Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Sverige

Koordinater:63°N16°Ö / 63°N 16°Ö /63; 16
En eller flera av Wikipedias användare rekommenderar denna artikel på grund av dess goda kvalitet.
Från Wikipedia

Den här artikeln handlar om landet. För andra betydelser, seSverige (olika betydelser).
Konungariket Sverige
FlaggaStatsvapen
ValspråkFör Sverige – I tiden[a]
Nationalsång: Du gamla, du fria[b]

Kunglig hymn: 
Kungssången
läge
Ortografisk karta över Sverige
Huvudstad
(även största stad)
Stockholm
Officiellt språkSvenska[c]
Erkända nationella språkFinska
Meänkieli
Samiska
Romani
Jiddisch
Svenskt teckenspråk
DemonymSvensk(maskulinform)
Svenska(femininform)
StatsskickEnhetsstatligparlamentariskkonstitutionell monarki
 - KungCarl XVI Gustaf
 - Riksdagens talmanAndreas Norlén
 - StatsministerUlf Kristersson
NationalförsamlingRiksdagen
Yta
 - Totalt447 425,16 km²[8] (56:e)
 - Vatten (%)8,97[8]
Demografi
 - 2024 års uppskattning10 587 700[9] (88:e)
 - Befolkningstäthet23,7 inv./km² (158:e)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 712 miljarderUSD[10] (40:e)
 - Per capita 65 842USD[10] (18:e)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 599 miljarderUSD[10] (25:e)
 - Per capita 55 395USD[10] (14:e)
Ginikoefficient (2024) 29,5[11] 
HDI (2023) 0,959[12] (hög) (5:e)
ValutaSvensk krona (SEK)
TidszonCET(UTC+1)
 - SommartidCEST (UTC+2)
Topografi
 - Högsta punktKebnekaises nordtopp[13],2096,8 m ö.h.
 - Största sjöVänern,5 648 km²
 - Längsta flodKlarälvenGöta älv,720 km
Antipod63°S164°V / 63°S 164°V /-63; -164
DatumformatÅÅÅÅ-MM-DD
Kör påHöger[d]
Nationaldag6 juni (nationaldagen)
NationalitetsmärkeS
LandskodSE[15], SWE[16], 752[17]
Toppdomän.se
Landsnummer+46[18]
  1. ^För Sverige – I tiden är antaget somkungligt valspråk avCarl XVI Gustaf.[1][2][3]
  2. ^Du gamla, du fria (de facto) har aldrig antagits officiellt som nationalsång, men är det enligt konvention.[4]
  3. ^Svenska har fått officiell status sedan 1 juli 2009.[5][6] Fem andra språk har erkänts officiellt somminoritetsspråk:finska,meänkieli,romani,samiska ochjiddisch.[7] Detsvenska teckenspråket har också fått en speciell status.
  4. ^Sverige har hafthögertrafik sedan3 september 1967.[14]

Sverige ([sværjɛ] ), formelltKonungariket Sverige ([ˈkôːnɵŋaˌriːkɛt ˈsvæ̌rjɛ] ), är enkonstitutionell monarki iNordeuropa, påSkandinaviska halvön. Sverige harlandgräns i väst medNorge, inordost medFinland samt angränsandeterritorialvatten till Norge ivästsydväst,Danmark i sydväst och Finland i öst.Landet harkuster motBottenviken,Bottenhavet,Ålands hav,Östersjön,Öresund,Kattegatt ochSkagerrak.

Sverige hade den 31 december 2024 enligtStatistiska centralbyrån (SCB) enbefolkning på 10 587 700[9] och är, med en area (inklusive sjöar) på 447 425 km²,[8] det geografiskt femte största landet iEuropa.

Sverigeshuvudstad ärStockholm, landets störstastad med 995 000 invånare. Därutöver finns ytterligare tvåstorstäder enligt SCB:s definition:Göteborg 608 000 invånare ochMalmö 339 000 invånare. Omkring 87 procent av befolkningen, en ökande andel, lever itätorter med minst 200 invånare (år 2016)[19]. Med OECD-definitionen[20] – utgående från minst 50 000 invånare – bor 41 procent avsvenskarna i urbana system. Sverige är därmed ett utpräglat landsbygdsland, med lågbefolkningstäthet om 22 invånare per km² och med högre täthet i södra landshalvan.

Sverige är en konstitutionell monarki medparlamentarisk demokrati ochutvecklad ekonomi. Landet är medlem iFörenta nationerna sedan november 1946[21] ochEuropeiska unionen sedan den 1 januari 1995[22], samt ävenSchengenområdet sedan 2001. Sedan år 2024 är Sverige medlem iNato.

Sverige ellertraditionelltSvea rike frånfornnordiskans svíar, i sig troligen frånnordiskansSvitjod,[23] tidigast dokumenterat somSwēorice i detanglosaxiskaBeowulfkvädet cirka år 1000,[24] avsåg ursprungligen ett rike avsvear, enfolkstam i sin tur tidigast dokumenterad av denromerske historikernTacitus år 98 e.Kr. Namnet ”Sweden” härrör från Svitjod. Swēoland ("Svea land") och Swēorīċe ("Svea rike") var också benämningar i fornengelskan på ett mer eller mindre sammanhållet område som svearna styrde över.

En av de första svenska kungar som man vet något bestämt om ärErik Segersäll, som var kung mellan omkring år 970 och 995. Erik Segersäll efterträddes av sin sonOlof Skötkonung. Riket, bestående av både svear ochgötar,kristnades under den tidigamedeltiden. Sverige ingick i den nordiskaKalmarunionen mellan 1397 och 1523. Under 1600-talets svenskastormaktstid expanderade landet militärt, med bl.a. erövringar i nuvarande norra Tyskland och Baltikum. Sverige förlorade dock större delen av områdena utanförskandinaviska halvön under 1700- och 1800-talen. Den östra rikshalvan, sedermeraFinland, som hade varit en del av det svenska riket sedan 1100-talet, förlorades tillKejsardömet Ryssland år 1809. Det senaste kriget som Sverige var direkt inblandat i varfälttåget mot Norge 1814, när Sverige med militära medel tvingadeNorge in i denSvensk-norska unionen, enpersonalunion som varade till 1905.

Under 1900-talet präglades Sverigesutrikes- ochsäkerhetspolitik avmilitär alliansfrihet syftande tillneutralitet i krig. Neutralitetsdoktrinen övergavs 1995 i samband med Sveriges inträde iEU.[25] Trots den militära alliansfriheten medverkade Sverigesförsvarsmakt i utländska militära operationer genom NatosamarbetetPartnerskap för fred[26][27] och EU:sgemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Den militärt alliansfria doktrinen övergavs i samband med att regeringen, med brett stöd i riksdagen, i maj 2022 beslutade att lämna in en ansökan om Natomedlemskap[28] och den 7 mars 2024 blev Sverige Natomedlem.

Svensk kultur utmärker sig i internationellavärderingsmätningar med sinindividualism,humanism ochsekularism samt med ett stort förtroende för stat, politik och myndigheter bland medborgarna.

Svensk ekonomisk politik har sedan mitten av 1900-talet utmärkt sig internationellt för enhögbeskattandeoffentlig resursfördelning avsvenska folkets resurser, både inrikes och utrikes, och förblandekonomi (blandning avsocialism ochmarknadsekonomi). Samförstånd råder mellan arbetsmarknadens parter, känt som densvenska modellen.

Landet rankas fyra i världen i tidningenThe Economistsdemokratiindex (2021)[29] och femma (tillsammans med Tyskland) iFörenta nationernasHuman Development Index” (2023).[12] Landet är en av Förenta nationernas största bidragsgivare och ett av få länder som uppfyller deras biståndsmål om över 0,7 procent avBNI.[30]

Historia

Huvudartiklar:Sveriges historia, Sveriges militärhistoria, Svensk vetenskapshistoria och Sveriges ekonomiska historia
Gustav Vasa valdes tillkung av Sverige den 6 juni 1523, ett datum som nu ärSveriges nationaldag.
Porträtt avDrottning Kristina av Sverige, från 1661.

Förhistoria

Sedaninlandsisen dragit sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av samlar- och jägarfolk i olika generationer. Jordbruket gjorde sitt intåg mellan 4 000 och 3 200 f.Kr. Enstaka metallföremål dök upp redan omkring 3000 f.Kr., men det dröjde till omkring 1800 f.Kr. innanbrons blev så vanligt att man kan tala om enbronsålder.

Järnet blev den huvudsakliga redskapsmetallen omkring 500–400 f.Kr. Det första skriftspråket,runorna, introducerades troligen under 300-talet e.Kr. men förefaller främst haft en magisk funktion. Först omkring år 800 började runor användas oftare som kommunikationsmedel. Ungefär samtidigt började de första spåren av en fastare samhällsorganisation att dyka upp.[31]

Sen vikingatid och medeltiden

Olika historiker har satt olika datum för "enandet" av Sverige, beroende på vad man anser vara ett enat rike och tillräckligt pålitliga källor. Den första historiskt säkert belagde svenske kungen ärErik Segersäll, men Sverige bestod då bara av Götalandskapen, Närke, Södermanland, Västmanland och de uppländskafolklanden. Konsolideringen av Sverige fortgick under medeltiden och nya områden lades till. Vid denna tid etablerades även det svenska styret över Finland. De finska landskapen var redan vid slutet av1200-talet fullt jämställda med övriga delar av det svenska riket.

NärSverige kristnades och i vilken omfattning är oklart. Spår finns redan från omkring 900 men den förste kung som tog ställning för kristendomen varOlof Skötkonung omkring år 1000. Kristnandet skedde genom mission och genom att kungar och hövdingafamiljer ställde sig bakom den nya guden.

Under medeltiden utövades rättsskipningen i landskapen genom lagsagorna och först 1336 ersattes landskapslagarna av lagar för hela riket av kungMagnus Eriksson.

Sverige, Danmark och Norge förenades iKalmarunionen år 1397 varpå de tre rikena fick en gemensam monark och utrikespolitik.

Vasatiden

Vasatiden började med attGustav Vasa efterStockholms blodbad ledde Sverige urKalmarunionen genom krig med Danmark, en konflikt som kallasbefrielsekriget. Kriget slutade 1523, och samma år valdes Gustav Vasa till kung av Sverige. Under Gustav Vasa togreformationen fart i Sverige samtidigt somreduktioner av kyrkojord bidrog till att statens finanser stärktes. Gustav Vasa var även den som 1544 infördearvkungadöme i Sverige.

Under Vasatiden kalladeståndsriksdagen löpande till riksdagar och omfattade då permanentbondeståndet.

Sverige som stormakt

Karta överstormakten Sveriges utveckling ochbesittningar mellan 1560 och 1815.

Stormaktstiden inleddes med att kungGustav II Adolf ledde in Sverige i dettrettioåriga kriget. Kungen dödades 1632 underSlaget vid Lützen, men Sveriges deltagande under kriget fram till fredsslutet 1648 gjorde att Sverige genom denWestfaliska freden blev en europeisk stormakt, med besittningar i norraTyskland ochBaltikum. Det var under stormaktstiden somSkåne,Halland,Blekinge,Bohuslän,Gotland,Härjedalen ochJämtland blev en del av Sverige. Övriga områden som erövrades (bl.a. Kexholms län, Ingermanland, Estland, Livland, Bremen-Verden och Pommern) kom att förloras under följande århundraden.

Fram till 1680 delades den utövande makten mellan kungen och högadeln, vilket ledde till mäktigare adelsmän. I samband medreduktionen infördes 1680 enväldigmonarki, vilken varade fram tillKarl XII:s död 1718, vilket markerar slutet påStora nordiska kriget.

Frihetstiden

Som en reaktion på nederlaget i detStora nordiska kriget börjadefrihetstiden år 1719, vilket ledde till övergången till en konstitutionell monarki med svag kungamakt och stark riksdag. Denna period såg bildandet av Sveriges första politiska partier,hattarna ochmössorna. Frihetstiden såg även en omläggning av landets ekonomiska politik mot en mermerkantilistisk, och staten stödde bland annat bildandet avmanufakturer genomproduktplakatet.

Dock fanns spänningar mellan kungamakten och ständerna, som tog sig uttryck i den misslyckadestatskuppen 1756. Frihetstiden slutade med attGustav III genomförde sin egenstatskupp 1772 som ledde till en starkare kungamakt.

Gustavianska tiden

Revolutionsring från 1772 medGustav III.

Statskuppen 1772 gav upphov till1772 års regeringsform och den markerar början på denGustavianska tiden som varade fram till 1809. Under denna tid liberaliserades strafflagstiftningen,dödsstraff begränsades ochtortyr avskaffades. Vissreligionsfrihet infördes förromerska katoliker ochjudar. GenomFörenings- och säkerhetsakten frånRiksdagen 1789 avskaffades de flesta av adelnsprivilegier, men samtidigt utökades även kungens makt.

Gustav III sköts på enmaskeradbal 1792 avJacob Johan Anckarström, och han efterträddes av sin sonGustav IV Adolf. Sveriges utrikespolitik utformades som ett motstånd mot denFranska revolutionen och senare som ett öppet motstånd motNapoleon. Sverige drogs in iNapoleonkrigen och 1809 förlorades den östra rikshalvan,Finland, tillRyssland efter detFinska kriget 1808–1809. Kungen avsattes genomstatskuppen 1809.

1800-talet

Jean Baptiste Bernadotte (Karl Johan) valdes till svensk tronföljare vidRiksdagen 1810 i Örebro, och Sverige gick därefter åter med imilitärallians motNapoleon. Under detSjätte koalitionskriget deltog Sverige med trupper i Tyskland. Karl Johan som var överbefälhavare för den norra armén avdelade den svenska armén efterSlaget vid Leipzig för att gå mot Danmark. Danmark var vid denna tid en av Frankrikes allierade. Sverige vannSlaget vid Bornhöft, och Danmark tvingades tillFreden i Kiel, där Sverige fick Norge, mot att Danmark fickSvenska Pommern.

Norge accepterade inte överenskommelsen utan utropade sin självständighet och skapade sin egen författning,Eidsvollförfattningen. Detta kunde inte Sverige acceptera utan man skickade armén till Norge för att slå ner upproret.Fälttåget mot Norge varade endast en knapp månad, och slutade med svensk seger ochKonventionen i Moss. Därefter bildade Sverige och Norge en union,Förenade Konungarikena Sverige och Norge, som varade fram till 1905.

Under 1800-talet drogindustrialiseringen igenom Sverige. Denna var beroende av goda transportnät, varför man lät byggaGöta kanal, som stod klar 1832. Därefter inleddes byggandet av järnvägar, vilka från 1850-talet var av stor betydelse. 1862 stodVästra stambanan klar.

Även inom politiken skedde förändringar. 1866 avskaffades ståndsriksdagen genomrepresentationsreformen, och en nya tvåkammarriksdag infördes. Den svenska industrialiseringen skapade även stora internationella företag, främst inom elektronik och kemi somL.M. Ericsson ochNitroglycerin AB, vilka fick en internationellt betydelsefull ställning mot seklets slut.

