Svenska staten (i äldre texter ofta benämnd somKronan, alternativtStatsverket som ekonomisk enhet för den del av statsförvaltningen som sorterade underKungl. Maj:t[2]) är denoffentliga centralmakten iSverige, varsorgan består avstatschefen,riksdagen ochregeringen, samt dedomstolar ochförvaltningsmyndigheter som lyder under dessa.[3]
Svenska staten är enjuridisk person[4] och är internationellt enfolkrättsligt erkändsuveränentitet. Regler för dess interna verksamhet, bortsett frånfolkrättsligsedvanerätt, regleras i första hand avregeringsformen (motsvarande enbolagsordning), som är en avSveriges grundlagar. Regeringsformen kompletteras av andralagar,förordningar,föreskrifter ochrättsfall inom det juridiska område som kallasstatsrätt.
Förutom och utöver staten, består denoffentliga sektorn i Sverige även avkommuner ochregioner (tidigarelandsting). Kommuner och regioner är skilda juridiska personer från staten, dåkommunalt självstyrelse tillämpas i Sverige.[5]
Den som enligtSuccessionsordningen är Sverigeskung ellerregerande drottning är landetsstatschef. Sedan 1980 tillämpas fulltkognatisk tronföljd iprimogenitur.
Innan 1544 såvaldes varje monark av ständerna, men sedanVästerås arvförening är Sverige enarvmonarki. Ända sedanenväldets avskaffande1718-1720 och tillinförandet av allmän rösträtt 1918 hade den svenska monarken alltmer fråntagits denpersonliga kungamakten (dvs kungens rätt att få styra riket efter eget behag), med undantag av tiden mellanGustav III:s statskupp 1772 ochStatskuppen 1809. Formellt sett hade monarken betydande befogenheter ända fram till utgången av 1974, då nya1809 års regeringsform upphörde.Torekovskompromissen 1971 var en del avgrundlagsberedningens arbete inför beslutet om1974 års regeringsform och den innebar att monarkin bestod, men till priset av att monarken fråntogs all formellpolitisk makt och är numera helt avceremoniell och representativ art.
Regerande monark hardispositionsrätt tillde kungliga slotten och ävenKungliga Djurgården i Stockholm. Den svenska monarken har två roller; Sverigesstatschef ochöverhuvud för detkungliga huset. Organisationen som biträder statschefen heterKungliga Hovstaterna, och ansvarig chef som svarar inför kungen ärriksmarskalken.
Sveriges riksdag är landetslagstiftande församling och består av en kammare med 349riksdagsledamöter, som väljs enligt ett proportionellt valsystem iallmänna val vart fjärde år. Riksdagens arbete leds av entalman och biträds av tre vice talmän.Riksmötet öppnar den tredje tisdagen i september varje år, utom de år allmänt val hålls då det öppnar några veckor senare. För att ettparti ska få plats i riksdagen krävs minstfyra procent av rösterna vid ett allmänt val eller tolv procent av rösterna i någonvalkrets. Mandaten fördelas enligtjämkade uddatalsmetoden.Riksdagshuset är dess säte sedan 1905 och är beläget påHelgeandsholmen iStockholm.
Riksdagen har ansvaret för att fastställastatsbudgeten, det vill säga att besluta om statens utgifter och inkomster. Regeringen har å sin sida rätt och även skyldighet att lägga fram ett förslag till ny statsbudget, en så kalladbudgetproposition, men det är riksdagens uppgift att ta ställning till förslaget. Lagförslag kan framläggas av regeringen eller riksdagens ledamöter. Riksdagen är organiserad i sextonriksdagsutskott samt iEU-nämnden.Krigsdelegationen består av talmannen och femtio riksdagsledamöter och som vid behov kan ersätta riksdagen om Sverige skulle vara i krig eller krigsfara.
Riksdagen leder sitt ursprung dels från de gamlaalltingen samt deherredagar eller hovdagar förekom under 1200-, 1300- och 1400-talen. En datering av riksdagens uppkomst, vilket varit en mycket omdiskuterad fråga, blir beroende av hur begreppet definieras.Arboga möte 1435 har ofta kallats Sveriges första riksdag; vidGustav Vasas två riksmöten iVästerås 1527 och 1544 fannsde fyrastånden:adel,präster,borgare ochbönder representerade. Begreppet "riksdag" kom i bruk på 1540-talet, och 1617 antogs den förstariksdagsordningen:Ordningen för ständernas sammanträden. 1866 avskaffades ståndsriksdagen (dvs ett system med fyra kammare) och ett system med två kammare: enförsta kammare och enandra kammare. År 1918 infördes kvinnligrösträtt. Efter den partiella författningsreformen infördes en kammare med350 ledamöter 1971. Tillvalet 1976 sänktes rösträttsåldern från 20 till 18 år. Vid samma tillfälle ändrades antalet riksdagsledamöter från 350 till 349. Frånvalet 1994 förlängdes valperioden från tidigare tre till numera fyra år.
Riksdagen har fleramyndigheter knutna till sig, vilka i de flesta fall har till funktion att verka förriksdagens kontrollmakt (t.ex.Justitieombudsmannen ochRiksrevisionen) eller intern administration (t.exRiksdagsförvaltningen ochRiksdagens arvodesnämnd).
