Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Swaziland

Koordinater:26°30′S31°30′Ö / 26.500°S 31.500°Ö /-26.500; 31.500
Från Wikipedia

Umbuso weSwatini
Konungariket Eswatini
FlaggaStatsvapen
ValspråkSiyinqaba
(siSwati för "Vi är fästningen")
Nationalsång: Nkulunkulu Mnikati wetibusiso temaSwati

läge
HuvudstadMbabane (administrativ och juridisk[1])

Lobamba (legislativ[1])

Största stadManzini
Officiella språksiswati ochengelska
Demonymswaziländare/swazier; swaziländsk/swazisk[2]
StatsskickAbsolut monarki
 - KungMswati III
 - RegeringschefRussell Dlamini
SjälvständighetfrånStorbritannien 
 - Erkänd6 september1968 
Area
 - Totalt17 364 km²[3] (157:e)
 - Vatten (%)0,9 %
Befolkning
 - 2021 års uppskattning1 172 000[4] (157:e)
 - 2007 års folkräkning844 223 
 - Befolkningstäthet67,5 inv./km² (100:e)
BNP (PPP)2017 års beräkning
 - Totalt11,4 miljarderUSD[5] (150:e)
 - Per capita9 896,6USD (107:e)
BNP (nominell)2017 års beräkning
 - Totalt3,9 miljarderUSD[5] (154:e)
 - Per capita3 432,8USD[5] 
Ginikoefficient (uppskattning 2016)54,6[6] 
HDI (2021) 0,597[7] (144:e)
Valutasing.lilangeni plur.emalangeni (SZL)
TidszonUTC+2
Topografi
 - Högsta punktEmlembe,1 862 m ö.h.
Kör påVänster
Nationaldag6 september
NationalitetsmärkeSD
LandskodSZ, SWZ, 748
Toppdomän.sz
Landsnummer268

Swaziland (siswati:eSwatini), formelltKonungariket Eswatini[8][9][10] och ibland kallatEswatini (siswati:Umbuso weSwatini, ungefär "Konungariket Swaziernas plats"), är enabsolut monarki belägen i södraAfrika.

Det är regionens minsta stat, saknar kust och gränsar tillMoçambique i öst ochSydafrika i norr, väst och syd.

Landet ligger på sluttningen av den sydafrikanska högplatån, med högst terräng i väst och lägst i öst. Landskapet är varierat och frodigt; Swaziland är rikt på vattenresurser. Betydande jordbruk drivs på självförsörjningsnivå. Landet är knutet till Sydafrika genom entull- ochvalutaunion.

Monarkin är en av de äldsta i Afrika. Landet blev 1894 ettprotektorat underboerrepublikenTransvaal, och kom underbrittisk kontroll 1902. Från 1968 är Swaziland ett självständigt kungadöme. I samband med högtidlighållandet av landets 50 år av självständighet meddelade landets kungMswati III vid firandet den 19 april 2018 att landet från och med detta datum ska benämnas Eswatini, såsom det även tidigare benämnts på landets språk siswati. Enligt kungen avsåg namnbytet markera det slutliga steget av frigörelse från det koloniala förflutna, i likhet med grannländernas tidigare namnbyten.[11][12]

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Omkring 1800 etablerades ett kungarike i området under kungenSobhuza I.[13] Landet var starkt både militärt och diplomatiskt, och underlade sig stora landområden under kungMswati II:s regeringstid (1840-1868); det tidigare namnet Swaziland härrör från denne kung.[13] I slutet av 1800-talet var Swaziland omkring dubbelt så stort som i dag, men det stod under hård press både frånboerrepublikenTransvaal och frånbritterna; vid Pretoriakonferensen 1881 erkände britterna både Transvaals och Swazilands självständighet, men omkring hälften av Swazilands landområde övergick till Transvaal, och Swaziland fick sin nuvarande storlek.[13]

Genom fördrag mellan Storbritannien och Transvaal 1894 och 1895 ställdes Swaziland under Transvaals skydd och förvaltning, med bibehållen rätt att styras efter sina egna lagar,[14] men det tillföll åter britterna när de 1902 erövrade Transvaal.[15] 1906 ställdes det genom en förordning under britternasHigh commissioner för Sydafrika, dock utan att inlemmas iSydafrikanska unionen när denna bildades 1910.[14][15] I stället hade landet ställning som ettprotektorat, till dess att det 1968 blev självständigt.