Demokratisering av Sverige, folkhemspolitik

En första rösträttsreform beslöts år 1909, vilken innebar rösträtt för alla män, med graderad rösträtt och ettproportionellt valsystem. År 1919 fattades riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt i Sverige, sedan kungGustaf V accepterat att utnämna Sveriges regering utifrån riksdagens flertal år 1917. Lika rösträtt tillämpades första gången iandrakammarvalet 1921, som ledde till ensocialdemokratisk regering underHjalmar Branting.

Under 1920-talet växlade regeringsmakten, men vid valet 1932 kom socialdemokraterna i regeringsställning och förutom sommaren 1936 förblev partiet vid makten fram till 1976. Under andra världskrigets samlingsregering och 1950-talets koalitionsregering med nuvarande Centerpartiet delades dock regeringsmakten med andra partier.

Underandra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala, men denna förhoppning gick i kras genomSovjetunionens anfall på Finland ochNazitysklands anfall på Danmark och Norge, vilket tvingade Sverige att föra en pragmatisk politik mot omvärlden. Efter krigsslutet avvecklades samlingsregeringen, och en rent socialdemokratisk regering tillträdde. Under 1950- och 1960-talen genomfördes omfattande reformer inom socialpolitiken, och under tidigt 1970-tal genomfördes en omreglering av arbetsmarknaden. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.

Den svenska säkerhetspolitiken byggde på alliansfriheten i fredstid syftande till neutralitet i händelse av krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med Nato. StatsministerOlof Palme drev dock en offensiv utrikespolitik med kritik mot bland annatVietnamkriget ochapartheid iSydafrika.

År 1971 ersattes den tidigaretvåkammarriksdagen med enenkammarriksdag. År 1974 kom en omfattande grundlagsreform. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till attriksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.

Sent 1900-tal och framåt

Berlinmurens fall 1989,Sovjetunionens fall 1991 och detkalla krigets slut ledde till en omprövning av den tidigare majoritetsuppfattningen att den svenska alliansfriheten förhindrande ett närmare svenskt deltagande i den europeiska integrationsprocessen. Deneuropeiska frihandelssammanslutningen EFTA, som Sverige varit med i sedan organisationen bildades 1960, närmade sig denEuropeiska gemenskapen, EG, genom samarbetetEES. I ett krispaket hösten 1990 öppnaderegeringen för att Sverige borde ansöka om att bli medlem i EG (som senare ombildades tillEuropeiska unionen, EU).[32]

Efter förhandlingar blev Sverige medlem i EU den 1 januari 1995, sedan en majoritet på 52,3 procent röstat för medlemskap i enfolkomröstning den 13 november 1994.

Den 7 mars 2024 blev Sverige medlem i det militära försvarssamarbetetNATO.[33]

Geografi och natur

Huvudartikel:Sveriges geografi
Karta över Sverige med länsgränser, de största tätorterna och vägarna samt sjöar, floder och berg.

Översikt

Sverige ligger i norraEuropa, på östra delen av denskandinaviska halvön och sträcker sig över ungefär 17 latituder (breddgrader) och 15 longituder (meridianer).[34] Den longitudinella skillnaden motsvarar 52 minuters skillnad i soltid (mellan Haparanda i öster och Strömstad i väster). Till ytan är Sverige detfemte största landet i Europa (om enbart de europeiska delarna avDanmark respektiveTurkiet räknas). Landet gränsar tillNorge i väster,Finland i nordost, samtDanmark i sydväst. De omgivande vattnen ärBottenviken ochBottenhavet, som utgör en del avÖstersjön, samt i sydvästSkagerrak,Kattegatt ochÖresund. Sverige utgör en del av det geografiska områdetNorden.

Öster om Sverige liggerÖstersjön ochBottniska viken och den långa kustlinjen påverkar klimatet. I väster ligger den skandinaviska fjällkedjan som såsom bergskedja benämnsSkanderna, sedan gammalt också kallad Kölen på både svenska och norska (kjølen). Den skiljer Sverige frånNorge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet någorlunda välvattendelaren i denna bergskedja.Älvarna i norra Sverige (de så kallade Norrlandsälvarna) flyter alltså som regel österut från bergskedjan och hinner ofta bli ganska breda.

Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark. Totalt täcks Sverige av 2,7 miljoner hektar jordbruksmark.[35] Totalt sett täcks dock 60 procent av totalytan och 75 procent av landarean avskog. Sveriges skogsland tillhör den västra ytterkanten av deneurasiskataigan. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum främst iMälardalen,Bergslagen,Öresundsregionen och iVästra Götalandsregionen. I södraGötaland rinner många vattendrag upp i mitten av det så kalladesydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Vattendragen i södra Sverige blir vanligen heller inte lika långa och stora som i norr. I Svealand och i Götaland finns dock Sveriges största älv när det gällervattenföring ochavrinningsområde:Klarälven-Göta älv, som bland annat inkluderar sjönVänern. Sverige är ovanligt tätt på sjöar av olika storlek. Det finns 267 570 insjö- och havsöar i Sverige.[36]

Sveriges högsta berg ärKebnekaise, på 2 097 meter över havet. De två utmärkande största öarna ärGotland ochÖland, de två största sjöarna ärVänern ochVättern. Sverige sträcker sig 1 572 km från norr till söder och den största bredden är cirka 500 km (se ävenSveriges ytterpunkter).

Skog,vattenkraft ochjärnmalm är viktiganaturresurser, liksommangan i Östersjön,koppar,bly,zink,guld,silver,uran,arsenik,volfram ochfältspat.[37]

Klimat

Huvudartikel:Sveriges klimat

Sverige har ett oftast milttempererat klimat med stora temperaturskillnader, trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme frånGolfströmmen. I södra Sverige ärlövträd dominerande, i norrbarrskogar, medtall ochgran, och härdigabjörkar vilka dominerar landskapet. I Sveriges nordligaste del, som präglas avfjäll, har landet ettsubarktiskt klimat. Det betyder längre, kallare och snösäkra vintrar. Under delar av sommaren är detmidnattssol (solen går inte ner) i allra nordligaste Sverige (norr ompolcirkeln), medan det under delar av vintern är totalt mörker. Midvinternatten avbryts då endast av några timmars gryning och skymning.

Årsnederbörden ligger normalt runt 680 mm, med relativt stora mängder över den västra fjällkedjan.[38]Dygnsmedeltemperaturen i januari varierar mellan cirka 0 grader i söder, några minusgrader i mellersta Sverige och ner till −18 °C i norr. I juli är temperaturskillnaderna mellan norr och söder avsevärt mindre än på vintern. Dygnsmedeltemperaturen ligger då nära 17 °C i både Götaland (något lägre påsydsvenska höglandet) och Svealand (med undantag av de västra delarna). I Norrland avtar dygnsmedeltemperaturen längs kusten från cirka 17 °C vid Gävle ner till 14 °C vid Haparanda. I fjällen stannar emellertid dygnsmedeltemperaturen för juli strax över 10 °C. Sveriges lägsta temperatur uppmättes den 2 februari 1966 iVuoggatjålme,Lappland, med –52,6 grader[39]. Den högsta registrerade temperaturen, 38 °C, noterades iUltuna,Uppland (9 juli 1933) ochMålilla,Småland (29 juni 1947)[39].

Kiruna (Norra Norrland/nordligaste Sverige):[40]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde−10−8−41714171482−5−8
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde−19−18−14−8−15761−5−12−17
 Nederbörd302526273449867449474234
 Diagramtemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
 
 
30
 
-10
-19
 
 
25
 
-8
-18
 
 
26
 
-4
-14
 
 
27
 
1
-8
 
 
34
 
7
-1
 
 
49
 
14
5
 
 
86
 
17
7
 
 
74
 
14
6
 
 
49
 
8
1
 
 
47
 
2
-5
 
 
42
 
-5
-12
 
 
34
 
-8
-17

Stockholm (Östra Svealand/södra Mellansverige):[41]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde−1−13916212220151051
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde−5−5−316111313951−3
 Nederbörd392726303045726655505346
 Diagramtemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
 
 
39
 
-1
-5
 
 
27
 
-1
-5
 
 
26
 
3
-3
 
 
30
 
9
1
 
 
30
 
16
6
 
 
45
 
21
11
 
 
72
 
22
13
 
 
66
 
20
13
 
 
55
 
15
9
 
 
50
 
10
5
 
 
53
 
5
1
 
 
46
 
1
-3

Göteborg (Västra Götaland):[42]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde1151016202121161263
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde−3−4−127111312962−2
 Nederbörd614049414959687580838272
 Diagramtemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
 
 
61
 
1
-3
 
 
40
 
1
-4
 
 
49
 
5
-1
 
 
41
 
10
2
 
 
49
 
16
7
 
 
59
 
20
11
 
 
68
 
21
13
 
 
75
 
21
12
 
 
80
 
16
9
 
 
83
 
12
6
 
 
82
 
6
2
 
 
72
 
3
-2

Malmö (Skåne, sydligaste Sverige):[43]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde2251016202121171274
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde−3−3−1271113121073−1
 Nederbörd493040384152615859576158
 Diagramtemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
 
 
49
 
2
-3
 
 
30
 
2
-3
 
 
40
 
5
-1
 
 
38
 
10
2
 
 
41
 
16
7
 
 
52
 
20
11
 
 
61
 
21
13
 
 
58
 
21
12
 
 
59
 
17
10
 
 
57
 
12
7
 
 
61
 
7
3
 
 
58
 
4
-1

Naturtyper

Se även:Insjöar i Sverige
  • Sjöar och vattendrag – Sverige är ett av världens sjörikaste länder, och nästan en tiondel av Sveriges yta består av sjöar. Utöver sjöar finns ett antal större älvar, somVindelälven,Torne älv,Kalix älv ochPite älv, som alla är skyddade som nationalälvar.
  • Fjäll
  • Kust och hav
  • Ädellövskog – mindre än en procent av Sveriges landyta är idag täckt av ädellövskog. Idag finns ädellövskog enbart söder om Dalälven.
  • Våtmark – cirka en femtedel av Sveriges landyta täcks av våtmark.
  • Barrskog – denna naturtyp dominerar Sveriges natur.

Vegetationsregioner

Karta över Sverige vegetationsregioner.

I och med Sveriges storalatitudiella skillnad nord till syd (från omkring 55 till 69 grader nord) uppstår det stora skillnader för vegetationens möjliga utbredning. Man kan skilja påodlingszoner (för planterade träd och grödor) samt vegetationsregioner, för den naturliga spridningen av allt ifrån gräs till träd. I detta hänseende indelas Sverige i fem huvudregioner.

  1. Södra lövskogsregionen
  2. Södra barrskogsregionen
  3. Norra barrskogsregionen
  4. Fjällbjörksregionen
  5. Kalfjällsregionen

Typiskt försödra lövskogsregionen är att det är en utlöpare från Nordvästeuropas lövskogsområde men den främsta faktorn är likväl avsaknaden av naturligt spridd gran. Regionen, som täcker västkusten, större delen av Skåne samt södra Blekinge präglas i stället främst avbok och andraädla lövträd.Almen har dock minskat p.g.a.almsjuka.[44]

Södra Öland tillhör södra lövskogsregionen, men utgör ett litet undantag då gran sprider sig naturligt där.

Södra barrskogsregionen präglas av en blandning avbarrträd, med inslag av bland annat bok och ek. Bokens nordgräns delar upp denna region i två underregioner. Bok förekommer naturligt, blandat med barrträd ungefär enligt en linje från mellerstaBohuslän till Oskarshamnstrakten, med enexklav på Västgötaslätten. Södra barrskogsregionens avslutning norrut sammanfaller helt och hållet medekens nordgräns[45] (enstaka exemplar längre norrut förlänger inte södra barrskogsregionen).

Norra barrskogsregionen präglas av gran, tall med inslag av björk, al, asp med flera lövträd. I princip alla ädla lövträd är planterade. Norra barrskogsregionen är en direkt utlöpare av den rysk-finskatajgan. Ju längre norrut man kommer desto glesare blir skogen.[46]

I fjälltrakternas lägre terräng finner manfjällbjörksregionen, därfjällbjörken utgör den enda större vegetationen. Lägre vegetation som blommor, lavar och blåbärsris förekommer.

Över en viss höjd i fjällen finner mankalfjällsregionen. Trädgränsens höjd beror av latituden och är t.ex. högre upp i Dalafjällen än vid Riksgränsen.Kalfjäll kan utgöras avglaciär eller frilagt urberg (d.v.s klippor) men också av lägre vegetation sommartid.[47]

Sveriges fauna

Statsskick och politik

Sveriges statsskick

Huvudartikel:Sveriges statsskick
Riksdagshusets entré i Stockholm.Riksdagen är enligtregeringsformen folkets främsta företrädare och beslutar om alla lagar.

Sverige är enparlamentarisk ochrepresentativ demokrati med en folkvaldriksdag och styrs av enregering ledd av enstatsminister. Formellt är Sverige samtidigt enkonstitutionell monarki, där monarken – kungen – ärstatschef.

Nuvarande statschef ärkonungCarl XVI Gustaf,tronarvinge ärkronprinsessan Victoria, regeringschef är statsministerUlf Kristersson, och riksdagens talman ärAndreas Norlén.

Lagarna i riket stiftas av landetsparlamentriksdagen – med 349 direktvalda ledamöter, som utses i fria val. Riksdagen består av en kammare. Regeringen är ansvarig inför riksdagen. Nya lagförslag läggs vanligen fram av regeringen men kan också läggas fram av riksdagsledamöterna. Riksdagens ledamöter – riksdagsmännen – väljs vart fjärde år enligt ettproportionellt valsystem. Valdagen är andra söndagen i september,[48] och då väljs ocksåkommunfullmäktigeledamöter ochregionfullmäktigeledamöter. Riksdagsledamöter och alla andra politiker väljs genom att väljarna röstar på olikapartier, som i sin tur representerar olika politiska idériktningar. Alla medborgare över 18 år får rösta i riksdagsvalen, samt fritt grunda partier eller kandidera till politiska poster. Det svenska politiska systemet bygger i hög grad pådeltagardemokrati. Vid val till riksdagen finns den s.k. 4-procentsspärren som innebär att partier med röstandel under detta inte erhåller några riksdagsmandat.

Sverige harfyra grundlagar:regeringsformen (1974, rev. 2010),successionsordningen (1810, rev. 1980),tryckfrihetsförordningen (1949) ochyttrandefrihetsgrundlagen (1992).Riksdagsordningen (2014) har status mellan grundlag och vanlig lag. Regeringsformen inleds med följande portalparagraf:

All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.
Regeringsformen

Grundlagarna kan endast ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Vidare kan, om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i grundlagen, en folkomröstning hållas innan det andra beslutet. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande.Lagrådet kontrollerar nya lagförslag. Det granskar hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen, rättssäkerhetens krav och till EU-rätten samt hur föreskrifterna förhåller sig till varandra.

