en treårsperiod och kan väljas om.Åklagaren ska också utses för tre år.
Till skillnad från tidigare tribunaler därinternationelllag tillämpats ska denna tribunal döma enligtlibanesisk lag. Dock får tribunalen inte döma tilldöden eller till förvaring iarbetsläger, något som är möjligt enligt libanesisk lag. Det strängaste straffet som kan utdömas blir därför livstidsfängelse.
Åklagaren ska utses avFN:sgeneralsekreterare. Han ska assisteras av en åklagare från Libanon. Åklagarna är ansvariga både förförundersökning ochåtal. Häktning får inte beslutas och åtal får inte väckas utan godkännande av förundersökningsdomaren.
Ett försvararkontor ska sättas upp. Ordföranden för detta ska utses av FN:s generalsekreterare.
Libanesiska staten ska ansvara för 49% av kostnaden. Resterande kostnader hoppas man ska inflyta genom frivilliga bidrag.
Det var i februari2005 som Hariri dödades i en bombexplosion iBeirut. Ytterligare 22 personer fick sätta livet till. Dådet fick oanade konsekvenser.
Syrien har sedan 1970-talet haft en omfattandemilitär närvaro i Libanon. Libanesiska politiker som var i opposition motSyrien, anklagade omedelbart den syriskaregeringen iDamaskus för att ha iscensattmordet. Regeringen förnekade anklagelserna men krisen växte och internationella påtryckningar ledde till att Syrien tvingades genomföra en full reträtt från Libanon.
För närvarande sitter åtta personer frihetsberövade misstänkta för planering av mordet på Hariri. Fyra av dem är prosyriskageneraler, som arbetade inom säkerhetsorganisationen. De andra fyra är medlemmar i en Syrienstöddsunnimuslimsk grupp, som sägs ha spelat en roll genom att bevaka Hariri.
DenFN-ledda mordutredningen visar på att både syrisk och libanesisk säkerhetsorganisation var inblandad.
Frågan om en tribunal, som rättsligt ska pröva mordet på Rafiq Hariri, har varit i centrum för libanesisk politik allt sedan dess. Skiljelinjen går mellan dem som vill ha fortsatt starka band till Damaskus och dem som menar att Syrien har ett alltför dominerande inflytande över Libanon och att landets självständighet är hotad.[6]