| Torhamns socken Socken | |
 Sjöbodar i Torhamn | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Blekinge |
| Härad | Östra härad |
| Kommun | Karlskrona kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 66kvadratkilometer |
| Upphov till | Torhamns landskommun Torhamns församling |
| Motsvarar | Torhamns distrikt |
| Tingslag | Östra och Medelstads domsagas tingslag (–) Östra härads tingslag (–) |
| Karta | |
  Torhamns sockens läge i Blekinge län. | |
| Koordinater | 56°05′42″N15°49′58″Ö / 56.095°N 15.83277778°Ö /56.095; 15.83277778 |
 Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1017 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Torhamns distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Torhamns socken iBlekinge ingick iÖstra härad, ingår sedan 1974 iKarlskrona kommun och motsvarar från 2016Torhamns distrikt.
Socknens areal är 66,23kvadratkilometer, varav land 66,2.[1] År 2000 fanns här 1 613 invånare.[2] TätortenTorhamn med sockenkyrkanTorhamns kyrka ligger i socknen.
Socknen har medeltida anor med en kyrka från1200-talet.
Vidkommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna tillTorhamns församling och för de borgerliga frågorna tillTorhamns landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 iJämjö landskommun och uppgick 1974 i Karlskrona kommun.[2]
1 januari 2016 inrättadesdistriktet Torhamn, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhörtfögderier,tingslag ochdomsagor enligt vad som beskrivs i artikelnÖstra härad.
Socken indelades fram till 1901 i 50båtsmanshåll, vars båtsmän tillhörde Blekinges 1:a (2:a före 1845) båtsmanskompani.[3]
Torhamns socken utgör den sydöstligaste delen av Blekinge. Området består av en flack välodlad kustslätt med skogsmarker på en halvö i öster samt en kal skärgård i söder, med öar somUtklippan ochUtlängan.[4][5][1]
Följande byar/öar ingår i Torhamns socken:
Ett tiotal boplatser frånstenåldern från bland annat Attanäs, Björkenäs, Bredäng, Gisslevik, Sandhamn (den så kallade. Pysslingebacken), Torhamn.Hällristningar frånbronsåldern finnas vid Möckleryd, Svanhalla och Bredäng, på första stället ävenskålgropar.Kummel finnas bland annat vid Torhamn (Uddarör). Gravfält avrösen,stensättningar och resta stenar finnas vid Brunåkramåla, Svanhalla (Flackelyckorna), Steneryd (resta stenar), Torhamn (bl. a. enskeppssättning samt rösen) På Tromtö finns enfornborg och i Hallarumsviken två vikingatida farledsspärrar. 4 guldarmringar från vikingatid har hittats på Ytterön. Vid Gisslevik en offerkälla (St. Måns källa).[4][6][7]
Namnet taget från kyrkbyn skrevs på 1400-taletTor rom,Torrum, där förledet, torr, syftar på jordmånen, och efterledet, rum, röjning, gårdstomt.[5][1]
Fram till 1898 kallades socknen ocksåTorrems socken.
| Befolkningsutvecklingen i Torhamns socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 1 197 | |||
| 1760 | 1 294 | |||
| 1769 | 1 369 | |||
| 1780 | 1 190 | |||
| 1790 | 1 227 | |||
| 1800 | 1 400 | |||
| 1810 | 1 517 | |||
| 1820 | 1 884 | |||
| 1830 | 2 177 | |||
| 1840 | 2 583 | |||
| 1850 | 2 970 | |||
| 1860 | 3 312 | |||
| 1870 | 3 768 | |||
| 1880 | 4 347 | |||
| 1890 | 4 005 | |||
| 1900 | 3 617 | |||
| 1910 | 3 245 | |||
| 1920 | 2 827 | |||
| 1930 | 2 657 | |||
| 1940 | 2 474 | |||
| 1950 | 2 230 | |||
| 1960 | 1 859 | |||
| 1970 | 1 468 | |||
| 1980 | 1 596 | |||
| 1990 | 1 667 | |||
| Anm:Källor:Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859,Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||