KungCarl XVI Gustaf ochdrottning Silvia.
Kronprinsessan Victoria är svensk tronarvinge.

Monarkin innehar inte längre någon politisk makt; monarkin har i stället en symbolisk statschefsfunktion med nästan uteslutande ceremoniella uppgifter. Grundlagen skrevs delvis med syftet att ”med ett penndrag” kunna avveckla monarkin, och flera partier har införandet avrepublik inskrivet i sinapartiprogram. Kungahuset har dock fortsatt åtnjuta hög popularitet, varför frågan av pragmatiska skäl inte väcks.

Regeringen styr landet och tillsätts efter riksdagsvalen genom förhandlingar som leds avriksdagens talman. Talmannen föreslår en statsminister på grundval av vem som har det starkaste stödet i den nyvalda riksdagen. På talmannens förslag utser riksdagen statsministern. Statsministern utser i sin tur ministrarna i regeringen. Regeringen måste stödjas eller tolereras av en majoritet riksdagens ledamöter. Riksdagen har även kontrollerande funktioner, både av regeringen och av myndigheterna; regeringen kontrolleras bland annat av riksdagenskonstitutionsutskott. Riksdagen kan också när den vill pröva om regeringen fortfarande har stöd av riksdagen. Riksdagen kan på så sätt tvinga regeringen att avgå; det kan ske genom att minst 35 ledamöter går ihop och föreslår en omröstning ommisstroendeförklaring.

Sveriges styrelse bygger därutöver på långtgåendedecentralisering. Kommuner och myndigheter har en ovanligt stark ställning som enskilda instanser, och kommunernas självstyre är inskrivet i grundlagen. I Sverige finns sammanlagt runt 380 olika statliga myndigheter och bolag. En ovanlig politisk institution – som dessutom uppfanns i Sverige – ärombudsmannainstitutionen. Sverige har flera ombudsmän som tillgodoser enskildas rättigheter mot myndigheter, organisationer och företag.Justitieombudsmannen (JO) heter den främsta ombudsman som värnar medborgarnas rätt att bli behandlade på rätt sätt av myndigheterna.

Sverige är medlem iEU, och Sveriges grundlag är underordnad Europeiska unionens, men förhållandet mellan dessa är inte klarlagt exakt.[49][50][51] Omkring 80 procent av alla nya lagar som stiftas i Sverige är från början direktiv som har fattats inom EU. Sverige har 21 av 705 mandat iEuropaparlamentet och företräds av den svenska regeringen iEuropeiska unionens råd. IEuropeiska kommissionen sitter svenskanJessika Roswall (M), men representerar inte Sveriges, utan Europas, intressen.[52] Sverige tillhörde länge de länder som hade den allra högsta åtföljnadsgraden av EU:s direktiv.[53][54] De senaste åren har dock implementationsprocenten minskat en aning.[55] Som följd av EU-medlemskapet utformas Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik delvis i samarbete med andra länder. Regeringen representerar Sverige i EU, men förutsätts representera riksdagens ståndpunkter iEuropeiska unionens råd genom att regeringen kontinuerligt konsulterarEU-nämnden i riksdagen.[56]

Politik

Huvudartikel:Politik i Sverige
Ulf Kristersson (i mitten) som ärSveriges statsminister sedan 2022, i enminoritetsregering bestående avModeraterna,Kristdemokraterna ochLiberalerna.
Sveriges statsministerUlf Kristersson.

Under större delen av 1900-talet har Sverige i huvudsak haft fem olika partier i parlamentet,riksdagen, som grovt uppräknat har representeratsocialism,socialdemokrati,liberalism,konservatism samtlandsbygdens intressen. I slutet av 1900-talet tillkom riksdagspartiernaMiljöpartiet de gröna (1988) ochKristdemokraterna (1991).Sverigedemokraterna finns i riksdagen sedan 2010. Ivalet 1991 röstadesNy demokrati in i riksdagen, men kom efter valet 1994 att nästan försvinna helt ur svensk politik. Sedanvalet 2022 är de största partierna utanför riksdagen:Partiet Nyans,Alternativ för Sverige samtMedborgerlig samling.

IEU-parlamentet representeras Sverige av riksdagspartierna. Åren 2004–2009 hadeJunilistan först tre och sedan två mandat och åren 2009–2014 hadePiratpartiet två mandat i EU-parlamentet.Mandatperioden 2014–2019 hadeFeministiskt initiativ ett mandat.

Socialdemokraterna har sedan 1930-talet dominerat svensk politik och satt närmast oavbrutet i regeringsposition från 1932 fram till 1976 med egen majoritet 1968–1970. Sedan slutet av 90-talet har socialdemokratiska regeringar förlitat sig på stöd från miljöpartiet och vänstern för att bilda regering. De senaste decennierna har socialdemokratins dominans luckrats upp av återkommande borgerliga valsegrar.Riksdagsvalet 2006 resulterade i att den borgerliga alliansen (Allians för Sverige) bestående av Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kunde bilda en majoritetskoalition. Moderaternas partiledareFredrik Reinfeldt innehade posten som Sveriges statsminister, dock efterriksdagsvalet 2010 som ledare för en minoritetsregering. Efterriksdagsvalet 2014 var åter en socialdemokrat statsminister; förstStefan Löfven som ledde en minoritetsregering tillsammans medMiljöpartiet de gröna mellan 2014 och 2021, ochMagdalena Andersson i en minoritetsregering sedan november 2021 då Stefan Löfven avgick. Efter riksdagsvalet 2022 blev Moderaternas partiledareUlf Kristersson statsminister och leder för närvarande enminoritetsregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, medparlamentariskt stöd av Sverigedemokraterna.

I samband med riksdagsvalen hålls också val tillkommun ochregion. De partier som nu är representerade i riksdagen är också representerade på de flesta håll lokalt. Därtill är det också vanligt med rent kommunala eller regionala partier samt mer eller mindre rikstäckande småpartier som ställer upp i lokala val.Landsbygdspartiet oberoende, Medborgerlig samling,Sjukvårdspartiet, Alternativ för Sverige,Feministiskt initiativ, Partiet Nyans,Kommunistiska Partiet,Rättvisepartiet Socialisterna ochSveriges pensionärers intresseparti är exempel på partier utanför riksdagen som finns representerade lokalt.

Utrikespolitiskt tillhör Sverige de stater som är medlemmar i flest internationella organisationer och som är mest positiva till multilateralt samarbete. Sverige ger ett av världens högsta bistånd i förhållande till BNP[57] och ett av de största bidragen tillFN. Sverige ger även ett av de högsta bidragen tillEU och det högsta per capita tillUNHCR. Tidigare var Sverige starkt engagerat i fredsbevarande FN-operationer, men bidrag med manskap har minskat kraftigt på senare år.[58]

Rättsväsen

Huvudartikel:Sveriges rättsväsen
Sveriges rikes lag.

Polismyndigheten omfattar polisiär verksamhet och utgör en statligt myndighet. Den centrala polisverksamheten bedrivs i sju regioner, omfattande var sin del av Sverige, samt olika centrala funktioner, därNationella operativa avdelningen utför operativa uppdrag.Säkerhetspolisen är den andra statliga myndigheten som ansvarar förpolisväsendet i Sverige.

Domstolsväsendet är uppdelat iallmänna domstolar,allmänna förvaltningsdomstolar ochspecialdomstolar. De allmänna domstolarna handlägger och dömer i både civilmål (tvister mellan enskilda) och brottmål medan förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan enskilda och myndigheter. Verksamheten i de allmänna domstolarna är uppdelad i olikarättsinstanser. Dessa är lokalatingsrätter ochförvaltningsrätter, vars domar eller beslut kan överklagas till regionalaappellationsdomstolar,hovrätter ochkammarrätter, medHögsta domstolen ochHögsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten), som högsta instans i respektive system.

Vissa mål avgörs i specialdomstolar. Hit hörArbetsdomstolen,Marknadsdomstolen,Patentbesvärsrätten,mark- och miljödomstolarna,fastighetsdomstolarna ochmigrationsdomstolarna. Vissa arbetsrättsliga mål, som handläggs i tingsrätt som första instans, överklagas till Arbetsdomstolen. En dom i Arbetsdomstolen eller Marknadsdomstolen kan inte överklagas.

Försvar

EnJAS 39 Gripen frånsvenska flygvapnet. Stridsflygplanet är utvecklat och tillverkat i Sverige.
Vapen för Försvarsmaktentolkat efter dessblasonering.
Huvudartikel:Försvarsmakten (Sverige)

Beteckningen totalförsvar används i Sverige som en samlingsbeteckning på militärt och civilt försvar.[59] Sverige var under merparten av 1900-talet militärt alliansfritt men är nu medlem i Nato och deltar i försvarssamarbetet inom EU. Ordet neutralitet försvann från Sveriges säkerhetspolitiska linje 2007.[60] Försvarets andel av SverigesBNP var år 2007 1,48 procent.[61] Internationella insatser har kommit att få successivt ökad betydelse relativt den tidigare dominerande uppgiften försvar av det egna territoriet mot invasion.

Sveriges försvar består av försvarsgrenarnaarmén,marinen ochflygvapnet. Marinen består i sin tur av vapenslagenflottan ochamfibiekåren. Samtliga försvarsgrenar ingår i myndighetenFörsvarsmakten. Under 1990-talet, några år efterkalla krigets slut inleddes en långvarig period av successiv minskning av Sveriges försvar. Sverige tillämpade under lång tidvärnplikt, men sedan början av 1990-talet har uttaget av värnpliktiga sjunkit kraftigt. 1996 ryckte 32 547 personer in i värn- eller civilpliktsutbildning, år 2007 var antalet personer nere i 5 119 stycken.[62] Värnplikten lades vilande den 1 juli 2010, och försvarets personalbehov täcks numera dels genom anställdayrkessoldater, dels genom frivillig tjänstgöring. Den 2 mars 2017 beslutade regeringen att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att fullgöra mönstring respektive grundutbildning med värnplikt. Beträffande skyldigheten att fullgöra mönstring gäller beslutet från och med den 1 juli 2017, och vad gäller skyldigheten att fullgöra grundutbildning gäller det från och med den 1 januari 2018. Den 5 juli 2022 blev Sverige, efter ansökan, officiellt inbjudet till försvarsorganisationen Nato.[63] Den 7 mars 2024 blev Sverige medlem i Nato.

Administrativ indelning

Huvudartikel:Sveriges administrativa indelning

Sverige är uppdelat i 21län. I varje län finns enlänsstyrelse, utnämnd av Sveriges regering. I varje län finns också enregion som är den lokala folkrepresentationen. Varje län är vidare uppdelat ikommuner, med totalt 290 kommuner. Historiskt och traditionellt finns även uppdelning ilandskap (25) ochlandsdelar (3). Dessa saknar administrativ betydelse, men befolkningsstatistik redovisas även för dessa områden.

Uppdelning i län
Uppdelning ilän

Varje län (utom Gotland) är även enregion.Lista över regioner:

På Gotland har Gotlands kommun ansvaret som en region skulle ha haft, därför benämns den ofta iställetRegion Gotland.


Ibland delas Sverige in även ilandsdelar,landskap ochstift.

Uppdelning i landsdelar:

Uppdelning i landskap:

Uppdelning i stift (enligtSvenska kyrkan):

Ekonomi

Sveriges ekonomiska historia

Huvudartikel:Sveriges ekonomiska historia
Sveriges BNP/capita år 1000–2006 i jämförelse.

Sverige har sedanjärnåldern haft en omfattande utrikeshandel som ofta har begränsat sig till ett fåtal viktigaimport- ochexportvaror. Dessa har oftast kommit från råvarutillgång i landet, framför alltjärn ochträ.

Underfolkungatiden på 1250-talet till 1300-talets slut, dominerades handeln i Sverige av tyska köpmän (först på 1600-talet blev Sverige en riktig handelsnation) för vilka Visby fram till 1300-talet var ett viktigt nav.[64]

På 1500-talet sysselsatte jordbruket över 90 procent av Sveriges befolkning. De svenska böndernas ekonomi byggde på självhushållning. De största importvarorna var salt för konservering av livsmedel och kläde främst för att tillgodose efterfrågan från de högre stånden i landet.[65] Exporten dominerades av råvarumetaller såsomjärn ochkoppar. Sverige var under denna tiden ett starkt specialiserat råvaruexporterande land.[65]

Sverige förde alltmer enmerkantilistisk politik från 1500-talet, och utvecklingen förstärktes under 1600-talet.[66] Den ekonomiska expansionen understormaktstidens 1600-tal innebar att Sverige försökte utvidga handeln motÖsteuropa ochCentraleuropa. Det misslyckades dock då den ryska och polska exporten tog andra vägar än via Sverige. Däremot lyckades Sverige med att sälja koppar och järn i allt större utsträckning på världsmarknaden.[67] På 1700-talet revolutionerades det svenska jordbruket, vilket medförde en ytterligare expansion av den svenska ekonomin. Revolutionen innebar ökad produktion per person, förstärktarbetsdelning, ökad marknadsproduktion och kapitalbildning. Den allt starkare expansionen, delvis byggd på statligasubventioner, från mitten av 1700-talet medförde en ökadpenningmängd ochinflation (kostnads- och prisökningar), och underskott i statens finanser. Handeln och industrin stod i förgrunden för statens intressen under 1700-talet.

På 1800-talets satsade staten betydande summor påinfrastruktur under det att flera finansiella institutioner, sombanker, bildades.[68] Runt 1850-talet närmade sig Sverige också liberalismens ideal vad gälldefrihandelsprincipen. Livsmedelstullarna sänktes, alla import- och exportförbud, utom förbudet mot export av järnmalm, avskaffades. Från mitten av 1800-talet skedde en successiv övergång till en alltmer oregleradmarknadsekonomi i takt medindustrialismens genombrott.

Konjunkturcykler i Sverige år 1842–2001.

Stora ekonomiska förändringar leder till nya institutionella arrangemang, man ser det i slutet av 1800-talet då det ökade industriella arbetet för befolkningen gav upphov till bland annatfackföreningar,sjukkasseväsen ocharbetsgivarföreningar.[69]

1900-talet var industrins sekel, då industrin växte kraftigt, mognade och samtidigt kontinuerligt omvandlades. På 1960-talet var Sverige ett av de rikaste länderna i världen, sett tillBNP per capita.[70] Under detta årtionde upplevde såväl Europa som Sverige en period av snabb ekonomisk tillväxt. Det var en period av ökad frihandel som lade grunden till detta. Sverige upplevde under 1970-talet en ökande andel av offentlig konsumtion, vilket blev en stabiliserande faktor på konjunkturerna. Under samma årtionde började inflationen öka samtidigt som tillväxttakten mattades av och arbetslösheten ökade, och ekonomin trädde in i ett stadium som kallasstagflation.[71] Mellan 1970 och 1990 sjönk den ekonomiska tillväxten kraftigt och skapade problem i de offentliga finanserna. Statens avregleringspolitik i kombination med kraftig expansiv finanspolitik på 1980-talet skapade under 1990-talet en finanskris.Finanskrisen 1990–1994 var en svår lågkonjunktur med kraftiga underskott i de offentliga finanserna.Monetarismen kan sägas ha fått större inflytande i den ekonomiska politiken efter 1990-talskrisen, med dess prioritering av att stabilisera penningmängden för att få ned inflationen.

