Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Thailand

Koordinater:15°N101°Ö / 15°N 101°Ö /15; 101
Från Wikipedia
Konungariket Thailand
ราชอาณาจักรไทย
FlaggaStatsvapen
Valspråkชาติ ศาสนา พระมหากษัตริย์
(svensk översättning: "Nation, religion, kung")
Nationalsång: เพลงชาติไทย
(Phleng Chat)

Kunglig hymn: 
เพลงสรรเสริญพระบารมี
(Phleng Sansaroen Phra Barami)
läge
Ortografisk karta över Thailand (grönt)
läge
Thailand (grönt) iASEAN (mörkgrå) med omgivande regioner (grå)
Huvudstad
(även största stad)
Bangkok
Officiellt språkThai[1]
Erkända nationella språk
Erkända regionala språk
Etniska grupper 
Se urval (av 62):[4][5]
Thai (91,5%)
Khmerer (2,3%)
Malajer (2,1%)
Bamar (1,5%)
Karen (0,6%)
Kineser (0,4%)
Hmong (0,3%)
Övriga (1,3%)
DemonymThailändare(maskulinform)
Thailändska(femininform)
StatsskickEnhetsstatligparlamentariskkonstitutionell monarki
 - MonarkMaha Vajiralongkorn
 - PremiärministerPaetongtarn Shinawatra
NationalförsamlingNationalförsamlingen
 - ÖverhusSenaten
 - UnderhusRepresentanthuset
Area
 - Totalt513 120 km²[6] (52:a)
 - Vatten (%)0,434% (2 230 km²)
Befolkning
 - 2020 års uppskattning69 799 978[7] (20:e)
 - 2010 års folkräkning64 785 909[8] 
 - Befolkningstäthet136,03 inv./km² (?)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 1,591 biljonerUSD[9] (23:e)
 - Per capita 22 675USD[9] (74:e)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 574,2 miljarderUSD[9] (27:e)
 - Per capita 8 181USD[9] (84:e)
Ginikoefficient (2017) 36,5[10] (medium) (?)
HDI (2018) 0,800[11] (hög) (66:e)
Valuta1Baht (฿t) = 100 satang (THB)
TidszonICT(UTC+7)
Topografi
 - Högsta punktDoi Inthanon,2 565 m ö.h.
 - Största sjöSongkhlasjön,1 040 km²
 - Längsta flodChi-floden,1 047 km
Antipod15°S101°V / 15°S 101°V /-15; -101
DatumformatDD/MM/ÅÅÅÅ
Kör påVänster
Nationaldag28 juli
NationalitetsmärkeT
LandskodTH, THA, 764
Toppdomän.th
.ไทย
Landsnummer+66

Thailand (thai: ประเทศไทย,Prathet Thai,[pra.tʰêːt tʰaj] (lyssna)), officielltKonungariketThailand (thai: ราชอาณาจักรไทย,Ratcha-anachak Thai,[râːt.t͡ɕʰa.ʔaː.naː.t͡ɕàk tʰaj] (lyssna)), tidigare känt somSiam (thai: สยาม,Sayam,[sa.jǎːm]), är ettland beläget i den centrala delen av denindokinesiska halvön (Bortre Indien), iSydostasien.[12] Landet består av 76provinser och med enarea på 513 120km2, är Thailandvärldens 52:a största land.[13][14] Det finns lite över 69 miljoner invånare i landet vilket gör Thailand tillvärldens 20:e mest befolkade land.[15]Bangkok är landetshuvudstad och största stad. Thailand gränsar inorr tillMyanmar (Burma) ochLaos, iöster till Laos ochKambodja, isöder tillSiamviken ochMalaysia och iväster tillAndamansjön och den sydligaste delen av Myanmar. Dess havsgränser inkluderarVietnam i Siamviken i sydost ochIndonesien ochIndien iAndamansjön i sydväst.[16] Thailand är enenhetsstat och trots att landet symboliskt sett är enkonstitutionell monarki ochparlamentarisk demokrati, så upprättades enmilitärdiktatur, ledd under enjunta, efterstatskuppen 2014.[17][18]

Namn

[redigera |redigera wikitext]

Det tidigare namnet för Thailand varSiam. Namnbytet från Siam till Thailand gjordes två gånger, men i officiell mening bara en gång.

  • 1939 ändrades namnet inofficiellt från Siam till Thailand.
  • 1945 ändrades namnet inofficiellt tillbaka till Siam.
  • 1949 ändrades namnet officiellt till Thailand.

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]

Landet har alltid kallatsMueang Thai av dess invånare. Före 1949 var det känt som Siam. OrdetSiam kan ha haft sitt ursprung frånpali (suvaṇṇabhūmi, 'landet av guld') ellersanskrit श्याम (śyāma, 'mörk').

EnligtGeorge Cœdès betyder ordetthai (ไทย) "fri man" på det thailändska språket.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Thailands historia
Ayutthaya (Xiêm), c.1686

Det moderna kungadömet Thailand bildades utifrån det äldre kungadömetAyutthaya som i sin tur bildats ungefär år1350. Fram till år 1939 var Thailand känt under namnet Siam. Thailand har sedan 1939 varit det officiella namnet, med undantag för åren 1945–1949. Siam var det enda riket iSydostasien som inte erövrades och koloniserades, även om den nuvarande utsträckningen är ett resultat av den gränsdragningen som genomfördes av de europeiska kolonialmakterna kring sekelskiftet 1900. En konstitutionell monarki upprättades1932 efter en kupp utförd av militärer och ämbetsmän. Militären har sedan dess varit en viktig politisk aktör och styret har växlat mellan militärregimer och demokratiskt valda regeringar.[19]

Jordbävningen i Indiska oceanen 2004 orsakade entsunami som drabbade Thailands västkust hårt. Den19 september2006 genomförde armén (med kungliga hovets stöd) enstatskupp där premiärministerThaksin Shinawatras regering ersattes av enmilitärjunta som upplöste parlamentet ochThailands författningsdomstol. Efter en folkomröstning organiserade man nya val2007, där Shinawatras anhängare segrade och bildade enkoalitionsregering. Men det skedde en ny kupp, nu med hjälp av domstol. Efter omfattande demonstrationer frånFolkalliansen för demokrati tvingade den nytillsatta författningsdomstolen regeringen att avgå i september2008. Efter avsättning av ytterligare en ny Thaksin-vänlig regering fick Thaksin-motståndare (med kungliga hovets och militärens stöd) bilda regering.

Yingluck Shinawatra, syster till den omtvistade landsflyktige ex-premiärminister miljardären Thaksin Shinawatra, blev premiärminister 2011 och störtades i en militärkupp 2014. Familjen Shinawatra blev en politisk maktfaktor 2001 då Thaksin tog över styret i landet.[20]

Thailand är enmonarki, ettkungarike. KungRama IX, den nionde kungen avChakridynastin, var regent från1946 till sin död2016, vilket gjorde honom till den statschef som suttit längst och den längsta regerande monarken iThailands historia.[21] Kungen har officiellt titeln statschef, chefen för de väpnade styrkorna, upprätthållare av den buddhistiska religionen och försvarare av alla trosriktningar. Sedan en statskupp i maj2014 styrs Thailand av en militärjunta.[22] Armén i Thailand genomförde en militärkupp och tog kontroll över landets regering under ledning av arméchefenPrayut Chan-O-Cha.[23]

Maha Vajiralongkorn är formellt Thailands kung från1 december2016 och kommer att få titeln kung Rama X.[24] Han är ende son till framlidne kungBhumibol.

I mars 2019 fick militärjuntans stödparti Palang Pracharat segern över oppositionspartiet Pheu Thais i det thailändska valet. Militärjuntan och dess stödpartier var redan garanterad samtliga platser i en av kamrarna, senaten, efter en grundlagsändring efter militärkuppen 2014. Det fanns misstankar om valfusk och röstköp.[25] Den tidigare ledaren för militärjuntan, Prayut Chan-o-cha, valdes till ny premiärminister i juni 2019.[26]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]

Topografi och hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

Landet utgörs i norr avberg och i öster breder Koratplatån ut sig. I de södra delarna finns öst–västliga höjdryggar som har en del höga bergstoppar. Centrala delen består av backland och bördiga lågslätter. Thailandviken, som ligger i söder, har på flera ställen sandbukter med kända badplatser. Den högsta punkten ärDoi Inthanon, 2 565 meter över havet.[19]

  • Norra Thailand
    Norra Thailand
  • Västra Thailand
    Västra Thailand
  • Södra Thailand
    Södra Thailand
  • Nordöstra Thailand
    Nordöstra Thailand

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Thailand har etttropiskt monsunklimat, förutom påMalackahalvön i söder där det råder etttropiskt regnskogsklimat.[19]

Växt- och djurliv

[redigera |redigera wikitext]

I landet möts tre olikafloraområden, vilket har medfört att det finns en artrik flora med 10 000 till 15 000 arter. Antalet arter som är endemiska är dock relativt lågt. Då det centrala slättlandet kring flodenChao Phraya utnyttjas för risodling har det medfört att den ursprungligasumpskogsvegetationen har försvunnit. Thailandsfauna är artrik med 270 arterdäggdjur (varav 110 arterfladdermöss), cirka 600 artersötvattensfiskar, 300 arterkräldjur, 110 artergroddjur och mer än 900 arter observeradefåglar, varav cirka 615 av dem häckar. På grund av skogsavverkningar, annan biotopförstörelse och hårdjakt har djurlivet drabbats mycket hårt.[19]

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]
KungRama IX var mycket populär och respekterad av folket.

Thailand är enkonstitutionell monarki. Landets kung har sedan avskaffandet av den absoluta monarkin 1932 oftast enbart givits ceremoniella uppgifter i de olika författningarna, även om regenten har en stor symbolisk makt. Till exempel ingrep den tidigare kungenBhumibol Adulyadej ett flertal gånger vid politiska kriser och hans ekonomiska filosofi haft ett inflytande på Thailandsutrikespolitik. Den nuvarandegrundlagen som började gälla år 2017 gav kungen utökad formell makt. Sedan kalla kriget har militären ett stort inflytande över Thailands politik och har flera gånger tagit makten genom statskupper. Till följd av den politiska turbulensen är partiväsendet i landet ganska svagt.[19]

Thailändska parlamentet

Thailands parlament utgörs av ensenat och ett representanthus. Senaten ska enligt den senaste författningen bestå av 250 partipolitiskt obundna senatorer, som utses av landets armé och representanter för alla samhällssektorer. Mandatperioden i senaten är fem år. Representanthuset består av 500 ledamöter som utses i allmänna och direkta val. De väljs på fyraåriga mandatperioder.[19]

Allmänna val hölls senaste i mars 2019 efter nästan fem års militärstyre. Inget av partierna vann en klar majoritet, men i början av juni valde parlamentetPrayut Chan-o-cha till premiärminister. Han är ledare för partiet Palang Pracharat (Folkets statsmaktsparti) som blev det näst största i representanthuset efter valet med 116 mandat.[19]

Valsystemet till det thailändska parlamentet sker enligt principen förenmansvalkretsar ochenkel (relativ) majoritet, även kallat "first past the post".[27]

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Thailands administrativa indelning

Thailand är indelat i 75 provinser (djangwat, singular och plural) uppdelade på 6 regioner. HuvudstadenBangkok är ett speciellt administrativt område snarare än en provins men räknas ofta som en 76:e provins då det är på samma administrativa nivå.[19]

Internationella relationer

[redigera |redigera wikitext]

Thailand är medlem i den regionalaASEAN och de internationellaFN,APEC,IMF,WHO,WTO ochILO.

Försvar

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Thailands försvarsmakt
En kunglig thailändsk flygvapenSaab 39 Gripen.

Thailands försvarsmakt (thai: กองทัพไทย: Kongthap Thai) består av försvarsgrenarnaarmé (กองทัพบกไทย),flotta (กองทัพเรือไทย, ราชนาวีไทย) ochflygvapen (กองทัพอากาศไทย). Landet harvärnplikt för alla män över 21 år, man kan välja mellan en kortare frivillig utbildning eller en längre utbildning som lottas ut. Flottans flaggskepp är hangarfartygetHTMS Chakri Nareubet även om fartygets flygplan av typenAV-8S Matador togs ur tjänst 2006.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Thailand upplevde en snabb ekonomisk tillväxt mellan 1985 och 1995 och är ettnyligen industrialiserat land och export som i hög grad bidrar till ekonomin.[28][29]

Thailand är den näst största exportören av ris i världen.

Under decenniet från 1985 till 1995 upplevde Thailand världens högsta ekonomiska tillväxt, i genomsnitt en ökning med 9 procent per år. Ökande spekulation mot den thailändska valutanbaht förde landet i en ekonomisk kris år 1997 som orsakade stora svagheter i finanssektorn. Bahten föll dramatiskt i kurs och kollapsen förde i sin tur till en större finansiell kris i hela den asiatiska regionen. Landet stabiliserade ekonomin år 1999, huvudsakligen tack vare en stark exportnäring (som upplevde en ökning på 20 procent år 2000). Tillväxten år 2003 och 2004 nådde över sex procent per år. År 2000 hade Thailand en BNP per capita på 1 954 amerikanska dollar.

Valutanbaht delas upp i 100 satang.[19]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Skogsbruk

[redigera |redigera wikitext]

Skogsproduktion, mestadels teakavverkning var en viktig inkomstkälla men 1998 förbjöds den eftersom teakbeståndet minskade i betydligt högre takt än nyplanteringen.

Råvaror

[redigera |redigera wikitext]

Naturtillgångarna i Thailand är bland annatträ,bly,gips,volfram,brunkol,tenn,gummi,fisk ochnaturgas.[30]

Industri

[redigera |redigera wikitext]

Industrin omfattarelektronik,bilar ochtextilindustri.

Turism

[redigera |redigera wikitext]
Bangkok, huvudstaden i Thailand. Det lockar över 22 miljoner besökare varje år.
Ett kulturminne som lockar många turister till Thailand
Wat Arun, Bangkok
Wat Phra Kaew, Bangkok

Turismen står för runt 5 procent av ThailandsBNP. Landet har även ett stort och välkänt nöjesliv. Detta förekommer främst i Bangkok och de största turistorterna, exempelvis Pattaya och Phuket. Viktiga exportvaror ärris,fisk ochskaldjur,datorer, elektriska apparater, andra lättare industrivaror och kläder. Thailand är världens största exportör av ris. Ungefär 55 procent av den odlingsbara arealen används för risodling. Landets BNP består till 40 procent av industri, till 10,5 procent av jordbruk och till 49,5 procent av service och övrigt (2000). medturism, på grund av kändaturistmål som till exempelAyutthaya,Pattaya, Bangkok,Phuket,Krabi,Chiang Mai ochKo Samui.

Landet är även väldigt populärt hos backpackers från bland annat Sverige[31]. Enkelheten med att ta sig runt, det varma vädret och de låga priserna gör det attraktivt och enkelt att besöka landet på en stram budget.

Sexturism och prostitution
[redigera |redigera wikitext]

Thailands hälsoministerium uppskattar att det finns 250 000 prostituerade i landet, 90% av dem är kvinnor. Sexindustrin uppstod på 1960-talet när USA inrättade flygbasenU-Tapao nära Pattaya som blev en av de viktigaste baserna för B52-planen som deltog iVietnamkriget. Samtidigt blev U-Tapao en plats där de US-amerikanska soldaterna vilade upp sig mellan striderna. Eftersom soldaterna efterfrågade både alkohol och kvinnor uppstod det snart en bar- och prostitutionsindustri på flera platser i Thailand. När Vietnamkriget tog slut 1975 och USA drog sig tillbaka uppstod ett tomrum som fylldes med utländska turister. Thailands makthavare insåg sexindustrins ekonomiska potential och uppmanade därför landets guvernörer att använda denna industri för att locka utländska turister till Thailand. Både att sälja och köpa sex är officiellt förbjudet, likaså är det otillåtet att göra reklam för prostitution. I praktiken efterlevs dessa lagar dock i väldigt liten utsträckning. Enligt journalistenJoakim Medin beror detta på att många thailändska män är sexköpare och att prostitution är en väldigt viktig del av turistnäringen, dvs. att det finns väldigt starka ekonomiska incitament att upprätthålla prostitutionen.[32]

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]

Thailands snabba ekonomiska tillväxt sedan 1980-talet har inneburit att utbyggnaden av trafikleder och annan infrastruktur har varit eftersatt. Bangkok var i början av 2000-talet en av världens mest förorenade livsmiljöer, bland annat på grund av luftföroreningar från en nästan stillastående biltrafik. Trafikproblemen har under den senare delen av 00-talet minskat genom utbyggnaden av en ny storhamn, ny storflygplats och stadsmotorvägar. I landets centrala delar har transportnätet hög standard och vägar och järnvägar till alla delar av Thailand utgår från Bangkok.[19]

De statliga järnvägarna i Thailand omfattar nästan 4 500 kilometer. I Bangkok finns därtill också en tunnelbana samt en högbana. För godstransporterna inom landet spelar floderna och kanalerna en viktig roll. Tidigare fanns den viktigaste hamnen i Bangkok, men då den är belägen i den inre delen av ett floddelta är den olämplig för större oceangående fartyg. Den största hamnen ligger därför i Laem Chabang vidThailandviken, 100 kilometer sydost om Bangkok.[19]

Bangkok-Suvarnabhumis flygplats är landets största internationella flygplats. Den ligger sydost om staden och öppnades 2007, då den ersatte den tidigare flygplatsenDon Mueang som blev en inrikesflygplats. Internationella flygplatser finns utöver i Bangkok även iChiang Mai, Chiang Rai,Hat Yai,Phuket, Udon Thani samt i U-Tapao vidPattaya.Thai Airways är det statliga bolaget som flyger till runt 50 länder och även driver inrikesflyg. Några mindre flygbolag finns också därtill.[19]

Sjukvård, andra viktiga samhällstjänster

[redigera |redigera wikitext]

Socialförsäkringar täcker endast en begränsad del av befolkningen. Även om pensionssystemet har reformerats, kvarstår stora skillnader mellan olika grupper. Statligt och kommunalt anställda omfattas av obligatoriska pensionssystem och kan gå i pension vid 60 års ålder. Privatanställda i formella sektorer har sedan 1999 tillgång till liknande system, dock utan en fastställd pensionsålder. År 2011 beslutades om att gradvis införa en nationell pensionsfond som ska omfatta en större andel av de som arbetar inom den informella sektorn. För ekonomiskt utsatta grupper erbjuds bidrag för funktionsnedsättning och moderskap, samt små ekonomiska stöd till de mest utsatta äldre.

Fackföreningar är lagligt erkända, men strejkrätten är begränsad och förbjuden inom vissa viktiga yrkessektorer. I den privata sektorn är endast 1,5 procent av de anställda fackligt anslutna, medan cirka 50 procent är organiserade inom statliga industriföretag. Utländsk arbetskraft diskrimineras på arbetsmarknaden och har till exempel inte rätt till arbetslöshetsersättning.[33]

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Thailands demografi
Temple of the Emerald of buddha or Wat Phra Kaew (cropped).jpg
Folkmängd66 188 503 ()[34]
Födelsetal8,806 ()[35]/1 000 invånare
Dödstal7,487 ()[35]/1 000 invånare
Förväntad levnadslängd80år ()[35]
Summerad fruktsamhet1,54 ()[36] barn/kvinna
Läskunnighet93,8procent ()[37]
Språk
Officiella språkthai[38]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändrasdär.

Urbanisering

[redigera |redigera wikitext]

Landet är ett av de minsturbaniserade, nära 50 procent av invånarna bor fortfarande på landsbygden.[19]

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]
Etniska folkgrupper (2020 est.)[19]






 thailändare (80,0 %)
 kineser (10,0 %)
 malaysier (4,0 %)
 Övriga (6,0 %)

I Thailand betraktades 2018 inte etniska minoriteter somurfolk. I de norra delarna av landet levde över 900 000 personer från olika bergsfolk. Dessa grupper var ofta marginaliserade och hade begränsade rättigheter. Endast omkring hälften av dem uppskattades ha thailändskt medborgarskap, medan resten förblir statslösa trots att många har bott i Thailand i generationer.[39]

Migration

[redigera |redigera wikitext]

Det finns cirka 2,2 miljoner legala och illegala invandrare i Thailand.[40] Thailand har också lockat ett antallandsförvisade från utvecklingsländer.[41]

Språk

[redigera |redigera wikitext]

Landets officiella språk ärthai, som talas av över 80 procent av befolkningen som modersmål.[19]

Religion

[redigera |redigera wikitext]
Barnmunk mediterar i skogen

Den största religionen i landet ärbuddhism, som utövas av cirka 85 procent av alla thailändare. Den dominerande varianten ärtheravada som spreds till landet på200-talet f.Kr. Utöver buddhismen är drygt 6 procent av thailändarnamuslimer och drygt 2 procent utövar traditionella inhemska religioner, ofta en bland av buddhism,kristendom,daoism ochandetro. Dessutom är 1 procent av befolkning kristna.[19]

Sociala förhållanden

[redigera |redigera wikitext]

Den snabba ekonomiska utvecklingen i Thailand har lett till förbättrade levnadsvillkor för en stor del av befolkningen och en markant minskning av fattigdomen. År 2010 levde färre än 2 procent av thailändarna under fattigdomsgränsen, definierad som en inkomst på mindre än 1,25 US-dollar per dag. Dock har tillväxten varit starkt koncentrerad till Bangkok och dess närliggande områden, vilket har förstärkt de ekonomiska skillnaderna mellan olika regioner i landet. Sociala förmåner har utvecklats, men dessa är begränsade till thailändska medborgare. Omkring en halv miljon personer från minoritetsgrupper i norr saknar medborgarskap, liksom flera miljoner migrantarbetare, papperslösa och flyktingar från grannländer.

Nästan alla hushåll i landet har även tillgång till rent vatten, vilket är en viktig faktor för folkhälsan. Kvinnor utgör ungefär hälften av arbetsstyrkan men får ofta lägre lön än män för samma arbete och är underrepresenterade på högre positioner. År 2010 var endast fyra av landets 36 ministrar kvinnor.Barnarbete är förbjudet men förekommer inom den informella sektorn och jordbruket.

Våld inom familjen riktat mot kvinnor är olagligt men fortfarande vanligt förekommande. Även om prostitution är förbjuden är den utbredd, och människohandel är ett stort problem i landet, trots att den är olaglig. Thailand utgör en central punkt för människohandel iSydostasien, och myndigheterna arbetar aktivt för att bekämpa detta samt minska prostitutionen. Utländska medborgare är särskilt utsatta och riskerar att exploateras i slavliknande arbetsförhållanden utan ersättning. EnligtUnicef fanns det 2009 omkring 1,4 miljoner barn i Thailand som var föräldralösa, funktionsnedsatta eller levde som gatubarn.[33]

2025 blev Thailand det första landet i Sydostasien som godkändesamkönade äktenskap.[42]

Hälsa

[redigera |redigera wikitext]

Ett omfattande vaccinationsprogram täcker samtliga småbarn, och andelen hiv-smittade i åldrarna 15–49 år var 1,3 promille år 2009, en högre andel än i närliggande länder. Antalet fall av smittsamma sjukdomar sommalaria ochtuberkulos har minskat, medan livsstilssjukdomar somcancer,diabetes ochhjärt-kärlsjukdomar ökar. Sedan 1970-talet har varje by i landet åtminstone en frivillig hälsoarbetare, en lokal invånare som främst arbetar med förebyggande vård.[33]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Matkultur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Thailändska köket

Thailändska köket har sin matbas iris,fisk ochgrönsaker. Thailands långa kust och många vattendrag har gjort att fisk ochskaldjur är mer vanliga i matlagningen än exempelvisfläsk ellernötkött. Vanliga kryddor i maten ärlök,chili,vitlök,galangarot,basilika,koriander,ingefära ochsojasås. Sältan i maträtter kommer ofta från den speciellafisksåsen. Det är vanligt med kryddblandningar i form av currypastor, till exempel röd eller grön currypasta.

Det thailändska köket har hämtat influenser från många länder. Exempelvis kommernudlarna troligen frånKina. Från såväl Kina somIndien har mångakryddor hämtats.Portugiser förde med sigchili frånSydamerika till Thailand på 1500-talet och det var då den kryddstarka maten började tillredas. I nordöstra Thailand finns influenser från detlaotiska köket.

Sala Thai påSankt Eriksplan i Stockholm var enligt egen utsago först i Sverige med att servera thaimat, året ska ha varit 1987.

  • Phat thai
    Phat thai
  • Phat kaphrao Kai
    Phat kaphrao Kai
  • Khao lam
    Khao lam
  • Tom yum
    Tom yum
  • Tom yum Kway teow
    Tom yum Kway teow
  • Panang
    Panang
  • Som tum
    Som tum

Sport

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Thaiboxning

Muay Thai (thai: มวยไทย), är en thailändskfullkontaktskampsport. Kampsporten har sitt ursprung från den forntidathailändska arméns närstridssystem, kallatMuay Boran.Självförsvar,vapen och så vidare har dock skalats bort under åratal av hårt urval då stilen optimerats för ringen och de tävlingsregler som gäller i dag.

Ram Muay, ritualer före kampen.
Muay Thai-match i Bangkok.
Buakaw, kända internationella utövare av muay thai.

"Muay Thai är en åttapunkters kampsport, det vill säga; Fötter, knän, händer och armbågar."

I Thailand omges tävlingarna avritualer, som att de tävlande framför endans före matchen som sedan ackompanjeras av thailändskmusik. Denna dans kallas wai kru ram muay (boxardans). Under dansen har thaiboxarna en huvudbonad som kallas för Mongkol, vilken till formen påminner lite om entennisracket utannät. Dansen som utförs syfte dels till att driva bort onda andar, dels till att hedra boxarnas läromästare.

En annan ritual som utförs före matchen är wai kru, där boxaren hedrar sinkung, singud och sin tränare genom att går tre varv runt boxningsringen och sedan buga tre gånger.

Wai kru kan se olika ut beroende på vilken Camp man tävlar för. De flesta Campen eller "klubbarna" har oftast sina egna Wai kru:s och de kan variera mycket i utseende.

Kända utövare:Buakaw Banchamek, Samart Payakaroon, Dieselnoi Chor Thanasukarn, Apidej Sit-Hirun, Namkabuan Nongkee Pahuyuth, Saenchai.

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 201943 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 2019136 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201899 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201877 av 189

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Thailand; Befolkning och språk”. Landguiden. Arkiverad frånoriginalet den 25 april 2020.https://web.archive.org/web/20200425145315/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/thailand/befolkning-och-sprak/. Läst 25 april 2020. 
  2. ^Jan-Olof Svantesson (u.å.). ”Språk”.Nationalencyklopedin. Arkiverad frånoriginalet den 1 oktober 2020.https://web.archive.org/web/20201001191406/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/thailand/spr%C3%A5k. Läst 6 januari 2020. 
  3. ^”International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination; Reports submitted by States parties under article 9 of the Convention: Thailand” (på engelska och thai) ( PDF).FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. 5 oktober 2011. sid. 95. Arkiverad frånoriginalet den 9 oktober 2016.https://web.archive.org/web/20161009184727/http://www.rlpd.go.th/rlpdnew/images/rlpd_1/HRC/CERD%201_3.pdf. Läst 6 januari 2020. 
  4. ^”แผนแม่บท การพัฒนากลุ่มชาติพันธุ์ใ ประเทศไทย (พ.ศ.2558-2560)” (på thai) ( PDF). Ministry of Social Development and Human Security. sid. 27. Arkiverad frånoriginalet den 12 mars 2021.https://web.archive.org/web/20210312033022/http://www.harvardasia.co.th/wp-content/uploads/2016/09/503.pdf. Läst 6 januari 2020. 
  5. ^John Misachi (18 juli 2019). ”Largest Ethnic Groups In Thailand” (på engelska). worldatlas.com. Arkiverad frånoriginalet den 24 april 2020.https://web.archive.org/web/20200424044517/https://www.worldatlas.com/articles/largest-ethnic-groups-in-thailand.html. Läst 6 januari 2020. 
  6. ^”COUNTRY COMPARISON :: THAILAND” (på engelska). The World Factbook.Central Intelligence Agency. (u.å.). Arkiverad frånoriginalet den 9 februari 2014.https://web.archive.org/web/20140209041128/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2147rank.html. Läst 6 januari 2020. 
  7. ^”"Overall total population" – World Population Prospects: The 2019 Revision” (på engelska). Department of Economic and Social Affairs of the United Nations Secretariat. Arkiverad frånoriginalet den 27 februari 2021.https://web.archive.org/web/20210227235642/https://population.un.org/wpp/Download/Files/1_Indicators%20(Standard)/EXCEL_FILES/1_Population/WPP2019_POP_F01_1_TOTAL_POPULATION_BOTH_SEXES.xlsx. Läst 7 januari 2020. 
  8. ^”ร่วมฉลองหนึ่งร้อยปีสำมะโนประชากรประเทศไทย: สำมะโนประชากรและเคหะ ปี พ.ศ. 2553 : นับคนในประเทศครั้งที่ 11” (på thai). National Statistics Office of Thailand. (u.å.). Arkiverad frånoriginalet den 12 juli 2012.https://web.archive.org/web/20120712002347/http://popcensus.nso.go.th/doc/8-thailand%20census.doc. Läst 7 januari 2020. 
  9. ^ [abcd]”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  10. ^”GINI index (World Bank estimate) - Thailand” (på engelska).Världsbanken. Arkiverad frånoriginalet den 4 december 2017.https://web.archive.org/web/20171204065819/https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI?locations=TH. Läst 8 januari 2020. 
  11. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad frånoriginalet den 8 september 2022.https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  12. ^”Thailand Map and Satellite Image” (på engelska). Geology.com. (u.å.). Arkiverad frånoriginalet den 7 maj 2020.https://web.archive.org/web/20200507170919/https://geology.com/world/thailand-satellite-image.shtml. Läst 5 januari 2020. 
  13. ^”FAKTA OM ALLA PROVINSER I THAILAND”. thailandsfakta.se. (u.å.). Arkiverad frånoriginalet den 3 februari 2020.https://web.archive.org/web/20200203114419/http://www.thailandsfakta.se/provinser_thailand/provinser_thailand.html. Läst 5 januari 2020. 
  14. ^”COUNTRY COMPARISON :: AREA” (på engelska). The World Factbook.Central Intelligence Agency. (u.å.). Arkiverad frånoriginalet den 9 februari 2014.https://web.archive.org/web/20140209041128/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2147rank.html. Läst 5 januari 2020. 
  15. ^”Country profile: Thailand”.Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. (u.å.). Arkiverad frånoriginalet den 27 januari 2020.https://web.archive.org/web/20200127172248/https://data.un.org/en/iso/th.html. Läst 5 januari 2020. 
  16. ^Joseph Kiprop (8 maj 2018). ”Which Countries Border Thailand?” (på engelska). WorldAtlas. Arkiverad frånoriginalet den 3 december 2020.https://web.archive.org/web/20201203181244/https://www.worldatlas.com/articles/what-countries-border-thailand.html. Läst 5 januari 2020. 
  17. ^Samuel Taub (5 oktober 2014). ”Thailand”. Säkerhetspolitik.se. Arkiverad frånoriginalet den 17 januari 2020.https://web.archive.org/web/20200117104445/http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Thailand/. Läst 5 januari 2020. 
  18. ^Staffan Dickson (22 maj 2014). ”Militärkupp i Thailand”. Aftonbladet. Arkiverad frånoriginalet den 11 december 2020.https://web.archive.org/web/20201211195234/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6n5wWQ/militarkupp-i-thailand. Läst 5 januari 2020. 
  19. ^ [abcdefghijklmnop]”Thailand - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. Arkiverad frånoriginalet den 5 augusti 2020.https://web.archive.org/web/20200805083657/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/thailand. Läst 19 januari 2020. 
  20. ^FNB–AFP. ”Thailands ex-premiärminister verkar ha flytt landet”. www.hbl.fi. Arkiverad frånoriginalet den 18 oktober 2021.https://web.archive.org/web/20211018063547/https://www.hbl.fi/artikel/thailands-ex-premiarminister-verkar-ha-flytt-landet/. Läst 18 oktober 2021. 
  21. ^”A Royal Occasion speeches” (på engelska). Worldhop.com Journal. 19 mars 1996. Arkiverad frånoriginalet den 12 maj 2006.https://web.archive.org/web/20060512194220/http://www.worldhop.com/Journals/J5/ROYAL.HTM. Läst 5 juli 2006. 
  22. ^”Thailand's Junta Chief Chosen as Prime Minister”. Arkiverad frånoriginalet den 6 oktober 2014.https://web.archive.org/web/20141006122148/http://www.bangkoknews.net/index.php/sid/224959611. Läst 17/9 2014. 
  23. ^”Militärkupp i Thailand”. www.aftonbladet.se. Arkiverad frånoriginalet den 7 januari 2023.https://web.archive.org/web/20230107231904/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6n5wWQ/militarkupp-i-thailand. Läst 18 oktober 2021. 
  24. ^”Dagens nyheter 1 december 2016”. Arkiverad frånoriginalet den 5 december 2016.https://web.archive.org/web/20161205101940/http://www.dn.se/nyheter/varlden/thailand-har-en-ny-kung/. Läst 8 december 2016. 
  25. ^TT. ”Juntans stödparti vinner valet i Thailand”. www.vasabladet.fi. Arkiverad frånoriginalet den 18 oktober 2021.https://web.archive.org/web/20211018062058/https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/277769. Läst 18 oktober 2021. 
  26. ^”Omni – Alla nyheter. Alla perspektiv.”. Omni. Arkiverad frånoriginalet den 18 oktober 2021.https://web.archive.org/web/20211018062852/https://omni.se/t/valet-i-thailand/badbe2c1-0cc5-4bf3-aa1d-3f4927c5a5c7. Läst 18 oktober 2021. 
  27. ^Hague, Rod et al (2000).Styrelseskick och politik. Nya Doxa, Falun.
  28. ^”Thailand and the World Bank” (på engelska).Världsbanken. Arkiverad frånoriginalet den 9 juni 2011.http://archive.wikiwix.com/cache/20110609024025/http://www.worldbank.or.th/WBSITE/EXTERNAL/COUNTRIES/EASTASIAPACIFICEXT/THAILANDEXTN/0,,menuPK:333304~pagePK:141132~piPK:141121~theSitePK:333296,00.html. Läst 10 november 2011. 
  29. ^”Arkiverade kopian” (på engelska). The Guardian. 25 april 2009. Arkiverad frånoriginalet den 23 maj 2010.https://web.archive.org/web/20100523002651/http://www.guardian.co.uk/country-profile/thailand. Läst 10 november 2011. 
  30. ^”Thailand” (på engelska). The World Factbook.Central Intelligence Agency. Arkiverad frånoriginalet den 7 augusti 2020.https://web.archive.org/web/20200807214840/https://www.cia.gov/library/publications/resources/the-world-factbook/geos/print_th.html. Läst 25 april 2020. 
  31. ^”Thailand » Svenska Backpackers”. Svenska Backpackers. Arkiverad frånoriginalet den 12 november 2022.https://web.archive.org/web/20221112181754/https://svenskabackpackers.se/asien/thailand/. Läst 12 november 2022. 
  32. ^Medin, Joakim,Thailandssvenskarna, Verbal förlag 2019, sid. 73-75
  33. ^ [abc]”Thailand - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/thailand. Läst 24 januari 2025. 
  34. ^läs online,stat.dopa.go.th .[källa från Wikidata]
  35. ^ [abc]World Bank Open Data, läst: 11 oktober 2024.[källa från Wikidata]
  36. ^Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  37. ^läs online,uis.unesco.org .[källa från Wikidata]
  38. ^Central Intelligence Agency,The World Factbook,Central Intelligence Agency ochUnited States Government Publishing Office,läs online,läs online,läs online ochläs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  39. ^”Thailand – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 31 december 2018”. Regeringskansliet. 31 december 2018. sid. 16.https://www.regeringen.se/contentassets/f7d2633fcfdb4372bf0bae74676665b8/thailand---manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2019.pdf. Läst 24 januari 2025. 
  40. ^”THAILAND: Burmese migrant children missing out on education” (på engelska). IRIN Asia. 15 juni 2009. Arkiverad frånoriginalet den 27 februari 2012.https://web.archive.org/web/20120227185950/http://www.irinnews.org/Report.aspx?ReportId=84844. Läst 10 november 2011. 
  41. ^”Hard lessons in expat paradise” (på engelska).BBC News. 14 december 2006. Arkiverad frånoriginalet den 11 maj 2011.https://web.archive.org/web/20110511185032/http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/6176647.stm. Läst 10 november 2011. 
  42. ^”Massbröllop när Thailand legaliserar samkönade äktenskap”. DN. 23 januari 2025.https://www.dn.se/varlden/massbrollop-nar-thailand-legaliserar-samkonade-aktenskap/. Läst 23 januari 2025. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Thailandsprovinser
Huvudstad:Bangkok
Norra
Nordöstra
Centrala regionen
Östra regionen
Västra regionen
Södra regionen
v  r
Kultur iThailand
v  r
Thailand i olympiska spelen
Sommarspelen
1896-1948195219561960196419681972197619801984198819921996200020042008201220162020
Vinterspelen
1924-1998200220062010201420182022
v  r
000Thailands trupp –VM i fotboll 2019000
Thailand
v  r
Thailändskahundraser
FCI-erkända
Lista över hundraser efter ursprungsland ·Asiatiska hundraser
v  r
Thailand Masters
Asian Open
Thailand Open
Thailand Masters
Auktoritetsdata

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Thailand&oldid=57087502
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp