 | Den här artikelnbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras. Motivering:Artikeln hänvisar till en rad huvudartiklar, där källor i vissa fall är tillgängliga. Men även en sammanfattande samlingsartikel behöver redovisa ett minimum av grundläggande källor, inte minst i form av lagrum och indelningsbeslut.(2025-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan. |
Sveriges administrativa indelning för regionalt beslutsfattande består idag avlän,regioner,kommuner och i förekommande fall ävenstadsdelar med egenstadsdelsnämnd. Tidigare delades Sverige även in ilandskap,socknar,landskommuner,städer ochköpingar.
Län är en gammal indelning av Sverige som infördes1634, och har ändrats många gånger sedan dess. Sverige har idag 21 län. Länet styrs av enlandshövding som är chef förmyndighetenlänsstyrelsen.Svenska polisen delar in Sverige ipolisdistrikt som sedan den1 juni1998 följer länsgränserna.
Varje län har en regionkommun, formellt benämnda regioner. Det finns därmed 21 regioner. På Gotland utförs kommunens och regionens uppgifter av samma organisation,Region Gotland, som formellt är en kommun. Regionen leds av en folkvald församling,regionfullmäktige. Regionkommunerna är ansvariga för sjukvård, regional utveckling, kollektivtrafik och infrastrukturfrågor. Fram till år 2019 benämndes regionerna landsting.
I samband med länssammanslagningarna på 1990-talet började ansvaret för regional utveckling flyttas från länen till landstingen, och de landsting som övertagit uppgifterna fick benämningen region. 2019 hade landstingen i alla Sveriges då 21 län övergått till den nya organisationsformen. Detta inkluderarGotlands län, som sedan 1971 (då Gotland blev en enda kommun) inte haft något separat landsting, men där Gotlands kommun numera i dessa sammanhang betecknar sig somRegion Gotland.
Sverige består av 290 kommuner. Dessa har enligt grundlagen rätt att beskatta sina kommunmedborgare. Kommunerna är ansvariga för kommunalservice såsom skola och omsorg. Både kommuner och landsting styrs av en folkvald församling som väljs i allmänna val den andra söndagen iseptember vart fjärde år, det vill säga samtidigt som val tillSveriges riksdag hålls. De moderna kommunerna infördes den1 januari1971, och ersatteköping,landskommun ochstad.
Vissa större kommuner är indelade i kommundelar som i några fall styrs av politiskt tillsatta nämnder. IStockholms kommun kallas dessa områden förstadsdelsområden, iGöteborgs kommun kallas de förstadsdelsnämndsområde och iMalmö kommun benämns de stadsområden.
Från 2016 användsSveriges distrikt som folkbokföringsområden. Dessa ersatte dåSvenska kyrkans församlingar som befolkningsregistreringsenheter.
Domsaga kallades från 1971 till 2018 dendomkrets (detterritorium), inom vilken en visstingsrätt i regel är första instans. Exempelvis skallbrott begångna inomStockholms domsaga normalt lagföras vidStockholms tingsrätt. Före 1971 utgjordes domkretsen för lägsta rättsinstans (häradsrätter) avtingslag. Dessa motsvarade iGötaland och Svealand (utom Dalarna) historiskt avhärader, och tingslagen var vanligen gemensamma för flera socknar. I förkristen tid motsvarades häradena avhundare i vissa delar av landet, bland annatUppland.
1 juli 2018 upphörde beteckningen domsaga och ersattes av det generiska begreppet domkrets.
Det finns sexhovrätter i Sverige vilka var och en har sin geografiskt bestämdadomkrets.
Sverigeslänsrätter har domkretsar som i de flesta fall motsvarar länen. Undantaget ärVästra Götalands län, som har tre länsrätter som motsvarar de tre tidigare länen.
Sveriges fyra kammarrätter har domkretsar motsvarande länsrätternas domkretsar.