En lågkonjunktur i spåren efterIT-boomen, som bland annat kallats ”dot-com-döden”, inträffade under 2000–2002 och drabbade den övervärderade it-sektorn svårt.

Sveriges ekonomi

Huvudartikel:Sveriges ekonomi
Sveriges BNP / capita (PPP) (blå linje) i jämförelse med andra avancerade ekonomier. År 2006–2013, årtal efter 2007 är projektioner.
Olika sektorers bidrag till Sveriges BNP, 1800–2000.

Sveriges valuta ärsvensk krona (SEK). Sverigesköpkraftsjusteradebruttonationalprodukt uppskattades 2005 till 270,5 miljarderamerikanska dollar.[72] BNP per capita var 36 578 dollar år 2007.[73] Medelbruttoinkomsten per invånare var 28 400 svenska kronor i månaden under år 2010.[74][75]

Sverige har varit medlem i den ekonomiska samarbetsorganisationenOECD från det att organisationen bildades 1961.

Landet är sedan 1995 medlem iEU:s interna marknad, men efter ett nej vid en folkomröstning 2003 deltar Sverige inte fullt ut i samarbetet kringEMU.

Sveriges ekonomi är enblandekonomi med delvis fri marknad och höga skatter som finansierar en omfattande offentlig sektor ochomfördelning av inkomster.[76] Omkring en tredjedel av alla förvärvsarbetande i Sverige arbetar i offentlig sektor.[77] Privata företag står för cirka 90 procent av landets industriella produktion. Landets tjänsteproduktion utgör cirka 70 procent av BNP. Lantbruket utgör endast 2 procent avBNP och sysselsätter också endast 2 procent av arbetsstyrkan.[78]

Arbetsmarknad

I juli 2012 uppgick arbetslösheten i Sverige till 7 procent.[79] Störst var arbetslösheten iNorrbottens län med 10,5 procent, minst iStockholms län med 3,9 procent (2012, juli). Ungdomsarbetslösheten (åldern 15–24 år) uppmättes till 16,9 procent, vilket är en bra bit under EU-genomsnitt som ligger på 22,6 procent (första kvartalet 2012).[80][81] När det gäller löneskillnader, har Sverige det minsta lönespridningen blandOECD-länderna.[82] År2019 tillhörde 68 procent av de anställda enfackförening, vilket är mycket högt internationellt sett.[83] Av arbetarna var år 2019 60 procent fackligt organiserade och av tjänstemännen 72 procent.

Näringsliv

Viktiga näringar i Sverige innefattartjänster,industri,skogsbruk (seSkog i Sverige) samt gruvdrift (seGruvdrift i Sverige). Andra näringar av betydelse inkluderarjordbruk (viktiga jordbruksprodukter ärvete,potatis,sockerbetor,nötkreatur) ochfisk.

Maskiner,papper,trävaror,järn,stål,vägfordon liksom elektronik och telekommunikationsprodukter utgör viktiga exportprodukter för Sveriges ekonomi.[84] Sveriges ekonomi är mycket starkt orienterad mot export och handel med utlandet, exporten har de senaste åren utgjort över 50 procent av BNP.[85] Sveriges industristruktur består i ovanlig hög grad av stora internationellt inriktade koncerner. Huvudstaden Stockholm, medStockholmsbörsen och flera bankers huvudkontor, är Nordens främsta finanscentrum.Wallenbergsfären har haft ett inom industriländer unikt stort inflytande på den svenska börsen, stundtals har de kontrollerat över 30 procent av börsvärdet.

Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Handel med andraeuropeiska länder utgör en betydande del av Sveriges utrikeshandel därTyskland är landets viktigaste handelspartner.[86][87] Verkstadsvaror stod för 47,5 procent av exportvärdet 2007.[84]

Sverige var ett av Europas fattigaste länder för hundra år sedan men har nått framgång tack vareinnovationer.[88]

Offentliga finanser

Bruttoregionprodukt per capita i tusental kronor. (2022)

Med offentliga finanser så menar man kommunernas, regionernas och statens finanser. Dessa omfattar drygt halva SverigesBNP och är i förhållande till BNP en av världens största. Cirka hälften av de offentliga finanserna utgörs avstatsbudgeten (statens finanser) som år 2023 beräknas uppgå till 1 300 miljarder kronor. Merparten av de offentliga utgifterna finansieras via olika typer avskatter.

Denoffentliga sektorns verksamhet bedrivs genom myndigheter, bolag och genom utläggning av verksamhet på privata eller med den privata sektorn samägda bolag. Sedan 1990-talet har offentlig sektor genomgått enbolagisering ochprivatisering delvis i syfte att öka befolkningens valfrihet, men också (ibland) i syfte att effektivisera.

Historiskt har de offentliga finanserna inte alltid balanserat. Sverige har, särskilt sedan mitten av 1970-talet, ackumulerat enstatsskuld. I slutet av 2022 uppgick statsskulden till drygt 1 052miljarder kronor (brutto). Detta skapar enbruttoskuld på drygt 33 procent av Sveriges BNP per 2022.[89] Sedan sent 1990-tal har dock bruttostatsskuldens andel av BNP minskat kraftigt, från ca 80 procent. Per 2022 motsvarar statsskulden utslagen per invånare ca 105 000 kr.[90] Staten äger samtidigt stora finansiella tillgångar. Då tillgångarna överstiger skulderna har Sverige ingen offentlignettoskuld, utan förvaltar i stället ett överskott. Den svenska offentliga sektorn har därmed år 2008 en finansiell nettofordran på 24 procent av BNP gentemot omvärlden. Överskottet är delvis en följd av att den offentliga sektorn det senaste decenniet har gjort stora budgetöverskott, i genomsnitt ca två procent av BNP per år. År 2008 var överskottet 135 miljarder kronor, vilket främst berodde på försäljningar avstatliga bolag. Som en följd av finansiella överskott utan motsvarande ökning av inhemskainvesteringar, har Sverige använt sju procent av landets samlade resurser till kapitalexport under de senaste tio åren. Med kapitalexport avses att Sverige ökat sin fordran på utlandet och innebar fördelningspolitiskt en omfördelning till förmån för framtida svenska generationer. En så stor kapitalexport är unik bland industriländer.[91]

Den svenska centralbanken –Riksbanken – för en inflationsstabiliserande politik med en målsättning på en årliginflation på 2 procent.[92] Riksbankens beslut får inte påverkas av de valda politikerna och är starkt beroende av utvecklingen i omvärlden, bland annat ränteutvecklingen i euro- och dollarområdena.

Sociala förhållanden

Sverige har världens femte högstalevnadsstandard enligtHuman Development Index, med index 0,959 av 1,0.[12] På lång sikt, från 1990 till 2023, har Sveriges index ökat från 0,818 till 0,959 (0,48 % per år); en ökning som liknar den för andra länder i toppen av tabellen. Ökningen var starkast under 1990-talet, svag 2000–2010, för att sedan stiga igen 2010–2023.[12] Även i många andra välfärdsindex hamnar Sverige mycket högt upp vid rankningar. Sverige har en relativt jämninkomstfördelning, med enGini på 29,5 (år 2024).[11] Ävenfattigdomsnivån i Sverige är en av världens allra lägsta, oavsett om man avser relativ eller absolut fattigdom. Inkomstojämlikheten har dock ökat i Sverige under mer än ett decennium, främst till följ av en mycket stor ökning under 1900-talet i bostads- och pensionssparande som ägs av en bredmedelklass.[93] I december 2008 offentliggjordeTCO en rapport som visar att var tredje arbetslös i Sverige saknara-kassa och därmed bara har en garanterad inkomst motsvarandeexistensminimum.[94]

Socialt kapital och korruption

Sverige är ett av de länder i världen som har det högstasociala kapitalet. Med det menas att tilliten mellan medborgarna som individer och till myndigheter är mycket hög. Institutioner som enligtBo Rothstein bidragit till högt socialt kapital är opartiskhet i förvaltningen, icke-diskriminering ivälfärden, lågkorruption samt ekonomiskjämlikhet.[95]

Inledningsvis är det nämnvärt att korruption förekommer i alla länder världen över.Olle Lundin, som är professor iförvaltningsrätt vidUppsala universitet, har uttalat att "där det finns människor finns det korruption".[96] Sverige har dock relativt låg korruption, i likhet med flera andra västeuropeiska länder. På den internationella listan som årligen publiceras av analysföretaget Gallup hamnar Sverige på en tiondeplats. Flera andra europeiska länder hamnade dock före Sverige.[97] EnligtTransparency Internationals korruptionsindex hamnade Sverige 2018 på en tredjeplats tillsammans medFinland,Singapore ochSchweiz[98] Av europeiska länder varDanmark före Sverige på listan.

HarvardprofessornRobert Putnam redovisade i en vetenskaplig artikel publicerad 2007 att stor invandring på kort sikt kan vara negativt för ett lands sociala kapital.[99] Resultat från forskning vidGöteborgs universitet som undersköte saken i Sverige visade dock att den sociala tilliten varit förhållandevis stabil de senaste 20 åren, samtidigt som andelen utrikes födda i befolkningen ökat från 11 procent år 2000 till 20 procent vid årsskiftet 2020.[100]

Infrastruktur

Kollektivtrafik

Modern dubbelledad stadsbuss som trafikerar linje 5 i Malmö.
Huvudartikel:Kollektivtrafik i Sverige

Sedan 1983 är den lokala och regionala kollektivtrafiken i Sverige organiserad pålänsnivå. I varje län ska det finnas enkollektivtrafikmyndighet. De regionala myndigheterna ansvarar förtunnelbana,spårväg,stadsbussar ochregionala bussar liksom för regionaltågtrafik. Vissa myndigheter ansvarar även för andra trafikslag (båt).

För lönsam långväga kollektivtrafik finns ingen myndighet eller trafikhuvudman i ordens egentliga betydelse utan varje trafikföretag (operatör) får köra i egen regi. Marknaden är avreglerad sedan 1990-talet. Det finns dock en myndighet för nationell, alltså långväga, kollektivtrafik i Sverige. Denna sorterar underTrafikverket (fram till2011 var det en egen myndighet som kalladesRikstrafiken). Trafikverket handlar endast upp trafik och hanterar inte någotbiljettsystem eller tillhandahåller fordon, utan det får operatörerna sköta. På vissa mellanlånga linjer, både buss och tåg, upphandlar Trafikverket och flera regionala kollektivtrafikmyndigheter tillsammans trafiken.

Trafikverket handlar också, inom ramen för myndighetens uppdrag, upp olönsamflygtrafik (exempelvis tillNorrland) och båttrafik (primärtGotland). Kollektivtrafik mellan Sverige och utlandet får oftast inget stöd, men tågtrafiken tillNarvik iNorge är ett av undantagen.

Energi

Oskarshamns kärnkraftverk.
Huvudartikel:Energi i Sverige

Andelen förnybar energi i Sveriges energianvändning var år 2018 till drygt 54 procent. Landet stora tillgångar av skog nyttiggörs delvis sombiobränsle ifjärr- ochkraftvärmeverk, liksom att skogsråvara jämte jordbruksprodukter används till fordonsdrivmedel. Förändringar i Sveriges energianvändning har under 2000-talet präglats främst av att energi utvunnen ur råolja och petroleumprodukter stadigt har minskat sin andel av energiförbrukningen, medan biobränslen stadigt ökat sin andel. Den totala svenska energianvändningen minskade 2021 med drygt 1 procent jämfört med föregående år.[101]

Vattenkraften stod i början på 2023 för 42 procent av elproduktionen med 69TWh per år. Vattenkraften koncentrerad till dammbyggen vid älvar i norra delen av landet. I huvudsak biobränsleeldad värmekraft stod för 8,9 procent med sina 14,7 TWh och vindkraften för 20 procent med sina 33 TWh per år. Kärnkraften stod för 29 procent av elproduktionen med sina 48 TWh per år. De senaste 5 årens trend har varit att vindkraften ökat och kärnkraften har minskat. Exporten av el till grannländerna har ökat kraftigt under de senaste 5 åren, till 33 TWh.[102]

Landet har sex kärnkraftsreaktorer i drift fördelade påForsmarks kärnkraftverk,Oskarshamns kärnkraftverk ochRinghals kärnkraftverk. Under de senaste två åren har många villaägare valt att installera egna solpaneler, efterfrågan har varit så stor att det blivit långa leveranstider.

Sveriges transmissionsnät för el, som omfattar ca 17 000 kilometer ledningar för 400 kV och 220 kV, är sammankopplat med elnäten i Norge, Finland, Danmark, Polen, Tyskland och Litauen.[103]

Den totala elförbrukningen har sjunkit något och Sverige har blivit en nettoexportör av el (33 TWh år 2022), mest till Finland. År 2022 sjönk elkonsumtion med 5 procent jämfört med föregående år, mest på grund av höjda elpriser och energisparande.[102]

I Sverige finns flera raffinaderier som framställer oljeprodukter som bensin och diesel från råolja. Det raffineras så mycket att Sverige faktiskt exporterar mer bensin och diesel än det importerar. Sverige har ingen utvinning avråolja utan är beroende avimport. 2007 importerade Sverige 20 930 000 m³ råolja.[104]

Vägar

Essingeleden i Stockholm.
Huvudartikel:Vägar i Sverige

Sverige har ett uppskattat vägnät på 212 000 kilometer (år 2001). De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade områden somSkåne,Göteborg,västkusten samtÖstergötland,Uppsala och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan varagrusvägar, detta gäller framföralltNorrland. FrånSkåne går detmotorvägar tillDanmark överÖresundsbron och tillGöteborg,Stockholm ochGävle. Från Göteborg går det motorväg även vidare tillNorgeE6:an fungerar som en internationell transitmotorväg mellanKöpenhamn ochOslo. FrånHelsingborg tillVattrång som ligger kring 20 km norr omHudiksvall är vägen helt mötesfri. Motorvägsnätet i Sverige ingår i det kontinentala motorvägsnätet och är anslutet till övriga Europa genomÖresundsförbindelsen och vidare genom Danmark tillTyskland. Vissa delar avE4 längre norrut har bristfällig standard, menDubbelkrum ochUmeåprojektet syftar till förbifarter utanför tätorter.

