| Tragulus nigricans Status i världen:Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Underordning | Idisslare Ruminantia |
| Familj | Mushjortar Tragulidae |
| Släkte | Tragulus |
| Art | Tragulus nigricans |
| Vetenskapligt namn | |
| §Tragulus nigricans | |
| Auktor | Thomas, 1892 |
| Utbredning | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Tragulus nigricans är ett partåigt hovdjur i familjenmushjortar som först beskrevs avThomas 1892. Populationen listades en längre tid som underart tillstörre mushjort (Tragulus napu) men sedan 2004 godkänns den som art.[1][2]
Djuret blir ungefär 40 till 50 cm lång (huvud och bål) och har en 6,5 till 8,5 cm lång svans. Vikten för hela släktetTragulus varierar mellan 0,7 och 8,0 kg ochTragulus nigricans är en av de mindre arterna. Pälsen på ovansidan har främst en mörkbrun färg på grund av svarta hårspetsar. På undersidan är pälsen främst orangebrun. Kännetecknande är tre vita strimmor på strupen som börjar vid en vit fläck på hakan och som delar sig liksom en solfjäder mot bröstet. Andra delar av strupen är däremot svarta. Det förekommer ingahorn men det finns förstoradehörntänder som ofta är synliga utanför munnen.[3]
Artens ursprungliga utbredningsområde är några mindre öar sydväst omPalawan iFilippinerna.Tragulus nigricansintroducerades dessutom på mindre öar som tillhörCalamianöarna.Habitatet utgörs av tropiska skogar ochbuskskogar i låglandet. Arten besöker dessutommangrove och mera öppna landskap. Ibland hittas den ikokosnötodlingar.[1]
Tragulus nigricans är nattaktiv och äter främst blad. Individerna lever utanför parningstiden ensam eller i par. Det finns inga uppgifter när parningstiden äger rum. Per kull föds en eller sällan två ungar. Allmänt antas att arten har samma levnadssätt som andra mushjortar.[3]
Detta hovdjur jagas av öarnas befolkning för köttets skull och några individer fångas för att hålla de som husdjur. Ett annat hot är skogens omvandling till odlingsmark.IUCN listar arten somstarkt hotad (EN).[1]
|