Sveriges två högsta domstolar,Högsta domstolen som allmän domstol ochHögsta förvaltningsdomstolen (före 2011 Regeringsrätten) som allmän förvaltningsdomstol, har domkretsar som omfattar hela landet.
Påmedeltiden var landskapen i vissa hänseenden självstyrande, ochlagsagorna hade också före 1350-talet olikalandskapslagar. Landskapsindelningen fastställdes första gången vid tiden för Gustav Vasas död 1560. Man ville pryda Gustav Vasas begravningståg med vapen för de 24 provinser som ingick i riket.
Landskapen har inte längre någon administrativ eller politisk funktion men används än idag i kulturella och naturgeografiska sammanhang.
Ursprungligen definierades socknarna i Sverige som ett område där alla tillhörde samma kyrka. Sockenbegreppet har under historien dels åsyftat territoriet för en församling i Svenska kyrkan (kyrksocken), dels en motsvarande enhet för fastighetsredovisningen (1500-taletsjordebokssocken eller 1900-talets jordregistersocken), dessutom utgjorde de området för borgerliga frågor och beslutintillkommunreformen 1862 dålandskommuner inrättades för de frågorna.Sockenstämman utgjorde beslutsorgan över både kyrkliga och världsliga beslut.Kyrkoråd styrde efter 1863 över de kyrkliga frågorna och kyrkorådet fanns redan tidigare, från 1817 kunde den finns som en av sockenstämman delvis vald mindre grupp.[1]
Landskommunerna sammanslogs i stor utsträckning vid kommunreformerna 1952 (inrättning av storkommuner) och 1971 (bildande av de moderna kommunerna). De kyrkliga angelägenheterna förvaltades i fortsättningen av församlingar som ofta, fram tillSvenska kyrkans frigörande från staten 1999/2000, hade samma utsträckning som de tidigare socknarna.
Fram tillfastighetsdatareformen, som genomfördes 1976-1995, användes socknen som fastighetsregisterområde. Därefter används kommunen som jordregisterområde. Den sockenindelning som förelåg vid reformens genomförande "frystes" därmed. På nyare kartor visas jordregistersocknen som socken, med de gränser som gällde vid fastighetsdatareformens genomförande. I andra fall används utbredning enligt RiksantikvarieämbetesATA-kod som är en fryst utbredning från omkring 1952. Sockenindelning används idag av till exempeldialektforskare,ortnamnsforskare,historiker ocharkeologer. Den används som registreringsenhet av bland annatriksantikvarieämbetet,naturhistoriska riksmuseet ochnordiska museet. De svenskahembygdsföreningarna har ofta socknen som grund.
2016 inrättades såSveriges distrikt med samma omfattning som församlingarna hade 1999/2000, vilket utanför de större tätorterna innebär de ofta(st) motsvarar socknarnas utbredning
Svenska kyrkans församlingar på landsorten (det vill säga kyrksocknarna) såväl som stadsförsamlingar fungerade fram till årsskiftet 2015/2016 som registerenhet förfolkbokföringen, allt sedan varje församling började förahusförhörslängd,födelsebok,dödsbok ochflyttningslängd sedan 1600- eller 1700-talet, ochförsamlingsbok sedan 1893. Församlingen har kvarstått som registerenhet i folkbokföringen även efter att Skatteverket tog över ansvaret för folkbokföringen från Svenska kyrkan. Församlingarnas indelning vid årsskiftet 1999/2000 motsvarar dedistrikt som infördes 2016.
Socknar (landsortsförsamlingar) såväl som stadsförsamlingar har varit uppdelade irotar (distrikt). På landsorten fungerade roten som militär rekryteringsenhet (soldatrote, båtsmansrote eller ryttarrote) enligtrotemanssystemet, och med tiden ävenhusförhörsdistrikt, enhet för försörjning avfattighjon, skolupptagningsområde ochbrandstodsdistrikt. På motsvarande vis kunde städernas rotar fungera somstadsdelar vidstadsplanering, brandförsvar, folkbokföring (Stockholms rotemanssystem), med mera.
| |||||