Järnvägar

X 2000-tågen togs i bruk 1990.
Huvudartikel:Järnväg i Sverige

Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet. Många banor, framförallt på landsbygden, lades ned under andra halvan av 1900-talet. År 2001 omfattade nätet omkring 11 106 kilometerjärnväg, varav 9 400 kilometer är elektrifierad.

Järnvägarna är ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet harStockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna som är en del av Europas kontinentala järnvägsnät når ut tillDanmark,Norge och via Danmark tillTyskland. Det går dagligen tåg från Stockholm tillHamburg. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runtStockholm,Göteborg ochSkåne. Andra regioner har däremot ett glesare järnvägsnät. Det finns, främst iNorrland, regioner som enbart har en eller två banor.

Flyg

Scandinavian Airlines.
Huvudartikel:Luftfart i Sverige

I Sverige finns två större internationellaflygplatser vilka ärArlanda ochGöteborg Landvetter. Därefter kommerLuleå-Kallax flygplats ochMalmö Airport. Det statsägda bolagetSwedavia driver 10 av landets 20 största flygplatser. Från flygplatserna kör ett flertal stora internationella flygbolag trafik. Fortfarande harSAS ett övertag, men flera andra har också en stor betydelse, exempelvisNorwegian ochRyanair. Inrikes finns det – förutom SAS – flera alternativ på de större sträckorna, som till exempelBRA och lågprisflygetNorwegian. Några utländska flygbolag som trafikerarArlanda ochGöteborg Landvetter ärKLM,Air France,British Airways,Lufthansa. Arlanda har dessutom enjärnväg som går både söderut och norrut med tät trafik.[105]

Sjöfart

Stena LineHSSStena Explorer.
Huvudartikel:Svensk sjöfart

Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser, inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjöfarten som enönation. Med en av Europas längsta kuststräckor och ganska goda djupförhållanden ihamnar, svarar sjöfarten för en dominerande del av transporterna i Sveriges utrikeshandel – cirka 90 procent mätt i volym. År 2007 fanns 232 fartyg registrerade i det svenska fartygsregistret. Det totala antalet svenskkontrolleradefartyg – inklusive sådana som är registrerade i utlandet – var 562 samma år.Tankfartyg ochrorofartyg är de viktigaste fartygstyperna, ochGöteborg,Stockholm,Helsingborg ochTrelleborg de viktigaste sjöfartsstäderna.[106]

Telefoni

  • Fasttelefoni (2012): 4,5 miljoner abonnemang.[107] Till 2017 hade antalet abonnemang med fast telefoni sjunkit till 2,6 miljoner (varav 1,5 miljoner varip-telefoni).[108]
  • Mobil telefoni (2012): 13,9 miljoner abonnemang.[107] Till 2017 hade antalet mobilabonnemang stigit till 14,4 miljoner.[108]

Demografi

Huvudartikel:Sveriges demografi
Sveriges befolkningstäthet, kommunvis. (2023) Antal invånare per kvadratkilometer.

Sverige uppnådde 10 miljoner invånare den 20 januari 2017 enligtStatistiska centralbyrån.[109] Befolkningen ökar med 60 000–80 000 personer per år, varav tre fjärdedelar beror på invandringsöverskottet.

Landet har en folktäthet på 23,6 invånare per kvadratkilometer. Det är därmed landet med det 84:e högsta invånarantalet, men med endast den 152:a högsta befolkningstätheten. Befolkningstätheten är i allmänhet större i de södra delarna i Sverige. Såsom exempel kan nämnas att det i landskapetLappland bor 100 980 invånare; Lapplands yta är 109 702 km²; iLunds kommun bor det fler, 102 257 invånare; Lunds kommun har en yta på endast 442,87 km².

Medellivslängden stiger i Sverige. År 2006 varmedellivslängden 83 år för kvinnor och 79 år för män.[110] Knappt 20 år senare hade den ökat för båda könen, avståndet mellan kvinnor och män hade krympt med knappt ett år: 2025 hade män en medellivslängd på 82,3 år och kvinnor 85,4 år.[111]

Åldersstrukturen är jämförelsevis rak upp till 64 års ålder och andelen gamla är hög; 21 procent av befolkningen är yngre än 17 år och 17,5 procent äldre än 65 år (2007).Spädbarnsdödligheten är en av de lägsta i världen, 2,5 barn per 1 000 födda. 2007 var det genomsnittliga antalet barn per kvinna 1,88, 2018 hade denna siffra sjunkit något och låg på 1,75. Den kommun med lägst genomsnitt 2018 varKristinehamn med 1,38 och den kommun med högst genomsnitt varVingåker med 2,59[112].

Svenskarnas ursprung

Huvudartikel:Svenskar

De första förfäderna till dagenssvenskar anlände till Sverige för 12 000–13 000 år sedan. Dessa grupper avjägare-samlare följde inlandsisen och bosatte sig först iSkåne.[113] Samtida forskning tyder på ett flertal forntida invandringsvågor; från Mellanöstern via Balkan (haplogrupp I), från Centralasien via Sydeuropa (haplogrupp R1b), från Centralasien västerut (haplogrupp R1a), från Sydostasien via Sibirien (haplogrupp N), samt neolitiska jordbrukare som bör ha anlänt någon gång under neolitikum, från och med 4200 f.Kr (haplogrupper E, G, J).[114][115][116] Ytterligare forskning tyder på att etniska svenskar till största delen (ca 80 procent) är ättlingar till de tidigare jägare-samlarna och endast i mindre grad (20 procent) till de senare neolitiska bondefolken.[116][117]

Samerna har status somursprungsbefolkning och invandrade från öster för mellan 8000 och 5000 år sedan.[117] Det finns i dag uppemot 17 000samer i Sverige. I norr invandrade tidigt ävenfinska folk ifrån öster, vilka inte minst blevtornedalingar. Bland senare invandrade etniska minoriteter märkssverigefinnar (i till exempelRättviks finnmark ochOrsa finnmark),romer ochjudar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen och i något större antal från 1800-talet. Upp till tusenvalloner invandrade på 1600-talet.[118]

Det fanns 633 292 utländska medborgare i Sverige år 2010, 6,7 procent i jämförelse med befolkningen. År 2017 hade siffran stigit till 897 336, eller 8,9 procent av befolkningen. Som utländsk medborgare räknas dock inte personer med svenskt och annat medborgarskap, dvs.dubbelt medborgarskap.[119]

År 2010 var 1 384 929 personer födda i utlandet (14,7 procent). Sammanlagt 19,1 procent av befolkningen var då födda utomlands eller hade föräldrar som båda var födda utomlands.[120]

År 2017 hade siffran stigit till 1 877 050 personer födda i utlandet (18,5 procent). Sammanlagt 24,1 procent av befolkningen var då födda utomlands eller hade föräldrar som båda är födda utomlands.[121]

Språk

Huvudartikel:Språk i Sverige

Sedan den 1 juli 2009 ärsvenska officiellt stadfäst som huvudspråk för Sverige och samma lag anger att svenska skall vara officiellt språk för Sverige i internationella sammanhang.[122] De erkända inhemskaminoritetsspråken i Sverige ärsamiska,meänkieli,finska,romani chib ochjiddisch[123]. Romani chib och jiddisch är så kallade extraterritoriella minoritetsspråk, vilket betyder att de inte är bundna till en viss region eller ett visst område. Övriga minoritetsspråk har en starkare ställning än de extraterritoriella språken, vilket bland annat yttrar sig i att minoritetsspråkbrukare i vissakommuner har rätt till myndighetskontakter och äldrevård på sitt eget språk. Akademisk forskning och undervisning kring samtliga fem minoritetsspråk ska enligt lag ske vid minst ettsvenskt universitet. Detsvenska teckenspråket har en ställning som liknar de nationella minoritetsspråken.Älvdalska har på senaste tid börjat ses som ett eget språk,[124] men har ingen officiell status som minoritetsspråk.

Invandring och utvandring

Huvudartiklar:Sveriges migrationshistoria och Sveriges invandringspolitik
Antal personerÅr030 00060 00090 000120 000150 000180 000187519021929195619832010InvandringarUtvandringar
Invandring (blå linje) och utvandring (orange linje) i Sverige per år, 1875–.[125]

Medeltidens invandring till Sverige var blygsam som andel av hela befolkningen och skedde främst i form av tyska hantverkare och köpmän till städerna. Från 1600-talet till tidigt 1800-tal fanns restriktioner mot invandring av personer som inte var protestanter (vilket vid den tidpunkten i praktiken främst innebar katoliker och judar).

Efterandra världskriget ökade invandringen till Sverige kraftigt. Under 1950- och 60-talen invandrade många från Sydeuropa till Sverige för att arbeta.[126] Framföralltfinländare,norrmän,danskar,tyskar,polacker,kroater,albaner,indier,eritreaner,aghaner,irakier,iranier,syrier,assyrier/syrianer,libaneser,chilenare,greker ochsomalier har invandrat till Sverige.

Under perioden 1941–2005 har Sverige tagit emot totalt 2 455 665 invandrare, men samtidigt har 1 410 063, människor flyttat från Sverige.[127]

Under åren 1980–2009 har sammanlagt 365 523 asylsökande beviljats permanent uppehållstillstånd.

Toppnoteringarna för enskilda år under denna intervall var 1993 och 1994, då 36 482 respektive 44 875 asylsökande beviljades permanent uppehållstillstånd; majoriteten av dessa var flyktingar från olika länder i fornaJugoslavien.[128] Under efterkrigstiden fram till omkring 1980 kom många invandrare frånFinland,Tyskland,Polen,Iran, det fornaJugoslavien,Vietnam,Chile,Argentina ochUruguay till landet. Senare har många invandrare varitkurder,assyrier/syrianer,araber,palestinier, marockaner med flera från länderna iMellanöstern.

År 2016 var den totala invandringen den högsta någonsin med 163 005 personer[129]. Samma år utvandrade 45 878 personer[130]. Antalet utvandrare har ökat från 20 000–30 000 per år under 1970-talet till över 40 000 per år i dag.[131]

Religion

Huvudartikel:Religion i Sverige
Uppsala domkyrka, säte förSvenska kyrkan.

Sverige är ett av världens minst religiösa länder. Religionssociologiska undersökningar visar att 46–85 procent av Sveriges befolkning kan kategoriseras somateistisk,agnostisk eller icke-gudstroende.[132] År 2022 var ändå 52,8 procent av alla svenskar medlemmar i denlutherskaSvenska kyrkan.[133] Svenska kyrkan var tidigarestatskyrka i Sverige och dess villkor och existens fastställs ännu ilagen om Svenska kyrkan från 1998. Lagen trädde i kraft 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt omfattande. Totalt 42,1 procent av dem som föds i Sverigedöps inom Svenska kyrkan. 28,9 procent avvigslarna sker i Svenska kyrkan, men 66,2 procent av begravningarna sker inom den.[134]

I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, bland annat till följd avinvandring från andra delar av världen. Blandkristna finns detfrikyrkligaprotestanter,romerska katoliker,östkatoliker,östortodoxa ochorientaliska ortodoxa. Denmuslimska gruppen uppgick enligt lösa definitioner till 400 000 personer år 2006.[135] Av muslimerna uppskattas 5 procent, eller 25 000, vara praktiserande (i betydelsen att de deltar ifredagsbönen och ber fem gånger om dagen).[136] Det finns ävenbuddhister,judar,hinduer ochbahá'íer i Sverige. Bland de övriga finns enstaka som praktiserarmodern asatro och traditionellsamisk religion.

Största tätorter

Sveriges största tätorter

Stockholm
Stockholm
Göteborg
Göteborg
Malmö
Malmö
Uppsala
Uppsala

NrTätortLänBefolkning i
tätorten
Befolkning i dess
främstakommun

Upplands Väsby och Sollentuna
Upplands Väsby o. Sollentuna
Västerås
Västerås
Örebro
Örebro
Linköping
Linköping

1StockholmStockholms län1 652 895998 782
2GöteborgVästra Götalands län674 529613 250
3MalmöSkåne län339 316368 135
4UppsalaUppsala län174 982249 836
5Upplands Väsby
och Sollentuna
Stockholms län156 51778 043
6VästeråsVästmanlands län131 643161 236
7ÖrebroÖrebro län128 658160 759
8LinköpingÖstergötlands län116 851168 737
9HelsingborgSkåne län116 029152 869
10JönköpingJönköpings län103 032148 081
11LundSkåne län98 308132 429
12NorrköpingÖstergötlands län98 229145 042
13UmeåVästerbottens län94 243135 250
14GävleGävleborgs län86 533104 141
15SödertäljeStockholms län78 377102 935
16BoråsVästra Götalands län75 565115 251
17VäxjöKronobergs län74 05298 854
18HalmstadHallands län72 979106 389
19Sundsvall och TimråVästernorrlands län70 91899 127
20EskilstunaSödermanlands län70 646107 076
(Statistiken är den senaste tillgängliga. Tätorter från 31 december 2023, kommuner från 30 september 2025)

Kultur

Huvudartikel:Kultur i Sverige
Alfred Nobel, instiftare avNobelpriset.

Svensk kultur är en del av denordiska,germanska ochvästerländska kulturområdena. Svenska kulturuttryck inomkonst,musik ochlitteratur ansluter sig främst till dessa traditioner. Det offentliga stödet till kulturen är omfattande i Sverige. Folkligt deltagande är stort inom många kulturverksamheter, till exempelkörsång, som engagerar tiotusentals svenskar. Värderingsmässigt skiljer sig svensk kultur starkt från världens genomsnittsvärderingar genom att vara mycket mer universalistisk, sekulär och inriktad mot postmaterialistiskt självförverkligande.[137] Svensk kultur är starkt egalitär och mycket öppen mot omvärlden. Amerikansk kultur har sedan länge ett stort inflytande. Svensk kultur är vidare starkt individualistisk och antinationalistisk, även självkritisk. Maximal jämställdhet mellan kvinnor och män har ett centralt värde.[138]

Massmedier

Huvudartikel:Massmedier i Sverige

AntaletInternetanvändare uppskattades år 2013 till 8 900 per 10 000 invånare.[139] 2017 använde cirka 96 procent av Sveriges befolkninginternet, detta kan jämföras med bara 10 år tidigare när endast cirka 82 procent av befolkningen använde internet.[140] År 2016 ägde 3,5 miljoner företag och hushåll minst en TV- eller radiomottagare.[141]

Konstarter

Musik och dans

Gruppen ABBA framträder i Edmonton, Kanada, under sin världsturné 1979, som i förlängningen 1980 kom att bli deras sista.