Sveriges riksbank är också en myndighet under riksdagen; elva ledamöter väljs till riksbanksfullmäktige som utser direktionen. Direktionen ansvarar förpenningpolitik, finansiell stabilitet, marknadsoperationer, betalningsväsende samt riksbankens administration och budget. Sveriges Riksbank är en självständigcentralbank vilket innebär att ingen annan myndighet får lägga sig i Riksbankens beslut när det gäller penningpolitik
Regeringen (innan 1975Kungl. Maj:t) ärSverigeshögsta verkställandemyndighet[6] och består kollektivt avstatsråden, sammankallade understatsministerns ordförandeskap. Regeringen är ansvarig införriksdagen och måste i enlighet medparlamentarismens grundprincip tolereras av riksdagsmajoriteten för att bestå. Regeringen har i princip ansvar för allting inom staten som enligt regeringsformen inte är reserverat för riksdagen, som riksdagen anförtrott åt annat statligt organ, eller som är förbjudet enligt lag. Denna behörighet brukar kallas förrestkompetensen.
Statsministern väljs avriksdagen efter ettriksdagsval, påtalmannens förslag: om talmannens fyra förslag röstas ned utlyses automatisktextra val.[7] Statsministern har till främsta uppgift att leda regeringen och att utse dess statsråd. Statsministern har befogenhet att ensam tillsätta och avskeda statsråd och behöver inte riksdagens stöd för detta. Riksdagen kan dock när som helst välja attavsätta ett enskilt statsråd eller statsministern. Avsätts statsministern tvingas även hela regeringen avgå. Statsministern har sedan 1990-talet sitt officiella residens iSagerska huset som ligger i centrala Stockholm samt har tillgång till herrgårdenHarpsund i Södermanland, vilken fungerar som rekreationsbostad.
Till sitt förfogande har regeringen fleradepartement,Statsrådsberedningen ochFörvaltningsavdelningen som tillsammans utgör avdelningar iRegeringskansliet, som har sitt säte iRosenbad sedan 1981.
De allra flesta statliga förvaltningsmyndigheterna sorterar under regeringen.Justitiekanslern ochFörsvarsmakten är två förvaltningsmyndigheter som står under regeringen och som uttryckligen omnämns i regeringsformen. Grundläggande bestämmelser om förvaltningsmyndigheterna finns i 12 kap. regeringsformen.
För verksamheten finns vidare allmänna bestämmelser iförvaltningslagen. Imyndighetsförordningen (2007:515) finns vissa grundläggande föreskrifter för förvaltningsmyndigheter under regeringen.[8] Där framgår bland annat att en myndighet kan vara enenrådighetsmyndighet,styrelsemyndighet ellernämndmyndighet.[9] Regeringen bestämmer oftast ramarna och formerna för en myndighets verksamhet i enmyndighetsinstruktion, som är enförordning med bestämmelser om bland annat sådant som myndighetens uppgifter och ledningsform (såvida inte en myndighets verksamhet och organisation är fastställd i särskildlag). Regeringen beslutar vidare om förutsättningarna för den enskilda myndighetens verksamhet i årligaregleringsbrev, som innehåller uppgifter om myndighetensmål och ekonomiska ramar. Emellertid gäller den begränsningen att varken riksdagen eller regeringen får bestämma hur en myndighet ska besluta i ett ärende som utgörmyndighetsutövning mot enskild eller motkommun eller som rör tillämpning av lag.[10]
Det allmänna myndighetsregistret, som omfattar samtligastatliga myndigheter (meninte kommunala myndigheter), förs från 2008 avStatistiska centralbyrån.[11]
Domstolarna kan indelas i tre grupper uppdelade efter vilken typ av mål de dömer i nämligen deallmänna domstolarna, deallmänna förvaltningsdomstolarna ochspecialdomstolarna (t.ex.Arbetsdomstolen). I de två första grupperna handläggs målen – åtminstone teoretiskt – i tre instanser tillHögsta domstolen respektiveHögsta förvaltningsdomstolen. I den tredje gruppen varierar möjligheterna att överklaga.
Domstolsverket är en förvaltningsmyndighet (under regeringen) som har inrättats för att ge administrativt stöd och service åt de allmänna- och förvaltningsdomstolarna samt för att ge service åt allmänheten.
Budgetpropositionen presenteras avfinansministern till riksdagen senast den 20 september varje år, utom valår. Under valår ska en ny regering presentera en budgetproposition tre veckor efter att den har tillträtt. En budgetproposition måste oavsett hur lång tid regeringsskiftet tar lämnas till riksdagen senast den 15 november.[12]Vårpropositionen är regeringens förslag till riktlinjer för denekonomiska politiken och budgetpolitiken. Propositionen lämnas senast den 15 april och inleder riksdagens arbete med statsbudgeten.
Statens inkomster består framför allt av statliga skatter påarbete,kapital ochkonsumtion. Delar av statens inkomster kommer även från återbetalning av lån (t.ex.studielån) samt bidrag frånEuropeiska unionen (EU). Statens utgifter indelas i 27 områden som fördelas pådepartementen,Kungliga Hovstaterna, bidrag tillkommunerna samt medlemsavgift till EU.
Det finanspolitiska ramverket är ett antal principer förfinanspolitiken, hur budgeten ska se ut samt hur beslutsprocessen iSveriges riksdag går till. Syftet är långsiktig stabilitet i statens budget med målet att förhindra storabudgetunderskott. Budgetreglerna stramades upp 1996 efterfinanskrisen i Sverige 1990–1994, efter förslag avLindbeckkommissionen.Ekonomistyrningsverket (ESV) ansvarar för att sammanställa och publicera utfallet för statens budget och publicerar årligenÅrsredovisning för staten.
Med ettstatligt bolag avses enföretagsform, där staten är den huvudsakligaägaren. Många tidigareaffärsverk, exempelvisStatens järnvägar, har styckats upp och omvandlats till statligt ägdaaktiebolag (t.exSJ AB,Green Cargo &Jernhusen) eller harprivatiserats (t.exUnigrid,Euromaint, &Nobina).
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||
| |||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
_monument_sign_Sweden.JPG)