Swazierna använder ibland namnetKaNgwane om sitt land, vilket syftar på kungNgwane III, som var far till kungMswati I. Det namnet användes också av apartheidregimen för att definiera denbantustan, som de bildade för områdena väster och norr om Swaziland.

Landet är Afrikas enda kvarvarande stat att styras somabsolut monarki.[16] Sedan 1990-talet har bland andra studenter och arbetare krävt politiska reformer och större demokrati. Den största organisationen för motståndet ärPUDEMO som har stöd från bland annat fackföreningsrörelsen iSydafrika.

Vid självständighetsjubileet 19 april 2018 utropade kung Mswati III att landets namn därefter ska vara eSwatini.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Swaziland

Topografi

[redigera |redigera wikitext]
Landskap i Swaziland

Swaziland ligger på den sydafrikanska högplatåns sluttning och har flera höjdzoner som går i nord-sydlig riktning: I väst liggerHighveld (1 100-1 800 meter över havet), medDrakensberg och landets högsta bergEmlembe (1 862 meter över havet) längst i nordväst; längre österut ligger övergångszonenMiddleveld (350-1 000 meter över havet) och det lägreLowveld (150–300 meter över havet).[17][18] Allra längst österut, mot gränsen till Moçambique, liggerLebombobergen, med toppar på upp till 800 meter över havet.[17] Berggrunden består framför allt avvulkaniska bergarter, men Lowveld består mestadels avsandsten.[18][17] De viktigaste floderna ärKomati,Usutu,Mbuluzi ochNgwavuma, som alla flyter i östlig riktning, genom djupa klyftor.[18] Floderna används tillkonstbevattning ochvattenkraft.[18] Landets lägsta punkt är Usutus dalgång, som ligger 21 meter över havet.[19]

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Bergen ger landet stora skillnader i temperatur och nederbörd.[20] Klimatet ärtempererat, till viss delsubtropiskt, med medeltemperaturer på 20-25 °C i januari-februari, 10-15 °C i juli, av och till med frost i bergen.[20] Nederbörden harsommarmaximum (november-mars).[20] Årsnederbörden är runt 500–600 mm i lägre områden, 1 000-2 250 mm i högre områden.[20]

Svåra torrperioder förekommer och 2002 behövde mer än en fjärdedel av befolkningen nödhjälp i form av matleveranser.[21]

Växt- och djurliv

[redigera |redigera wikitext]
Zebror i Swaziland

Vegetationen är subtropisk skog ochsavann. Över 2 600 arterormbunksväxter och högre växtarter har registrerats, bland annatAloe-arter,Gladiolus-,Begonia-,munkhätte- ochorkidé-arter, och dessutom många arter iljungfamiljen, särskilt i släktetErica.[22]

Många av de storadäggdjuren har försvunnit eller minskat i antal på grund avjakt ochjordbruk. Strax under 50 arter finns kvar, bland annatzebra,strimmig gnu, och några mindreantiloper.[22]Lejon och en sydlig art avsavannbabian, svartfotbabianen, är sällsynta.[22]Flodhäst ochkrokodiler finns i några floder.[22] Fågellivet är rikt, med mer än 550 observerade arter.[22] De 50 rovfåglarna omfattar bland annatflod-,gycklar- ochklippörn,afrikansk klätterhök ochstörre sparvhök,brun glada,slag- ochpilgrimsfalk.[22] Andra karakteristiska familjer ärhägrar,storkar,ibisfåglar,gökar,kungsfiskare,biätare,näshornsfåglar ochvävare.[22]Kräldjursfaunan omfattar mer än 100 arter.[22]

Miljöproblem

[redigera |redigera wikitext]
Protea caffra i naturreservatet Malalotja i Swaziland.