Svensk populärmusik har periodvis haft stora framgångar, dels genom musikgrupper och dels genom framgångsrika låtskrivare och producenter. Under 1970-talet och början av 1980-talet stodAbba för de i särklass största svenska popframgångarna.Roxette, som också fick flera förstaplatser påBillboard 100, hade sin storhetstid under 1980-talets andra hälft samt och under det tidiga 1990-talet. Detsamma kan sägas omAce of Base som också fick en listetta på Billboard. ProducentenMax Martin har skrivit över 20 Billboardettor.I början av 2010-talet slogAvicii igenom, främst med låtenLevels. Hans låtWake Me Up var 2014 den låt som spelades mest i världen och han är den svensk som är mest spelad påSpotify.[142]

Kända kompositörer i den svenska musikhistorien är:Carl Michael Bellman, som kan betraktas som en nationalskald och har inspirerat 1900-talets vissångare;Johan Helmich Roman anses allmänt som "den svenska musikens fader"; Han efterföljdes av klassicistenFranz Berwald, romantikernaHugo Alfvén,Wilhelm Peterson-Berger ochWilhelm Stenhammar; modernisternaHilding Rosenberg,Karl-Birger Blomdahl och nyklassicistenLars-Erik Larsson. På operans område nådde sopranernaJenny Lind ochBirgit Nilsson samt tenorenJussi Björling världsberömmelse. Körmusik intar en stark ställning inom det svenska musiklivet och 2009 var 6 % av befolkningen aktiva körsångare[143].Eric Ericson räknas som en av upphovspersonerna till den generellt höga kvalitén inom körsångens utövande.

Sverige var ett av de första europeiska länderna där jazzen fick fäste.[144] Redan 1899 gjordes en inspelning medKronobergs Regementes Musikkår som spelade inGeorgia Camp Meeting vilket kan ses som den svenska jazzens födelse.[145] Under 1920-talet började den nya genren från USA inspirera svenska musiker som samtidigt skapade sig ett eget, utpräglat svenskt sound.[144] 1950-talet brukar ses som den svenska jazzens guldålder med artister somArne Domnérus,Lars Gullin,Alice Babs ochMonica Zetterlund.[146] Andra betydande svenska jazzmusiker och kompositörer är bland andraJan Johansson,Georg Riedel,Bengt Hallberg,Putte Wickman ochEsbjörn Svensson.[146]

Sverige har också en utveckladdansbandskultur som inrymmer orkestrar med något olika inriktningar. Dessa orkestrar spelar musik som passar för bugg och foxtrot och är en tradition som även spridits till delar av övriga Norden.

Konst, film och litteratur

August Strindberg räknas som en av Sveriges främsta författare. Internationellt är han dock främst känd som dramatiker. BarnboksförfattarenAstrid Lindgren och Millennium-författarenStieg Larsson har också fått stor spridning på sina verk, långt utanför Sveriges gränser. Från 1900-talets första hälft bör NobelpristagarnaSelma Lagerlöf ochHarry Martinson nämnas. Sveriges mest kända konstnärer inkluderar målarnaAlexander Roslin,Anders Zorn ochCarl Larsson. Bland svenska skulptörer kanCarl Milles ochTobias Sergel nämnas. Svensk 1900-talskultur är också känd för den tidiga verksamheten inomfilmen, med personer somMauritz Stiller ochVictor Sjöström. Mellan 1920- och 80-talen blev filmskapare somIngmar Bergman samt skådespelare somGreta Garbo ochIngrid Bergman internationellt kända inom filmen. Under 2000-talet har filmer avRoy Andersson,Lasse Hallström,Ruben Östlund ochLukas Moodysson mottagit internationella utmärkelser.

Arkitektur

Huvudartikel:Svensk arkitektur
Drottningholms slott, kungens bostad och ett populärt turistmål.

Före 1300-talet var de flesta byggnader gjorda av sten ellertegel, om de inte var gjorda av trä. Tidiga svenska stenhus är romanskakyrkor på landet. Många av de som byggdes iSkåne var förr i tiden danska kyrkor. Detta skulle inkluderaLunds domkyrka i Lund från 1100-talet och den något äldrekyrkan i Dalby, men även många andra tidiga kyrkor influerades avHansan, som iYstad, Malmö och Helsingborg.

Katedraler i övriga delar av Sverige byggdes också som platser för Sveriges biskopar.Skara Domkyrka byggdes av tegel på 1400-talet, ochUppsala domkyrka på 1500-talet. Grunden tillLinköpings domkyrka gjordes 1230; materialet som användes var kalksten, och byggnaden tog 250 år att färdigställa.

Bland äldre strukturer finns också några betydande fästningar och andra historiska byggnader så somBorgholms slott,Halltorps gård ochEketorps borg på Öland,Nyköpingshus ochVisby ringmur.

Omkring 1520, strax efter medeltiden underGustav Vasas regeringstid, inleddes bygget av stora herrgårdar, slott och fästningar. Några av de mer storslagna inkluderarKalmar slott,Gripsholms slott ochVadstena slott.

I de nästkommande två århundradena dominerades arkitekturen avbarock och senarerokoko. Kända projekt från den tiden inkluderar stadenKarlskrona, som har förklarats som världsarv, ochDrottningholms slott.

1930 var året för den storaStockholmsutställningen, som innebar genombrottet för funktionalismen, eller ”funkis” som det blev känt som. Stilen kom att dominera under de följande decennierna. Några framstående projekt av detta slag varmiljonprogrammet, som erbjuder prisvärda men något bisarrt snabbt konstruerade lägenhetskomplex.

Skyskrapor
Med sina 246 meter ärKarlatornet den högsta byggnaden i Norden.

De nordiska länderna är kända för att inte ha många skyskrapor, men Sverige är det land som har byggt flest.Göteborg och Stockholm flest skyskrapor på över 100 meter. Det finns ingen förklaring till varför så få höga byggnader har byggts i Sverige.Karlatornet iGöteborg är den högsta skyskrapan i de nordiska länderna och det näst högsta bostadshuset i Europa. Göteborg upplever också en byggboom sedan Karlatornet färdigställdes. Näst högsta skyskrapan i Sverige,Turning Torso iMalmö var färdigbyggd år 2005[147] och Malmös nya konserthusMalmö Live är ca 85 meter högt.[148][149]

Traditioner

Helgdagar och högtider

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändrasdär.


Svenska köket

Huvudartikel:Svenska köket
Köttbullar med potatismos (eller kokt potatis), brunsås och lingonsylt är en klassisk svensk maträtt som är känd världen över. Den blågula tårtan är enrulltårta.
Svensktknäckebröd.

Det svenska köket är, liksom de övrigaskandinaviska länderna,Danmark ochNorge, traditionellt ganska enkelt.Fisk (specielltsill),kött ochpotatis spelar framstående roller. Kryddor används relativt sparsamt. Kända maträtter är svenskaköttbullar som traditionellt serveras med brunsås, kokt potatis ochlingonsylt; pannkakor,lutfisk ochsmörgåsbord.Akvavit är en populär alkoholhaltigspritdryck och att drickasnaps är kulturellt viktigt. Lokalt viktig mat är bland annatsurströmming i norra Sverige ochål iSkåne i södra Sverige.

Sveriges nationalsång

Huvudartikel:Du gamla, du fria

”Du gamla, du fria” med text avRichard Dybeck brukas som Sverigesnationalsång och spelas vid större arrangemang och vid högtider, men till skillnad från många länder så har denna sång aldrig antagits officiellt, utan användandet av nationalsången vilar helt på traditioner.[150]

Sport

Huvudartikel:Sport i Sverige

Sverige har ett omfattande föreningsliv på idrottssidan och de flesta föreningar med någon form av idrottsinriktning är medlemmar iRiksidrottsförbundet. Räknat på antalet utövare är fotboll den största sporten i Sverige, med innebandy och golf på andra och tredje plats. De största sporterna publikmässigt är fotboll och ishockey. Arrangemang med stort folkligt deltagande är bland annatVasaloppet,O-ringen ochStockholm Marathon. Bland elittävlingarna är DN-galan i friidrott en av de största. Sportprofiler från Sverige är bland annatZlatan Ibrahimović (fotboll),Peter Forsberg (ishockey),Annika Sörenstam (Golf),Ingemar Stenmark ochAnja Pärson (utförsåkning),Jan-Ove Waldner (bordtennis),Ingemar Johansson (boxning),Björn Borg (tennis) ochSarah Sjöström (simning).Pia Sundhage, fotbollstränare och före detta fotbollsspelare, kan också nämnas. Inom lagsporterna har Sverige varit framgångsrikt inom bland annat handboll på herrsidan och curling på damsidan. Dessutom har såväl Sveriges herrlag som damlag i fotboll tagit medalj(er) i världsmästerskap och Olympiska spel.

Sverige i världen

Som ett litet land utan större pågående konflikter är kunskapen om Sverige låg i omvärlden som helhet. De som känner till landet har dock sällan negativa uppfattningar om det. I ett index där drygt 25 000 människor världen över har rankat sin uppfattning om 40 länder hamnar Sverige på en åttonde plats, ochvarumärket Sverige värderas till 464 miljarderdollar, en uppgång med 16,5 procent sedan föregående år (2006).[151] En av de internationellt mest kända svenska företeelserna ärNobelpriset, som har delats ut årligen sedan 1901 och tillkom genom en donation avdynamitens uppfinnare, ingenjörAlfred Nobel. Bland internationellt kända svenska politiker-diplomater finnsOlof Palme,Dag Hammarskjöld ochCarl Bildt.

Internationella rankningar
OrganisationUndersökningRankning
Freedom HouseFrihetsindex 2019[152]Delad 1:a
The EconomistDemokratiindex 2021[29]4 av 167
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index (HDI) 2023[12]5 av 193
US NewsBest countries 2022[153]5 av 85
WorldometerBNP per capita 2017[154]20 av 190
Heritage Foundation/Wall Street JournalEkonomifrihetsindex 2022[155]11 av 177
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 2022[156]3 av 180
Transparency InternationalAnti-korruptionsindex 2021[157]Delad 4:a
Central Intelligence AgencyMilitärutgifter andel av BNP 2021[158]107 av 167
Commonwealth FundSjukvårdssystem i höginkomstländer 2021[159]7 av 11
VärldsbankenEase of doing business 2020[160]10 av 190
World Happiness ReportWorld Happiness Report 2020[161]7 av 146
Legatum InstituteLegatum Prosperity Index 2021[162]3 av 167
Harvard UniversityEconomic Complexity Index 2020[163]8 av 133

Se även

Referenser

  • Andersson-Skog & Krantz (red.), Omvandlingens sekel, 2002
  • Lagerqvist, Sverige och dess regenter under 1000 år, 1979
  • Lundh, Levnadsstandarden- indikatorer och mått : Engelsk och svensk debatt om lönerarbetarnas villkor 1750-1850, (Ekon. Hist. Instit. * Lund ), 1983; 29
  • Lybeck, Svensk samhällsekonomi, 1981
  • Magnusson, L, Sveriges ekonomiska historia, 1999

Noter

  1. ^”Kung Carl den sextonde Gustaf”.Kungliga Hovstaterna.https://www.kungahuset.se/ovrigt/lattlast/motkungafamiljen/kungcarldensextondegustaf.4.1a2467a10ad032dc26800011291.html. Läst 21 mars 2020. 
  2. ^”Svenska regenters valspråk”.Kungliga Hovstaterna. Arkiverad frånoriginalet den 2 juli 2019.https://web.archive.org/web/20190702142603/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/monarkinisverige/svenskaregentersvalsprak.4.7c4768101a4e8883780001192.html. Läst 21 mars 2020. 
  3. ^Håkansson, Joel (2012). För Sverige i tiden? En studie om den svenska monarkins relation till samhället och sekulariseringsprocessen mellan 1858 och 2012 ( PDF).Linnéuniversitetet. sid. 57.https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:615932/FULLTEXT01.pdf. Läst 9 februari 2020. 
  4. ^”Nationalsången”.Kungliga Hovstaterna. Arkiverad frånoriginalet den 7 november 2020.https://web.archive.org/web/20201107231606/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/kungligasymboler/musik/nationalsangen/historik.4.19fe5e61065eb9aeea800029042.html. Läst 9 februari 2020. 
  5. ^”Språklag (2009:600)”.Riksdagen. Arkiverad frånoriginalet den 10 november 2014.https://web.archive.org/web/20141110205547/http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600/. Läst 21 mars 2020. 
  6. ^Landes, David (1 juli 2009). ”Swedish becomes official 'main language'” (på engelska).The Local. Arkiverad frånoriginalet den 10 december 2013.https://web.archive.org/web/20131210004646/http://www.thelocal.se/20090701/20404. Läst 21 mars 2020. 
  7. ^”Är svenskan också officiellt språk i Sverige?”.Språkrådet. 1 februari 2008. Arkiverad frånoriginalet den 6 februari 2014.https://web.archive.org/web/20140206102022/http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2119. Läst 21 mars 2020. 
  8. ^ [abc]”Land- och vattenarealer (exklusive havsvatten)”. statistikdatabasen.scb.se.SCB. 1 januari 2021.https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012N/. Läst 5 mars 2021. 
  9. ^ [ab]”Befolkningsstatistik”. Statistikmyndigheten SCB. 21 februari 2025.https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsstatistik/. Läst 28 februari 2025. 
  10. ^ [abcd]”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  11. ^ [ab]”Gini coefficient of equivalised disposable income” (på engelska).Eurostat.https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 mars 2025. 
  12. ^ [abcde]”Human Development Report 2025” (på engelska) (pdf).United Nations Development Programme. 6 maj 2025. sid. 274–282, Tables 1 & 2.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2025reporten.pdf. Läst 21 oktober 2025.  2025 års rapport bygger på data för 2023.
  13. ^”Detta är Kebnekaise”. kebnekaise.se.https://kebnekaise.se/detta-ar-kebnekaise/. Läst 21 mars 2020. 
  14. ^Nationalencyklopedin band 9,Högertrafikomröstningen, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs 1992,ISBN 91-7024-620-3.
  15. ^Codes for the representation of names of countries and their subdivisions—Part 1: Country codes,Internationella standardiseringsorganisationen,läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^Codes for the representation of names of countries and their subdivisions—Part 1: Country codes,Internationella standardiseringsorganisationen,läs online.[källa från Wikidata]
  17. ^Codes for the representation of names of countries and their subdivisions—Part 1: Country codes,Internationella standardiseringsorganisationen,läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^https://www.eniro.se/landsnummer
  19. ^”Befolkningen i tätort ökade med 120 000”.SCB. 5 april 2017. Arkiverad frånoriginalet den 8 mars 2018.https://web.archive.org/web/20180308041638/https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter-arealer-befolkning/pong/statistiknyhet/befolkning-i-tatort/. Läst 8 mars 2018. 
  20. ^Redefining urban areas in OECD countries
  21. ^”FN:s medlemsländer”. Svenska FN-förbundet.https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/medlemslander/. Läst 30 april 2019. 
  22. ^Smith, John (3 maj 2016). ”Sverige i EU”. Sverige - European Commission.https://ec.europa.eu/sweden/about-us/eu-presence_sv. Läst 30 april 2019. 
  23. ^Hellquist, Elof (20 november 1922). ”917 (Svensk etymologisk ordbok)”. runeberg.org.https://runeberg.org/svetym/1005.html. Läst 8 oktober 2020. 
  24. ^Första delen, vers 2380
  25. ^Knutson, Mats (22 april 2022). ”Analys: En epok går i graven vid svenskt Nato-medlemskap”. SVT Nyheter.https://www.svt.se/nyheter/inrikes/en-epok-gar-i-graven-vid-svenskt-nato-medlemskap. Läst 17 januari 2023. 
  26. ^”Nato och Partnerskap för fred”. regeringen.se. Regeringskansliet. Arkiverad frånoriginalet den 23 juli 2014.https://archive.is/20140723083421/http://www.regeringen.se/sb/d/10821/a/109012. 
  27. ^”Militär alliansfrihet”. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. 16 februari 2010. Arkiverad frånoriginalet den 27 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100827013734/http://www.sakerhetspolitik.se/Forsvar/Internationellt/Militar-alliansfrihet/. Läst 4 oktober 2010. 
  28. ^”Sverige ansöker om Nato-medlemskap”. www.europaportalen.se. Euopaportalen. 16 maj 2022.https://www.europaportalen.se/2022/05/sverige-ansoker-om-nato-medlemskap. Läst 17 januari 2023. 
  29. ^ [ab]”A new low for global democracy”. The Economist. 9 februari 2022.ISSN0013-0613.https://www.economist.com/graphic-detail/2022/02/09/a-new-low-for-global-democracy. Läst 17 januari 2023. 
  30. ^”Om Sverige och FN”. regeringen.se. Arkiverad frånoriginalet den 1 juli 2016.https://web.archive.org/web/20160701234021/http://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-och-fn/om-sverige-och-fn/. 
  31. ^Arkeologi i Sverige, Göran Burenhult, band 1–3, 2:a omarbetade upplagan
  32. ^Ohlsson, Per T. (2014). Svensk politik. Lund: Historiska media. sid. 515–517.Libris14740060.ISBN 9789187031441 
  33. ^”Sverige i Nato”. regeringen.se.https://regeringen.se/regeringens-politik/sverige-i-nato/. Läst 26 oktober 2024. 
  34. ^Eniro kartor, GPS-koordinater
  35. ^”Fakta om svenskt jordbruk”.Jordbruksverket. 2008. Arkiverad frånoriginalet den 1 maj 2015.https://web.archive.org/web/20150501063102/http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr2.pdf. 
  36. ^Mats & Åsa Ottosson text & Roine Magnusson foto (2015). Stora Karlsö - bilder från ett paradis. Votum förlag. sid. 144.ISBN 9789187283574.http://votumforlag.se/produkt/stora-karlso-bilder-fran-ett-paradis/ 
  37. ^”Europe: Sweden” (på engelska). The World Factbook.CIA. Arkiverad frånoriginalet den 29 november 2015.https://web.archive.org/web/20151129213453/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sw.html. Läst 9 januari 2009. 
  38. ^”Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020 | SMHI”. www.smhi.se.https://www.smhi.se/data/meteorologi/dataserier-med-normalvarden-for-perioden-1991-2020-1.167775. Läst 11 januari 2022. 
  39. ^ [ab]”Svenska temperaturrekord | SMHI”. www.smhi.se. Arkiverad frånoriginalet den 26 juli 2018.https://web.archive.org/web/20180726201634/https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-temperaturrekord-1.5792. Läst 29 maj 2019. 
  40. ^”Weather Information for Kiruna” (på engelska). Worldweather.org.http://www.worldweather.org/096/c01045.htm. Läst 9 augusti 2010. 
  41. ^”Weather Information for Stockholm” (på engelska). Worldweather.org.http://www.worldweather.org/096/c00187.htm. Läst 9 augusti 2010. 
  42. ^”Weather Information for Gothenburg” (på engelska). Worldweather.org.http://www.worldweather.org/096/c01042.htm. Läst 6 december 2010. 
  43. ^”Weather Information for Malmo” (på engelska). Worldweather.org.http://www.worldweather.org/096/c01041.htm. Läst 9 augusti 2010. 
  44. ^Olle G. Olsson och Björn Norden. ”Almsjuka”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/almsjuka. Läst 13 maj 2015. 
  45. ^Hugo Sjörs. ”Södra barrskogsregionen”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%B6dra-barrskogsregionen. Läst 13 maj 2015. 
  46. ^Hugo Sjörs. ”Norra barrskogsregionen”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norra-barrskogsregionen. Läst 13 maj 2015. 
  47. ^Bonniers Lexikon, "Äpplet", artikel "Sverige" , band 13 av 15. Spalt 1047.
  48. ^”Kommande val”. Valmyndigheten. Arkiverad frånoriginalet den 18 april 2013.https://archive.is/20130418163901/http://www.val.se/kommande_val/. 
  49. ^”Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-06-28” (PDF). Lagrådet. 20 november 2005. Arkiverad frånoriginalet den 20 oktober 2012.https://web.archive.org/web/20121020060630/http://www.lagradet.se/yttranden/Fordraget%20om%20upprattande%20av%20en%20konstitution%20for.pdf. Läst 24 juli 2012. 
  50. ^”Remissyttrande över promemorian Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (Ds 2004:52). Beslut 2005-03-22, Dnr 4506-04-80”].Justitiekanslern. 20 november 2005.http://www.jk.se/Beslut/YttrandenIVissaFragor/4506-04-80.aspx. Läst 24 juli 2012. 
  51. ^”EU-rättsliga principer styr EU-domstolen och nationella domstolar”.EU-upplysningen. 17 oktober 2011. Arkiverad frånoriginalet den 18 maj 2012.https://web.archive.org/web/20120518115627/http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/EU-rattsliga-principer/. Läst 24 juli 2012. 
  52. ^”Europeiska kommissionen”.EU-upplysningen. 10 juli 2009. Arkiverad frånoriginalet den 19 oktober 2011.https://web.archive.org/web/20111019214820/http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/EU-kommissionen/. Läst 11 juli 2009. 
  53. ^Falkner et al (2004). ”Non-Compliance with EU Directives in the Member States: Opposition through the Backdoor?”. West European Politics 27 (3): sid. 452–473. Arkiverad frånoriginalet den 17 juni 2009.https://web.archive.org/web/20090617131539/http://www.ihs.ac.at/publications/pol/2004WestEuropeanPolitics.pdf. 
  54. ^”Progress in notification of national measures implementing all adopted directives” (på engelska) (PDF).Europeiska kommissionen. 20 november 2002.http://ec.europa.eu/eu_law/eulaw/pdf/mne-country_20020610_en.pdf. Läst 24 juli 2012. 
  55. ^Europeiska kommissionen (2009).Progress in notification of national measures implementing all adopted directives PDF. Reference date 26/06/2009.
  56. ^”EU-nämnden”.Sveriges riksdag. 2 oktober 2008.http://www.riksdagen.se/templates/R_SubStartPage____6457.aspx. Läst 11 juli 2009. 
  57. ^Larsson, Peter (14 april 2010). ”Biståndsrekord 2009”. regeringen.se. Regeringskansliet.http://www.regeringen.se/sb/d/13026/a/143893. Läst 19 april 2010. 
  58. ^”Monthly Summary of Contributions as of 31 October 2008” (på engelska) (Portable Document Format).FN.http://www.un.org/en/peacekeeping/contributors/2008/oct08_1.pdf. Läst 12 november 2008. 
  59. ^Regeringen.se: Totalförsvar, läst 31 juli 2008
  60. ^Henrik Brors -Allt talar för svensk insats. DN 2011 03 21 s.10
  61. ^”Försvarsutgifters andel av statsbudgeten”.http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/35/69/e02c6cfd.pdf. Läst 20 oktober 2008. 
  62. ^”Pliktverket statistik”. Arkiverad frånoriginalet den 14 oktober 2008.https://web.archive.org/web/20081014234905/http://pliktverket.se/sv/Statistik/. Läst 18 oktober 2008. 
  63. ^Regeringskansliet, Regeringen och (7 juni 2022). ”Sveriges väg in i Nato”. Regeringskansliet.https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-och-nato/sveriges-vag-in-i-nato/. Läst 7 september 2022. 
  64. ^Lagerqvist, sid. 101
  65. ^ [ab]Historiens huvudlinjer 1, sid. 127
  66. ^Magnusson, sid. 163
  67. ^Historiens huvudlinjer 1, sid. 171–178
  68. ^(Lundh, sid. 24)
  69. ^Magnusson, sid. 381–383
  70. ^Andersson-Skog & Krantz, sid. 12–15
  71. ^Lybeck, sid 20–26
  72. ^Internationella valutafonden (2005) -Lista över BNP (PPP)
  73. ^Internationella valutafonden (2008) -Lista över BNP (PPP) per capita
  74. ^”Börsmäklaren tjänar bäst”. Svd.se.https://www.svd.se/borsmaklaren-tjanar-bast. 
  75. ^”Lönestrukturstatistik 2010”. Scb.se.http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Loner-och-arbetskostnader/Lonestrukturstatistik-privat-sektor-SLP/7531/7538/Behallare-for-Press/Lonestrukturstatistik-2010/. 
  76. ^”Ekonomiska system”. SO-rummet. 6 oktober 2018.https://www.populismstudies.org/Vocabulary/conspiracy-theory/. Läst 30 december 2022. 
  77. ^”Sysselsatta i den offentliga sektorn”. Ekonomifakta. 24 november 2022.https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Sysselsatta-i-den-offentliga-sektorn/. Läst 30 december 2022. 
  78. ^UppslagsordetSverige - näringsliv - jordbruk från Nationalencyklopedins internettjänst; "Sysselsättningen [inom jordbruket] har minskat från ca 25 procent av landets förvärvsarbetande 1950 till 2 procent 2000". Hämtat 17 december 2008.
  79. ^”Arbetslöshet - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se.http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/. 
  80. ^”Ungdomsarbetslöshet – Ekonomifakta”. Ekonomifakta. Arkiverad frånoriginalet den 26 september 2013.https://web.archive.org/web/20130926134925/http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/. Läst 1 november 2017. 
  81. ^”Ungdomsarbetslöshet - internationellt - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se.http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/. 
  82. ^”Lönespridning - internationellt - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se.http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneskillnader-i-olika-lander/. 
  83. ^Kjellberg, Anders (2020)Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1
  84. ^ [ab]”Export för viktiga varuområden enligt SITC”.http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26625.aspx. Läst 1 november 2017. 
  85. ^SCB (2008)Export och import av varor och tjänster (1950- ). Statistiska Centralbyrån.
  86. ^”Import från våra 30 största handelspartner”.http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26643.aspx. Läst 1 november 2017. 
  87. ^”Export från våra 30 största handelspartner”.http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26637.aspx. Läst 1 november 2017. 
  88. ^”SACC-USA - “Sweden Leeds in Innovation, but Needs to Turn Ideas into Business””. Arkiverad frånoriginalet den 4 januari 2011.https://web.archive.org/web/20110104021652/http://www.sweden.se/eng/Home/Education/Research/Facts/Innovation/. Läst 14 februari 2012. 
  89. ^Riksgälden. ”Internationell jämförelse IMF - Riksgälden.se”. www.riksgalden.se. Arkiverad frånoriginalet den 28 december 2022.https://web.archive.org/web/20221228132329/https://www.riksgalden.se/sv/statistik/statistik-om-sveriges-statsskuld/internationell-jamforelse-imf/. Läst 28 december 2022. 
  90. ^”Fakta om Sveriges statsskuld”. Riksgälden. Arkiverad frånoriginalet den 20 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100820093637/https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____587.aspx. 
  91. ^Lindbeck, Assar (2008). ”Ett samhällsekonomiskt perspektiv på överskottsmålet” (pdf). IIES, Stockholms Universitet. Arkiverad frånoriginalet den 23 oktober 2013.https://web.archive.org/web/20131023060348/http://people.su.se/~alind/Links/OverskottWadensjo.pdf. 
  92. ^http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Pressmeddelanden/930115.pdf PDF
  93. ^Waldenström, Daniel (13 november 2021). ”Nya rön om förmögenheternas historiska utveckling”. Ekonomistas.https://ekonomistas.se/2021/11/13/nya-ron-om-formogenheternas-historiska-utveckling/. Läst 3 januari 2023. 
  94. ^d=22620&a=1349955&lid=puff_1349968&lpos=lasmer Många arbetslösa utanför a-kassan, svt.se 17 december 2008. Hämtat 17 december 2008.
  95. ^Rothstein, Bo (20 november 2018). ”Myndigheter att lita på. Den svenska demokratins grundbult” (pdf). Sveriges riksdag. sid. 15.http://www.rothstein.dinstudio.se/files/Demokratins_grundbult.pdf. Läst 14 november 2020. 
  96. ^””I Sverige är vi genomruttna på att utkräva ansvar””. DN.SE. 27 juli 2019.https://www.dn.se/nyheter/sverige/i-sverige-ar-vi-genomruttna-pa-att-utkrava-ansvar/. Läst 18 december 2020. 
  97. ^Organization, The Gallup. ”2006 Gallup Worldwide Corruption Index”. www.prnewswire.com.http://www.prnewswire.com/news-releases/2006-gallup-worldwide-corruption-index-55831352.html. Läst 1 november 2017. 
  98. ^”Corruption Perceptions Index 2018”. www.transparency.org. Arkiverad frånoriginalet den 28 december 2019.https://web.archive.org/web/20191228021007/https://www.transparency.org/cpi2018. Läst 30 december 2019. 
  99. ^Putnam, Robert D (2007). ”E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century. The 2006 Johan Skytte Prize Lecture” (pdf). Scandinavian Political Studies, Vol. 30 – No. 2, 2007. Nordic Political Science Association.https://www.puttingourdifferencestowork.com/pdf/j.1467-9477.2007.00176%20Putnam%20Diversity.pdf. Läst 28 december 2022. 
  100. ^Markusson, Simon (2 september 2020). ”Studie: Invandring minskar inte den sociala tilliten”. Arbetsvärlden.https://www.arbetsvarlden.se/invandring-andrar-inte-det-faktum-att-svenskar-litar-pa-varandra/. Läst 28 december 2022. 
  101. ^”Årlig energibalans”. Sveriges officiella statistik. Energimyndigheten.https://app.powerbi.com/view?r=eyJrIjoiNjk1YzgwOWQtMTNiZS00ZjE2LTkyZGUtMjhmM2M3OWEyNzdiIiwidCI6IjVjMTk0OGIzLWE5ODYtNDg1MC04M2YyLTQ2NTk2NWMzNmNhMSIsImMiOjh9&pageName=ReportSection. Läst 28 december 2022. 
  102. ^ [ab]Energiföretagen: Aktuellt kraftläge, (uppdateras varje vecka)
  103. ^”SYSTEMUTVECKLINGSPLAN 2020–2029”. Svenska Kraftnät.https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2019/systemutvecklingsplan2020-2029.pdf. Läst 11 mars 2020. 
  104. ^”SPI Oljeåret 2007” (PDF). Svenska Petroleum Institutet. sid. 5. Arkiverad frånoriginalet den 15 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100815031134/http://www.spi.se/fprw/files/SPI_Oljearet_2007_v0821_LU.pdf. Läst 20 oktober 2008. 
  105. ^Ethel Bergman Carter. ”Människan och samhället”. Ny i Sverige - webbsida. Arkiverad frånoriginalet den 4 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160304203827/http://www.interactor.se/page9.html. Läst 13 maj 2015. 
  106. ^Näringsdepartementet (2008).Sjöfart.
  107. ^ [ab]”Marknadsutveckling abonnemang”. Post- och telestyrelsen. Arkiverad frånoriginalet den 22 februari 2014.https://web.archive.org/web/20140222002226/http://www.statistik.pts.se/pts2012/Marknadsutvecklingabonnemang.htm. 
  108. ^ [ab]”Svensk telekommarknad 2017”.Post- och telestyrelsen. Arkiverad frånoriginalet den 14 januari 2019.https://web.archive.org/web/20190114100525/http://www.statistik.pts.se/media/1315/svensk-telekommarknad-2017.pdf. Läst 14 januari 2019. 
  109. ^”Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige”. SCB. Arkiverad frånoriginalet den 24 januari 2017.https://web.archive.org/web/20170124065951/http://www.scb.se/sv_/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/behallare-for-nyheter-och-pressmeddelanden/nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-sverige/. Läst 20 januari 2017. 
  110. ^”Folkhälsa och sociala förhållanden – Lägesrapport 2007”. www.socialstyrelsen.se. Arkiverad frånoriginalet den 18 maj 2017.https://web.archive.org/web/20170518044918/http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-131-8. Läst 1 november 2017. 
  111. ^”Medellivslängden i Sverige”. Statistikmyndigheten SCB.https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/. Läst 1 juli 2025. 
  112. ^”Födda i Sverige”. Statistiska Centralbyrån.http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/fodda-i-sverige/. Läst 2 juli 2019. 
  113. ^Andersson, M. & Knarrström, B. (1999). Senpaleolitikum i Skåne. En studie av materiell kultur och ekonomi hos Sveriges första fångstfolk. Lund UV-Syd, Riksantikvarieämbetet.
  114. ^Karlsson et al (2006). Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective, European Journal of Human Genetics, 14, 963–970.[1]
  115. ^”Atlas of the Human Journey – The Genographic Project”. Arkiverad frånoriginalet den 5 februari 2011.https://web.archive.org/web/20110205224742/https://genographic.nationalgeographic.com/genographic/lan/en/atlas.html. 
  116. ^ [ab]Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
  117. ^ [ab]Bergman et al (2004). Deglaciation and Colonization: Pioneer Settlements in Northern Fennoscandia. Journal of World Prehistory, Vol. 18, No. 2, June 2004.
  118. ^Nationalencyklopedin:Valloner
  119. ^http://www.scb.se/Pages/Article____341727.aspx läst 2013-10-05
  120. ^”Summary of Population Statistics 1960 - 2010”. www.scb.se. 17 mars 2011. Arkiverad frånoriginalet den 17 mars 2013.https://web.archive.org/web/20130317045943/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26041.aspx. Läst 4 juli 2011. 
  121. ^”Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2017”. www.scb.se. 21 mars 2018.https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/. 
  122. ^Riksdagsförvaltningen. ”Språklag (2009:600) Svensk författningssamling 2009:2009:600 – Riksdagen”.http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2009:600. Läst 1 november 2017. 
  123. ^”Om minoritetsspråk - Institutet för språk och folkminnen”. www.sprakochfolkminnen.se. Arkiverad frånoriginalet den 2 juli 2019.https://web.archive.org/web/20190702142719/http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/om-minoritetssprak.html. Läst 2 juli 2019. 
  124. ^”Hoppet finns kvar för Nordens minsta språk”.http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hoppet-finns-kvar-for-nordens-minsta-sprak_4588231.svd.  Svenska Dagbladet 2010-04-20, läst 2013-09-04
  125. ^"Befolkningsutvecklingen i riket efter kön. År 1749- " SCB på"Hitta statistik"
  126. ^Tomas Hammar. ”Invandring”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/invandring. Läst 13 maj 2015. 
  127. ^”Sverige ett invandrarland och ett utvandrarland – samtidigt”.Immigrant-institutet. Arkiverad frånoriginalet den 19 oktober 2013.https://web.archive.org/web/20131019091120/http://www.immi.se/migration/statistik/inochut.htm. 
  128. ^”Beviljade uppehållstillstånd 1980-2009”. 31 mars 2010. Arkiverad frånoriginalet den 31 mars 2010.https://web.archive.org/web/20100331070401/https://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf. Läst 1 november 2017. 
  129. ^”Invandring till Sverige”. Statistiska Centralbyrån.http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/. Läst 14 januari 2021. 
  130. ^”Utvandring från Sverige”. Statistiska Centralbyrån.http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utvandring-fran-sverige/. Läst 14 januari 2021. 
  131. ^”Det stora antalet asylsökande under 2015 ökade inte flyktinginvandringen nämnvärt”. Statistiska centralbyrån 2016. 18 mars 2016.https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-url=sammansattning/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/asylsokande-grund-for-bosattning-utlandsk-bakgrund-medborgarskapsbyten-adoptioner-hushallsstatistik-och-medellivslangder-2015/. Läst 14 november 2020. 
  132. ^Zuckerman, Phil (2007). ”Atheism: Contemporary Rates and Patterns” (pdf). Cambridge Companion to Atheism. Cambridge: Cambridge University Press.ISBN 0-521-60367-6. Arkiverad frånoriginalet den 12 juni 2009.https://web.archive.org/web/20090612114443/http://www.pitzer.edu/academics/faculty/zuckerman/Ath-Chap-under-7000.pdf 
  133. ^Medlemmar i Svenska kyrkan 1970-2022. PDF
  134. ^Döpta, konfirmerade, vigda och begravda enligt Svenska kyrkans ordning år 1970-2022. PDF
  135. ^”Muslims in the EU” (pdf). Arkiverad frånoriginalet den 22 juli 2012.https://web.archive.org/web/20120722185047/http://www.fra.europa.eu/fraWebsite/attachments/Manifestations_EN.pdf. 
  136. ^”Andel praktiserande muslimer”. Arkiverad frånoriginalet den 13 januari 2012.https://web.archive.org/web/20120113112554/http://sydsvenskan.se/sverige/article140868.ece. 
  137. ^”World Value Survey”.http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_56. Läst 1 november 2017. 
  138. ^”Gender Inequality Index (GII) – Human Development Reports”. hdr.undp.org.http://hdr.undp.org/en/statistics/gii/. Läst 1 november 2017. 
  139. ^Elisabeth Nilsson (20 november 2013). ”Svenskarna och internet 2013 släppt”.http://www.internetstatistik.se/artiklar/svenskarna-och-internet-2013-slappt/. Läst 13 maj 2015. 
  140. ^”Individuals using the Internet (% of population) | Data”. data.worldbank.org.https://data.worldbank.org/indicator/IT.NET.USER.ZS?locations=SE. Läst 30 april 2019. 
  141. ^”Rundradiorörelsens samlade ekonomi 2016” (PDF). Radiotjänst. 2016. sid. 6. Arkiverad frånoriginalet den 7 juni 2019.https://web.archive.org/web/20190607033647/https://www.radiotjanst.se/globalassets/arsredovisning/rundradiororelsens-samlade-ekonomi-2016.pdf. Läst 23 maj 2018. 
  142. ^”Avicii mest spelade svenska artisten någonsin på Spotify”. Aftonbladet.https://www.aftonbladet.se/a/zLP1A5. Läst 30 april 2019. 
  143. ^ericsonchoralcentre.se/wp-content/uploads/Körundret-svensk.pdf
  144. ^ [ab]Lembke, Judi. ”Sweden's Entwined History with American Jazz”. Culture Trip. Arkiverad frånoriginalet den 1 februari 2021.https://web.archive.org/web/20210201052822/https://theculturetrip.com/europe/sweden/articles/swedens-entwined-history-with-american-jazz/. Läst 27 januari 2021. 
  145. ^”DIG-Music”. www.digjazz.se.https://www.digjazz.se/Artiklar.Svensk%20Jazzhistoria.html. Läst 27 januari 2021. 
  146. ^ [ab]Kjellberg, Erik. (1985). Svensk jazz historia : en översikt. Norstedt.ISBN 91-1-843442-8.OCLC13582746.https://www.worldcat.org/oclc/13582746. Läst 27 januari 2021 
  147. ^”The Point – teknisk förvaltning i Malmös näst högsta byggnad”. Arkiverad frånoriginalet den 4 januari 2023.https://web.archive.org/web/20230104122819/https://climat80.se/om-oss/nyheter/point-teknisk-forvaltning-i-malmos-nast-hogsta-byggnad. Läst 3 januari 2023. 
  148. ^Westerberg, Olof (24 mars 2011). ”Första etappen för Malmös Manhattan får ja”. Sydsvenskan. Arkiverad frånoriginalet den 21 oktober 2011.https://web.archive.org/web/20111021090629/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1316932/Forsta-etappen-for-Malmos-Manhattan-far-ja.html. Läst 6 november 2015. 
  149. ^Anjou, Marika (10 september 2010). ”Malmö får nytt konserthus”. Sydsvenskan. Arkiverad frånoriginalet den 21 oktober 2011.https://web.archive.org/web/20111021085405/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1234174/Malmo-far-nytt-konserthus.html. Läst 6 november 2015. 
  150. ^Jonsson Leif, Tegen Martin, red (1992). Musiken i Sverige. 3, Den nationella identiteten 1810-1920. Stockholm: Fischer.Libris8221448.ISBN 91-7054-685-1 (Fischer (inb.) 
  151. ^”Varumärket Sverige ökar i värde – DN.SE”. 31 maj 2007.http://www.dn.se/ekonomi/varumarket-sverige-okar-i-varde. Läst 1 november 2017. 
  152. ^”Freedom in the world 2019” (på engelska) ( PDF). Freedom House.https://freedomhouse.org/sites/default/files/Feb2019_FH_FITW_2019_Report_ForWeb-compressed.pdf. 
  153. ^”U.S. News Best Countries”. US News. 2022.https://www.usnews.com/news/best-countries/rankings. Läst 17 januari 2023. 
  154. ^”GDP per Capita - Worldometer” (på engelska). www.worldometers.info.https://www.worldometers.info/gdp/gdp-per-capita/. Läst 17 januari 2023. 
  155. ^”Country Rankings: World & Global Economy Rankings on Economic Freedom” (på engelska). www.heritage.org. Arkiverad frånoriginalet den 26 oktober 2017.https://web.archive.org/web/20171026110910/http://www.heritage.org/index/ranking. Läst 17 januari 2023. 
  156. ^”Index | RSF” (på engelska). rsf.org.https://rsf.org/en/index. Läst 17 januari 2023. 
  157. ^”2021 Corruption Perceptions Index - Explore the results” (på engelska). Transparency.org.https://www.transparency.org/en/cpi/2021. Läst 17 januari 2023. 
  158. ^”Military expenditures - The World Factbook”. www.cia.gov. Arkiverad frånoriginalet den 12 februari 2021.https://web.archive.org/web/20210212221208/https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/military-expenditures/country-comparison/. Läst 17 januari 2023. 
  159. ^”Mirror, Mirror 2021: Reflecting Poorly” (på engelska). www.commonwealthfund.org. 4 augusti 2021.https://www.commonwealthfund.org/publications/fund-reports/2021/aug/mirror-mirror-2021-reflecting-poorly. Läst 17 januari 2023. 
  160. ^”Doing Business Legacy” (på engelska). World Bank.https://www.worldbank.org/en/programs/business-enabling-environment/doing-business-legacy. Läst 17 januari 2023. 
  161. ^Helliwell, John F.; Layard, Richard; Sachs, Jeffrey D.; Neve, Jan-Emmanuel De (20 mars 2020). ”World Happiness Report 2020” (på engelska). worldhappiness.report.https://worldhappiness.report/ed/2020/. Läst 17 januari 2023. 
  162. ^”Rankings :” (på engelska). Legatum Prosperity Index 2021.https://www.prosperity.com/rankings. Läst 17 januari 2023. 
  163. ^”The Atlas of Economic Complexity by @HarvardGrwthLab” (på engelska). atlas.cid.harvard.edu.https://atlas.cid.harvard.edu/rankings. Läst 17 januari 2023. 

Vidare läsning

  • Palmer, Brian W (2001). ”Sweden”. i Ember, Melvin & Ember, Carol, A. (red.). Countries and Their Cultures. Macmillan Reference.ISBN 978-0-02-864950-4 

Externa länkar

v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Sverige
Styrelse
Statsskick
Försvar
Politik
Rättsväsen
Administration
Sveriges riksvapen
Kultur
Uttryck
Symbolik
Samhälle
Demografi
Massmedia
Ekonomi
Geografi
Territorium
Historik
Förhistoria
Historisk tid
v  r
Sveriges indelning
Administrativ
indelning
Sveriges riksvapen
Geografiska
regioner
Statistik
3NUTS nivå 1-områden · 8 NUTS 2 · 21 NUTS 3 (riksområden)
Adresser,
orter,
fastigheter
ochtomter
Stadskontor
Historiskt:församlingar ·byar ·bruksorter (lista) ·rotar ·tegar
Myndigheter
Sex regioner ·Historiskt:Vägverkets sju regioner ·Banverkets fem regioner
19 prognosdistrikt
F.d. statskyrka
v  r
Europa
Självständiga stater
Särskilda områden
v  r
Europeiska unionens medlemsstater
v  r
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
v  r
Schengensamarbetet
Schengenområdet1
Relaterade artiklar

1Monaco,San Marino ochVatikanstaten har öppna gränser mot Schengenområdet.2Färöarna ochGrönland omfattas ej, men har öppna gränser mot Schengenområdet genom dennordiska passunionen.3 Områden utanför Europa omfattas ej.4Svalbard omfattas ej.5 Gränskontroller kvarstår tillfälligt vid Bulgariens och Rumäniens inre landgränser.

v  r
Nordiska ministerrådet
Medlemsstater
Halvautonoma områden inom samarbetet
v  r
Nato
Symboler
Historia
Organisation
Befattningar
Medlemsstater
Multilaterala relationer
v  r
Länder runtÖstersjön
v  r
Barentsregionen
NorgeBarentsregionen
Sverige
Finland
Ryssland
v  r
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
OSSE:s logotyp
v  r
Europarådet Europarådet
v  r
Sverige
Styrelse
Statsskick
Försvar
Politik
Rättsväsen
Administration
Sveriges riksvapen
Kultur
Uttryck
Symbolik
Samhälle
Demografi
Massmedia
Ekonomi
Geografi
Territorium
Historik
Förhistoria
Historisk tid
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sverige&oldid=58550646
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp