Dmitrij Mendelejevs periodiska system av år 1869 ochHenry Moseleys av år 1913 förutspådde ett grundämne medatomnummer 43, men trots ihärdiga försök att finna ett sådant lyckades man under lång tid inte hitta det. Flera forskare trodde sig ha hittat det, och namn som ilmenium, davyum, nipponium (Np) och moseleyum (Ms) förekom som namnförslag på vad som troddes vara det nyupptäckta grundämnet.[1] I samband med attIda Tacke,Walter Noddack ochOtto Berg med hjälp av röntgenspektrografi av ett styckecolumbit 1925 lyckades påvisa grundämnetRhenium hävdade upptäckarna att de även lyckats spåra grundämnet 43 i proverna och gav grundämnet namnet masurium (Ma) efterMasurien.[2] Resultaten kunde dock aldrig verifieras.
1936 bestråladeErnest Lawrence ett styckemolybdenfolie meddeutroner i encyklotron, vilket han 1937 skänkte tillEmilio Segrè, som tillsammans medCarlo Perrier analyserade provet och då kunde påvisa grundämne 43.[3] De föreslog 1947 namnetTeknetium, ett namn som 1949 godkändes avIUPAC.[1] 1946 lyckades man första gången framställa vägbara mängder av teknetium vidOak Ridge National Laboratory iTennessee, och 1952 lyckades man för första gången framställa teknetium urkärnbränsle.[1] Det var det första helt syntetiska grundämnet (grek.technos, konstgjord).
Isotopen98Tc har den längstahalveringstiden på 4,2 miljoner år. Teknetium är en avspaltprodukterna vid klyvning avuran, och utmärker sig för att vara det lättaste grundämne som helt saknarstabila isotoper. Teknetium bildas naturligt, dock i ytterst små mängder, vid spontan fission i uranmalm.
Teknetium har i sin metastabila form (99Tcm) medicinsk tillämpning inomnuklearmedicinsk diagnostik. Denna isotop har en halveringstid på cirka 6 timmar, och framställs frånmolybden-99 (från höganrikat uran) i teknetium-99m-generatorer. Det förekommer även en mindre produktion av teknetium-99m genom aktivering av molybden-98.
Metallen kan framställas genom reduktion av ammoniumperteknat eller teknetium(VII)sulfid medvätgas.[4]