Några av Swazilands miljöproblem är jorderosion och begränsad tillgång på färskvatten.[19] Överbetning är ett annat problem.[23] En del vilda djur jagas i alltför stor omfattning.[19]

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Lista över Swazilands monarker och Lista över Swazilands premiärministrar

Landet styrs enväldigt av kungen som utser sina statsråd. Statsrådens roll är att vara just statsråd, det vill säga professionella rådgivare på sina områden.Parlamentet består av den övre kammaren, senaten, och den undre, nationalförsamlingen. I senaten sitter 30 ledamöter, varav 20 väljs av statschefen. De andra 10 utses av nationalförsamlingen. I nationalförsamlingen sitter det 68 personer, varav 10 väljs av statschefen; de övriga väljs genom lokala personval från varje ort. Personer som ställer upp i valet måste ha blivit nominerande av den lokala hövdingen, vilken ofta är en trogen anhängare till kungen. Detta leder till att de flesta som väljs in är konservativa. Politiska partier är fortfarande förbjudna och missnöjet med den gällande ordningen är omfattande bland studenter, fackföreningar och många politiker i exil. Sedan 2011 har flera demonstrationer mot makteliten hållits , ofta kring den 12 april, som markerar årsdagen då kungSobhuza II 1973 suspenderade den konstitution som antogs när landet återfick sin självständighet.

Följande organisationer anser sig verka som politiska partier:

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Swazilands distrikt
Numrerad karta över Swazilands 4 distrikt.

Swaziland är indelat i fyradistrikt, lett av var sin landshövding som utses av kungen:

  1. Hhohho
  2. Lubombo
  3. Manzini
  4. Shiselweni

Därunder finns 77 lokala enheter: 12 kommuner (större orter) och 55 tinkhundla (hövdingaråd på landsbygden).

Rättsväsen

[redigera |redigera wikitext]

Rättsväsendet i Swaziland baseras på nederländsk rättstradition (Roman-Dutch Law), som hämtats frånTransvaal, brittisk rätt, inhemsk sedvanerätt och nyare lagstiftning.[24][17] Landet har tre rättsliga instanser,[24] varav den högsta sedan 2005 ärSupreme Court[25]. Särskilda domstolar finns för den inhemska sedvanerätten.[24] Dödsstraff kan enligt lagstiftningen utdömas för särskilt grova brott,[24] men anses i praktiken vara avskaffat sedan 1983.[17]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Inkomstskillnaderna mellan fattiga och rika var betydande år 2006, och de extremt fattiga var många; 69 % av befolkningen levde under fattigdomsgränsen.[19] År 2022 kvarstod stora skillnader i inkomst, två tredjedelar beräknades fortfarande leva under den nationella fattigdomsgränsen även om andelen extremt fattiga minskat, var siffran hög, runt 40 %.[26]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]
SektorAndel av BNP[27]Andel av arbetskraften[27]
Jordbruk6,5 % (2017)10,7 %% (2014)
Industri45 % (2017)30,4 % (2014)
Service48,6 % (2017)58,9 % (2014)

Jord-, skogsbruk och fiske

[redigera |redigera wikitext]
Fruktstånd i Swaziland

I synnerhet på grund av sysselsättningen, men också på grund av export och leverans av råvaror till industrin, ärjord- ochskogsbruk fortsatt en viktig del av Swazilands ekonomi – även om näringens bidrag tillBNI har sjunkit.[23] En tiondel av befolkningen arbetar inom sektorn, som består både av stordrift påplantager och av småbruk. På de större plantagerna odlas särskiltsockerrör,majs,ananas,citrusfrukter ochbomull för export.[27][23]

Swaziland var år 2010 fastlands-Afrikas näst största exportör avsocker.[23] Plantagedriften använde i stor utsträckningkonstbevattning, särskilt i de torra områdena i Middleveld och Lowveld. På landsbygden var jordbruket i stor utsträckning för egen konsumtion, med odling framför allt av majs och bomull. Swaziland hade också ett stortboskapsbestånd, som var en miljöbelastning på grund av överbetning.[23] Fryst och konserverat kött exporterades bland annat tillEU.[23]

Landet drabbas då och då av torka, som inte minst slår hårt mot de delar av jordbruket som inte konstbevattnas. En stor del av den jordareal som brukas av småbönder ägs av kungahuset.[23]

