- För andra betydelser, seTimes.
The Times är enbrittiskdagstidning som grundades i London1785 avJohn Walter. Tidningen har en klartkonservativ hållning. I dag ägs tidningen och systertidningenThe Sunday Times av mediamogulenRupert Murdoch via hans bolagNews Corporation genomNews International Ltd.
The Times är den ursprungliga "Times"-tidningen. Flera andra tidningar i framför allt storstäder i engelskspråkiga länder använder ordetTimes i sina namn. Utanför Storbritannien blir tidningen tidvis refererad till som "London Times" eller "The Times of London". Tidningen är emellertid rikstäckande och inte en London-tidning. Tidningar somThe New York Times,The Los Angeles Times,The Times of India ochThe Irish Times har alla lånat sina namn frånThe Times.
The Times grundades 1785 somThe Daily Universal Register, avJohn Walter. På grund av små upplagor, ändrades namnet från och med 1 januari 1788, efter 940 utgåvor, tillThe Times. Grundläggaren var också tidningens förstechefredaktör. Han gick i pension 1803, och överlät då chefredaktörstiteln och ägarskapet till sin son, som också hette John Walter. Tidningens historiskt tidiga fokus på nyheter från kontinenten, i synnerhet Frankrike, bidrog till att den nådde en position bland politiker och finansfolk.
Tidningen använde kända personer inom politik, vetenskap, litteratur och konst för att bygga upp sitt rykte. I sin barndom hade tidningen långt större intäkter och överskott än sina konkurrenter, och kunde därför betala väsentligt bättre för underrättelser och goda skribenter.
1809 blevJohn Stoddart chefredaktör; 1817 ersattes han avThomas Barnes. Under Barns, och hans efterföljare från 1841, John Thadeus Delane, ökade tidningens anseende i den politiska och finansiella sfären iLondon.
The Times var den första tidning som sändekorrespondenter utrikes. Den var också den första tidningen som sände utkrigsreportrar för att täcka viktiga konflikter. W. H. Russell, som var tidningens korrespondent underKrimkriget, fick särskilt stort inflytande med sina reportage.
Andra händelser på 1800-talet var tidningens motstånd till avskaffandet av lagen som skyddade brittiska bönder från billig import av spannmål från utlandet, samt tidningens återhållsamhet till att stödja offren avPotatispesten på Irland. Tidningen var entusiastisk för den stora reformlagen som antogs 1832, varigenom antalet röstberättigade ökade från 400 000 till 800 000 personer. Under detamerikanska inbördeskriget representerade tidningenöverklassens synpunkter; tidningen stöddesydstaternas utbrytning, men inteslaveriet.
Den tredje John Walter tog 1847 över ägarskapet för tidningen från sin far. Familjen Walter hade mer och mer blivitkonservativ, men tidningen fick i stort sett fortsätta sin redaktionella linje på självständig grund. På 1850-talet fick tidningen mer och mer konkurrens från den så kalladePenny-pressen, särskilt frånThe Daily Telegraph ochThe Morning Post.
Tidningen fick ekonomiska problem 1890, men räddades av sin energiske redaktör Charles Fredric Moberly Bell. Under hans medstyre (1890–1911), blevThe Times förbundet med saluföringen avEncyclopædia Britannica, som nyttjade mycket offensiva, amerikanska försäljningsmetoder. Men på grund av juridiska konflikter mellan ägarna iBritannica, klipptes tidningens band med lexikonjätten. Samma år blev tidningen uppköpt avAlfred Harmsworth, sedermeraLord Northcliffe, en framåtstormandetidningsmagnat.
Den 8 maj 1920, under redaktörenWickham Steed, hadeThe Times en ledarartikel på förstasidan som stöttade denantisemitiska förfalskningen «Sions vises protokoll», och hävdade att "judarna var den största faran i världen". Året efter dementerades ledarartikeln, då Philip Graves, tidningensKonstantinopel-korrespondent, kunnat avslöja att protokollen var en förfalskning.
1922 köpte John Jabob AstorThe Times. Under 1930-talet gick tidningen starkt in för förhandlingar med Hitler-Tyskland, och var en avNeville Chamberlains anhängare.
Tidningen såldes 1967 till den kanadensiske mediamogulenRoy Thomson, och tidningen började förbehålla förstasidan förnyheter (tidigare hade den huvudsakligen innehållitannonser riktade till välbeställda läsare). The Thomson Corporationfusionerade tidningen medThe Sunday Times och skapade bolaget Times Newspapers Limited.
Ledningen i The Thomson Corporation hade problem medtypografernasfackförening. Kraven från föreningen blev allt svårare att gå till mötes. Från och med1 december1978 till och med12 november1979 var utgivningen av tidningen indragen på grund avstrejk. Man såg det som nödvändigt att finna en köpare som kunde garantera fortsatt utgivning, samt genomföra den nödvändiga tekniska förnyelsen.
Flera möjliga köpare dök upp, inklusiveRobert Maxwell,Tiny Rowland ochLord Rothermere, men det var bara en köpare som verkligen var i ställning att kunna genomföra säljarens önskemål, mediamogulenRupert Murdoch. I och med hans köp säkradesThe Times, och systertidningenThe Sunday Times, för framtida drift.
1981 köptesThe Times ochThe Sunday Times av Rupert Murdochs bolag News International.Strax efter köpet började den nya ägaren att genomföra förändringar på tidningen. Den första åtgärden var att ersätta chefredaktörenWilliam Rees-Mogg medHarold Evans. Men den kanske viktigaste förändringen var den tekniska förnyelsen och införandet av nya effektivitetskrav. Under perioden från mars till maj 1982 ersattes, efter ett avtal med fackföreningen, tryckpressen som sedan 1800-talet hade tillverkat tidningen med en modernrotationstryckpress baserad på fotoplåtar. Detta gjorde det möjligt att reducera antalet anställda i tryckeriet med ungefär hälften.
1986 fickjournalisterna möjlighet att själva redigera tidningssidorna. Tidningen flyttade också från Gray’s Inn Road vidFleet street, till nya kontor iWapping.
I juni 1990 upphörde tidningen med att brukahövlighetstitlarna (Mr,Mrs, ochMiss somprefix för levande personer) framför fullständiga namn vid första omnämnandet, men fortsatte att använda dem vid ytterligare omnämnanden till för- eller efternamn senare i artiklarna.
I november 2003 började man att producera tidningen i bådefullformat ochtabloidformat. Den 13 september 2004 togs fullformatsversionen ur produktion, och tidningen tillhandahålls därefter enbart som tabloid.The Sunday Times upprätthåller alltjämt fullformatet.
1993 startade News International ett priskrig på tidningar. Priset påThe Times sänktes från 45 till 30pence (cirka 3 kronor och 50 öre). Detta för att öka marknadsandelen, samt bibringa konkurrenterna som följde efter ett ekonomisk tapp. Priskriget avblåstes i september 2005, då tidningen höjde priset till detsamma som konkurrenternaThe Daily Telegraph ochThe Guardian hade.
The Times ligger bakomstilsortenTimes New Roman som utvecklades i samarbete medMonotype Corporation.
I november 2006 övergick tidningen till att tryckarubriker i en ny stilsort,Times Modern.
Tidningen har dagligen tvåkorsord. Det ena korsordet är ettkrypto, och känt över hela det brittiska samväldet som ett av de mest fordrande. Det andra,Times 2, är ett enkelt korsord baserat på synonymer, såsom de flesta svenska korsord är uppbyggda.
Tidningen hade i november 2005 en genomsnittlig daglig upplaga på 692 581 exemplar. Den är större än huvudkonkurrentenThe Daily Telegraph i lösnummerförsäljning. Den totala försäljningen avThe Daily Telegraph är trots allt högre på grund av omkring 300 000 prenumeranter.
Traditionellatabloidtidningar har större upplaga. I England är den störstaThe Sun, som har en upplaga på 3 274 855 exemplar.
The Times startade 1994 med nyhetsförmedling på Internet genom systerföretaget Delphi. I dag har tidningen ett fullödigt nyhetsutbud påInternet.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånnorska (bokmål) Wikipedia.
