En tamilsk gerillabåt.En cykelburen LTTE-pluton.Kvinnliga LTTE-soldater.Sri Lanka 2007. LTTE kontrollerade det röda området och gjorde anspråk på de gula områdena. Notera att inbördeskriget avslutades 2009 av Sri-lankas armé genom att totalt utplåna LTTE. Samtliga stora ledare dödades. Sri lankas arme är en av de få arméer i världen som lyckats att avsluta ett gerillakrig.
1972 bildadeVelupillai PrabhakaranTamil New Tigers, som var en av ett otal tamilska organisationer som bildades för att motarbeta densingalesiska majoritetens diskriminerande politik gentemot den tamilska minoriteten.
Den 5 maj 1976 ombildades Tamil New Tigers under namnet Liberation Tigers of Tamil Eelam, LTTE. Prabhakaran var efter det deras ledare fram till organisationens upplösning. Ursprungligen var LTTE, liksom de andra militanta grupperna, en liten organisation utan någon betydande militär kapacitet. Efter de antitamilska upploppen i juli 1983 (som utlöstes av en LTTE-attack mot en singalesisk armépatrull) började dockIndien bistå LTTE och de andra separatistgrupperna med vapen och militär utbildning i den tamilska delstatenTamil Nadu, och deras medlemsantal mångdubblades.
LTTE utmärkte sig tidigt genom sin kompromisslösa strategi och sin motvilja mot att samarbeta med andra tamilska grupper, även om organisationen vid en tid ingick i den gemensamma frontenEelam National Liberation Front, som hade bildats av tre andra militanta grupper -TELO, EROS och EPRLF.
Konflikterna med de övriga tamilska grupperna nådde sin kulmen 1986, då LTTE gick till fullskalig attack mot TELO, och dödade eller tillfångatog hela dess ledarskap. Något senare attackerade LTTE även EPRLF och tvingade gruppen att dra sig tillbaka frånJaffnahalvön. Senare gjorde LTTE anspråk på att vara den enda legitima företrädaren för den tamilska minoriteten, och organisationen anklagas för en rad mord på tamilska meningsmotståndare.
LTTE förde framgångsrikt under fleradecennierkrig mot densingalesiskt domineraderegeringen iColombo. Utanför denislamistiska världen torde ingen annan rörelse ha genomfört så mångasjälvmordsattentat som LTTE. Fram till 2008 kontrollerade LTTE en del av norra Sri Lanka, och hade sitt administrativa center iKilinochchi.Indiens stöd till LTTE upphörde i slutet av 80-talet, då LTTE tog till vapen mot den indiska fredsbevarande styrkan IPKF i Sri Lanka. Enligt denindiskapolisutredningen var det personer aktiva i LTTE sommördadeRajiv Gandhi1991.
I april 2004 misslyckades den högste militäre befälhavaren över LTTE:s styrkor i östra Sri Lanka,Vinayagamoorthi Muralitharan (mer känd som Karuna), med ett uppror mot LTTE-ledningen. Efter det bildade han en utbrytargrupp som opererade i regeringskontrollerade områden i öst. Karuna förde befäl över 7 000 av LTTE:s soldater.
LTTE:s huvudbas i Kilinochchi erövrades av regeringssoldater den 2 januari 2009. Deras sista fäste,Mullaitivu, intogs den 25 januari.
LTTE uppgav den 17 maj 2009 på en rebellvänlig webbplats att man ger upp den militära kampen[2] men LTTE existerar fortfarande som en underjordisk rörelse i Sri Lanka och utomlands.[1]
Enligt den lankesiska militären har det bekräftats att LTTE:s ledare,Velupillai Prabhakaran, dödades på morgonen den 18 maj 2009 tillsammans med sina närmaste män.[3] Den lankesiske överbefälhavaren sade i ett officiellt uttalande att Sri Lankas försvarsmakt besegrat "rebellerna och befriat hela landet".[4] Velupillai Prabhakaran gömde sig i en skyddszon för civila flyktingar när han blev dödad.[5]
Organisationen genomförde flera uppmärksammade terrordåd och var terroriststämplat av ett antal länder, bland demUSA. Organisationen terroriststämplades i maj2006 även avEU. Tamiler i bland annatNorge,Sverige ochDanmark demonstrerade mot beslutet.
LTTE tros ha haft omkring 10 000 stridande medlemmar. Majoriteten av dem var fotsoldater, men rörelsen hade även en flotta som kallasSea Tigers. LTTE hade även under ett antal år försökt bygga upp en kapacitet för flygattacker och på natten mot den26 mars2007 genomförde två lätta flygplan från LTTE en bombräd mot den militära flygbasen iKatunayake. Rörelsen hade även skvadroner av självmordssoldater, som kallades Black Tigers.