Omkring 6 % av Swaziland var år 2010 täckt av skog och skogsbruket var av stor betydelse för tillverkning avpappersmassa, som näst efter socker var landets viktigaste exportprodukt.[23]

Energi och råvaror

[redigera |redigera wikitext]

Swaziland är rikt på naturtillgångar, bland annat finns i landetasbest,kol, vattenkraft och skog, samt små mängderguld ochdiamant.[19] Gruvdriften har varit en viktig del av landets ekonomi, men betydelsen minskade något under decennierna fram till år 2010.[28] Detta berodde bland annat på att exporten av den viktigaste produkten,asbest, minskade kraftigt, utvinningen avjärnmalm upphörde och utvinningen av guld minskade. Dessutom stängdediamantgruvanDokolwako år 1996.[28] Swaziland har stora förekomster av järnmalm ochkol, varav det sistnämnda hade störst ekonomisk potential år 2010.[28]

Landets energibehov täcktes samma år i viss utsträckning av inhemsk produktion, men mest genom att elektricitet importerades från Sydafrika. Den installerade kapaciteten var år 2010 cirka 50MW.[28]

Industri

[redigera |redigera wikitext]

Swaziland var år 2010 ett av Afrikas mest industrialiserade länder. Sektorn upplevde en betydlig tillväxt från mitten av 1980-talet, väsentligen som en följd av sanktionerna mot Sydafrika. Sanktionerna gjorde att flytt till Swaziland, liksom nyinvesteringar i landet, främjades. Industrin var i huvudsak baserad på förädling av råvaror från jord- och skogsbruk samt gruvdrift. Det producerades bland annat konserverad frukt och kött, samt andra livsmedel, papper, möbler, textiler, metallvaror och glas. Huvuddelen av produktionen ägde rum i industriområdetMatsapha utanför huvudstaden.[29]

Handel

[redigera |redigera wikitext]

Swaziland hade en negativ handelsbalans med utlandet år 2010.[30] Landet var då beroende av Sydafrika genom handeln, både för att Sydafrikas största handelspartner var Swaziland och för att handeln dominerade det regionala handelssamarbetet.[30] Mer än 90 % av importen kom från Sydafrika och 60 % av exporten gick dit.[19] De viktigaste exportvarorna var socker och pappersmassa. Tidigare var asbest en viktig exportvara.[30]

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]

Swazilands järnväg är utvecklad för frakt av landets import och export.[31] Det finns förbindelse med hamnarna iRichard's Bay ochDurban i Sydafrika, och medMaputo i Moçambique.[31] Linjen som förbinder de nordliga sydafrikanska provinsernaLimpopo ochMpumalanga medKwaZulu-Natal i syd går genom Swaziland, och är integrerad i det sydafrikanska järnvägsnätet.[31] Det finns en internationell flygplats vidMatsapha utanförManzini.[31]

Motorvägen MR3 är den enda motorvägen i landet. Motorvägen går från den nord-sydafrikanska gränsen till staden Manzini.

Internet

[redigera |redigera wikitext]

År 2017 hade cirka en tredjedel av landets befolkning tillgång till internet.[32]

Utbildning och forskning

[redigera |redigera wikitext]

Skolgång är obligatorisk och gratis, med några mindre undantag. År 2022 började nästan alla barn grundskolan vilket kan jämföras med år 2002 då 75 % av barnen började skolan.[33][34]Grundskolan är sjuårig, och barnen börjar skolan vid sex års ålder.[34] Efter grundskolan följer en femårig högre skola (tre år i "mellanskola" och två år isekundärskola).[33][24] Högre utbildning bedrivs vidUniversity of Swaziland.[33]

EnligtUnesco var år 2015läs- och skrivkunnigheten hos personer 15 år och äldre 87,47 %. För kvinnor var läs- och skrivkunnigheten 87,5 % och för män 87,44 %.[35]

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Swazilands demografi
Prinsessan Sikhanyiso Dlamini och Temtsimba Dlamini på Reed-dansfestivalen. Hon är dotter till kungens första fru. Swazilands kungligheter kan bära röda fjädrar i håret.
Folkmängd1 113 276 (2021 est.)
Befolkningsförändring0,77 % (2021 est.)
Födelsetal23,35 födslar/1000 invånare (2022 est.)
Dödstal9,71 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)
Summerad fruktsamhet2,48 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet41,2 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto-6,26 migranter/1000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år33,63 % (2020 est.)
15–64 år62,53 % (2020 est.)
Könsfördelning
Total könsfördelning0,9 man/kvinna (2020 est.)
Källa:World Factbook (2022)https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/eswatini/#people-and-society

Befolkningstillväxten år 2016 var 1,1 % och könsfördelningen var jämn mellan män och kvinnor. Befolkningens medianålder år 2016 var 21,4 år där männens medianålder var något lägre än kvinnornas, 21,2 år respektive 21,7 år.

Större städer

[redigera |redigera wikitext]

Huvudstaden Mbabane är landets största stad med 68 000 invånare (2018).[4][3][27]

Urbanisering

[redigera |redigera wikitext]

Närmare hälften av befolkningen är koncentrerad i det fruktbara Middleveld, medan det torra Lowveld har liten befolkning.[36] 24,6 % av invånarna var bosatta i urbana områden år 2022.[4][3][27]

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Etniska grupper i Swaziland

97 % av befolkningen är afrikaner och majoriteten av befolkningen tillhörswazifolket. Européer utgör 3 %.[37][3]

Migration

[redigera |redigera wikitext]

År 2016 var nettomigrationen 0,0 det vill säga lika många flyttade in till landet som lämnade det.[3]

Språk

[redigera |redigera wikitext]

Landet har två officiella språk,engelska ochswazi (siSwati), ettbantuspråk som tillhörniger-kongospråken.[3] Mindre grupper talar andra bantuspråk somtsonga (thonga) ochzulu.[36]

Religion

[redigera |redigera wikitext]

Cirka 90 % av befolkningen ärkristen och fördelas på ett flertal olika samfund. 40 % av befolkningen ärzionister (en inhemsk riktning inomkristendomen, ibland med inslag avsynkretism), 30 % tillhör något annat samfund, somanglikanism,metodism,mormonism ochJehovas vittnen medan 20 % ärkatoliker. Cirka 2 % ärmuslimer och 8 % beräknas tillhöra övriga religioner såsombaha'i,buddhism,hinduism,judendom samt inhemska afrikanska religioner.[3]

De flesta stora kristna trossamfund tillhör något av följande fyra ekumeniska råd:

Hälsa

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Hiv och aids i Afrika
Hiv och aids2015[3]2020[27]
Andel av befolkningen28,8 %26,8 %
Antal218 600200 000
Dödsfall per år3 8002 400
Fetma20142016
Andel av befolkningen14,8 %16,5 %
Undervikt hos barn <5 år2014-
Andel av befolkningen5,8 %-

Mödradödligheten år 2015 uppgick till 389 dödsfall per 100 000 födslar.[3]

Övrig befolkningsdata

[redigera |redigera wikitext]

Den senastefolkräkningen hölls den 11 mars 2007 och då uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Swaziland (de facto) till 844 223 invånare, varav 405 868 män och 438 355 kvinnor.[38] Folkräkningar hade tidigare hållits 1997, 1986, 1976, 1966 och 1956.[39] Den formellt folkbokförda (de jure) befolkningen i Swaziland uppgick till 1 018 449 invånare i folkräkningen 2007, varav 481 428 män och 537 021 kvinnor.[39] Invånartalet i Swaziland uppskattades i juli 2020 avThe World Factbook till 1 104 479 invånare,[3] medan Förenta nationerna uppskattade befolkningen 1 juli 2016 till 1 304 000.[4]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Massmedier

[redigera |redigera wikitext]

Statens kontroll över media är stark, och regeringen kontrollerar allradio- ochtv-verksamhet, med undantag av en kristen radiostation.[40]Yttrandefriheten är starkt begränsad, och en av dagstidningarna, som är privat, innehåller därför i stort sett endast trivia, underhållning och sport.[40] Kritik av kungen får inte förekomma.[40]

