| Thomas de Quincey | |
 | |
| Född | 15 augusti1785 Manchester |
|---|---|
| Död | 8 december1859 (74 år) Edinburgh |
| Yrke | språkvetare,journalist[1],författare[1][2],romanförfattare,översättare,självbiograf[3],prosaist[4],essäist[4],litteraturkritiker[1] ochfilosof[1] |
| Nationalitet | Engelsman |
| Språk | Engelska |
| Verksam | 1822-1859 |
| Noterbara verk | En engelsk opieätares bekännelser |
Thomas de Quincey, född15 augusti1785 iManchester, död8 december1859 iEdinburgh, var en engelsk författare och intellektuell, främst känd för sin självbiografiEn engelsk opieätares bekännelser.
Thomas far dog redan som ung, en välbärgad affärsman med ett omfattande litteraturintresse. När sonen Thomas var liten flyttade familjen till landet utanförManchester, där han växte upp. 1796 skrev hans mor in honom vid King Edward's School iBath, och flyttade själv med till staden.
Som barn var Thomas de Quincey sjuklig och svag, och tillbringade ungdomen i ensamhet. Modern tog honom ur skolan i Bath efter tre år, och skickade honom till en sämre skola i Winkfield iWiltshire, för att hon var rädd att han skulle bli tjockskallig. Vid arton års ålder hoppade han av den förberedande klassen för universitetet, och planerade kontaktaWilliam Wordsworth varsLyrical Ballads (1798) berört honom djupt. de Quincey hade emellertid en alltför timid läggning för ett sådant tilltag. Efter flera upprörande händelser, fick han möjlighet av en äldre släkting att bege sig tillWales. Mellan juli och november 1802 levde han som en vägfarare där, men fattigdomen gjorde sig snart påmind och han tvangs låna pengar för att komma tillLondon, där han lånade ännu mera pengar; han svalt hellre än kröp till korset och tiggde hos familjen. Under en lång tid höll han sig gömd från familj och vänner.
Av en tillfällighet hittades han 1803, och skrevs in vid Worcester College iOxford, men där betraktades han som en främling och fann ingen gemenskap. Vid denna tid började han taopium, och 1807 lämnade han college utan examen, men stiftade bekantskap medSamuel Taylor Coleridge och William Wordsworth vilket blev avgörande för hans fortsatta liv. På grund av Wordsworth flyttade han tillGrasmere iLake District 1809 och bodde på Dove Cottage som Wordsworth köpt, och som numera är en välbesökt turistattraktion. 1816 gifte sig de Quincey, och började försörja sig som författare.
1821 reste de Quincey till London och blev föreslagen att skriva om sina erfarenheter av opium, vilket han gjorde och publicerade i London Magazine samma år.En engelsk opieätares bekännelser gavs snart ut i bokform och blev en stor succé. Därefter kunde de Quincey hanka sig fram genom att skriva för en mängd tidskrifter. Han övergav dock livet i London och flyttade till en förort tillEdinburgh.
Under hela sitt liv drack de Quinceylaudanum.
De Quincey kan räknas in blanddekadenter om man vill. Hans litterära inflytande sträcker sig till storheter somEdgar Allan Poe,Fitz Hugh Ludlow ochCharles Baudelaire. Ännu på 1900-talet kunde en författare somJorge Luis Borges uttrycka sin tacksamhet och erkänna de Quinceys betydelse för sitt eget författarskap.Berlioz skrev delvis sinSymphonie Fantastique utifrån justEn engelsk opieätares bekännelser, och tog fasta på temat den inre kampen med sig själv.
André Breton tog med ett utdrag urOm mordet som skön konst i sin personligt hållna antologi omsvart humor,Anthologie de l'humour noir (1940).
Ett urval av de Quinceys texter utgavs 2006 i svensk översättning avArthur Isfelt, som 2019 också utgav en nyöversättning avEn engelsk opieätares bekännelser tillsammans med textenSuspiria de Profundis.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånNordisk familjebok,De Quincey, 1904–1926.
Wikimedia Commons har media som rörThomas de Quincey.
|
.jpg)