Det finns tredagstidningar,The Guardian of Swaziland,The Times of Swaziland ochSwazi Observer, och de hade i början av 2000-talet en samlad upplaga på omkring 30 000.[40] Flera av tidningarna har i perioder stoppats av staten.[40]

Det statsägdaSwaziland Broadcasting Service har sändningar huvudsakligen på siswati, och till viss del även på engelska.[40] Det statliga tv-bolaget har haft tv-sändningar på engelska sedan 1978.[40] Det privataSwaziland Commercial Radio med högkvarter i Sydafrika sänder på engelska och portugisiska i hela södra Afrika.[40]

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 2019132 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 2019147 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201889 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 2018138 av 189

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]”Eswatini summary” (på engelska) (HTML). Encyclopædia Britannica.https://www.britannica.com/summary/Eswatini. Läst 2 januari 2023. 
  2. ^ ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.).Utrikesdepartementet,Regeringskansliet. 2015. sid. 94. Arkiverad frånoriginalet den 27 januari 2018.https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 10 juni 2017 
  3. ^ [abcdefghij]”Swaziland” (på engelska). The World Factbook.Central Intelligence Agency. 30 maj 2017. Arkiverad frånoriginalet den 24 december 2018.https://web.archive.org/web/20181224211254/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/wz.html. Läst 31 augusti 2020. 
  4. ^ [abcd]”Country profile Eswatini” (på engelska).Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata.http://data.un.org/en/iso/sz.html. Läst 14 augusti 2022. 
  5. ^ [abc]”Swaziland 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska).Internationella valutafonden.http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2022&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=88&pr1.y=7&c=734&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 31 maj 2017. 
  6. ^”Gini Index coefficient – distribution of family income” (på engelska). CIA.https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/gini-index-coefficient-distribution-of-family-income/country-comparison. Läst 8 december 2022. 
  7. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  8. ^Samuel Larsson (25 oktober 2018). ”Om kungen som alltid talar sanning”. Sveriges Radio.https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1188890?programid=4773. Läst 2 januari 2019. 
  9. ^”Swaziland byter namn – trött på hopblandning”. Svenska Dagbladet/TT. 20 april 2018.https://www.svd.se/swaziland-byter-namn--trott-pa-hopblandning. Läst 2 januari 2019. 
  10. ^”Länder, territorier och valutor”. Europeiska unionens interinstitutionella publikationshandbok.http://publications.europa.eu/code/sv/sv-5000500.htm. Läst 27 januari 2019. 
  11. ^”Times Live 19 april 2018, "King renames Swaziland as eSwatini"”. Arkiverad frånoriginalet den 19 april 2018.https://web.archive.org/web/20180419203019/https://www.timeslive.co.za/news/africa/2018-04-19-king-renames-swaziland-as-eswatini/. Läst 20 april 2018. 
  12. ^SVT Nyheter 19 april 2019, "Swaziland byter namn"
  13. ^ [abc]Dag Leraand. ”Swaziland - historie”. Store norske leksikon.http://snl.no/Swaziland/historie. Läst 2 april 2010. 
  14. ^ [ab]Swasiland iNordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
  15. ^ [ab]Swasiland iSalmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1927)
  16. ^Utrikespolitiska Institutet, "Landbok: Swaziland"
  17. ^ [abcde]”Swaziland”. NE.se.http://www.ne.se/lang/swaziland. Läst 6 april 2010.  (kräver abonnemang)
  18. ^ [abcd]”Swaziland - natur”. Store norske leksikon.http://snl.no/Swaziland/natur. Läst 1 april 2010. 
  19. ^ [abcdef]”Swaziland”. CIA Factbook. Arkiverad frånoriginalet den 24 december 2018.https://web.archive.org/web/20181224211254/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/wz.html. Läst 1 april 2010. 
  20. ^ [abcd]”Swaziland - klima”. Store norske leksikon.http://snl.no/Swaziland/klima. Läst 1 april 2010. 
  21. ^”IMF Concludes 2002 Article IV Consultation with Swaziland”. IMF. 23 december 2002.http://www.imf.org/external/np/sec/pn/2002/pn02137.htm. Läst 1 april 2010. 
  22. ^ [abcdefgh]”Swaziland - plante- og dyreliv”. Store norske leksikon.http://snl.no/Swaziland/plante-_og_dyeliv. Läst 1 april 2010. 
  23. ^ [abcdefgh]”Swaziland - jordbruk og skogbruk”. Store norske leksikon. Arkiverad frånoriginalet den 2 maj 2013.https://archive.is/20130502160722/http://snl.no/Swaziland/jordbruk_og_skogbruk#. Läst 2 april 2010. 
  24. ^ [abcde]"Swaziland" iArborelius Gunilla, Mena-Berlin Doe, red (1998). Bra Böckers Lexikon 2000. 22, Stor-Tana. Höganäs: Bra böcker.Libris8370496.ISBN 91-7119-817-2 
  25. ^”Swaziland: Constitution”. EISA. Arkiverad frånoriginalet den 23 mars 2010.https://web.archive.org/web/20100323154543/http://www.eisa.org.za/WEP/swa5.htm. Läst 6 april 2010. 
  26. ^”Swaziland – Sociala förhållanden”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/swaziland/sociala-forhallanden/. Läst 22 mars 2022. 
  27. ^ [abcdef]”Eswatini” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-03-08.https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/eswatini/#economy. Läst 22 mars 2022. 
  28. ^ [abcd]”Økonomi og næringsliv i Swaziland - bergverk og energi”. Store norske leksikon.https://snl.no/%C3%98konomi_og_n%C3%A6ringsliv_i_Swaziland#-Bergverk_og_energi. Läst 2 april 2010. 
  29. ^”Økonomi og næringsliv i Swaziland - industri”. Store norske leksikon.https://snl.no/%C3%98konomi_og_n%C3%A6ringsliv_i_Swaziland#-Industri. Läst 2 april 2010. 
  30. ^ [abc]”Økonomi og næringsliv i Swaziland - utenrikshandel”. Store norske leksikon.https://snl.no/%C3%98konomi_og_n%C3%A6ringsliv_i_Swaziland#-Utenrikshandel. Läst 2 april 2010. 
  31. ^ [abcd]”Økonomi og næringsliv i Swaziland - samferdsel”. Store norske leksikon.https://snl.no/%C3%98konomi_og_n%C3%A6ringsliv_i_Swaziland#-Samferdsel. Läst 2 april 2010. 
  32. ^”medier i Eswatini” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. 2021-06-07.http://snl.no/medier_i_Eswatini. Läst 19 maj 2022. 
  33. ^ [abc]”Swaziland - samfunn og kultur”. Store norske leksikon. Arkiverad frånoriginalet den 2 maj 2013.https://archive.is/20130502183638/http://snl.no/Swaziland/samfunn_og_kultur#. Läst 5 april 2010. 
  34. ^ [ab]Pedersen, Jørn Wichne (2021-08-27). ”Skole og utdanning i Eswatini” (på norskt bokmål). Store norske leksikon.http://snl.no/Skole_og_utdanning_i_Eswatini. Läst 22 mars 2022. 
  35. ^”Swaziland” (på engelska).Unesco.http://en.unesco.org/countries/swaziland. Läst 12 juni 2017. 
  36. ^ [ab]”Swazilands befolkning”. Store norske leksikon. 5 mars 2014.https://snl.no/Swazilands_befolkning. Läst 12 juni 2017. 
  37. ^Frida Skatvik. ”Swaziland - Folk og samfunn”. Store norske leksikon.https://snl.no/Swaziland#-Folk_og_samfunn. Läst 12 juni 2017. 
  38. ^”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska).Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 2.https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 10 juni 2017. 
  39. ^ [ab]”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska).Förenta nationerna, United Nations Statistics Division.http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode%3a1. Läst 10 juni 2017. 
  40. ^ [abcdefgh]”Swaziland - massemedier”. Store norske leksikon. Arkiverad frånoriginalet.https://web.archive.org/web/20161011060737/https://snl.no/Massemedier_i_Swaziland. Läst 5 april 2010. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Afrika
v  r
Afrikanska unionen (AU)
v  r
Samväldet
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Swaziland&oldid=57384871
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp