| Flygvapnet | |
 Vapen för Flygvapnettolkat efter dessblasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Datum | 1 juli 1926 (99 år) |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Flygvapen |
| Del av | Försvarsmakten /Flygstaben |
| Marsch | Flygvapnets paradmarsch Flygvapnets defileringsmarsch |
| Kända slag och krig | Vinterkriget, Kongokrisen, Operation Karakal |
| Befälhavare | |
| Flygvapenchef | GeneralmajorJonas Wikman |
| Flygvapenförvaltare | Leif Bergsell |
| Tjänstetecken | |
| Sköldemärken |   |
| Flygplan | |
| Enhetsflygplan | JAS 39C/D/E |
| Spaningsflygplan | S 100D/ASC890,S 102B |
| Skolflygplan | SK 40 |
| Transportflygplan | TP 84,TP 100,TP 102C,TP 102D |
| Helikoptrar | |
| Transporthelikoptrar | HKP 14C/D/E,HKP 16 |
| Spaningshelikoptrar | HKP 15B |
| Räddningshelikoptrar | HKP 16 |
| Ubåtsjaktshelikoptrar | HKP 14F |
| Fordon | |
| Terrängfordon | FUHBIL FPL,FUBIL HKP |
Flygvapnet, tidigareKungliga Flygvapnet, är en del av densvenskaFörsvarsmakten, vilken främst är inriktad på att medflygplan ochhelikoptrar lösa luftförsvarsuppgifter och attackuppgifter mot mål på havet och på land samt inhämta underrättelser med hjälp avspaningsflyg.
För detta används flygplan somjakt-,attack-(tidigarebomb-) ochspaningsflygplan. Försvarsmaktens helikoptrar är sedan 2003 också samlade i flygvapnet.
I flygvapnet ingår fyraflygflottiljer ochFörsvarsmaktens Helikopterflottilj. Sedan 1942 har den främsta leverantören av stridsflyg varitSaab. Den senaste modellen ärSaab 39 Gripen E/F.
Under 1910-talet började flyget organiseras inomarmén och 1912 skedde den första militära flygningen frånLilla Värtans is utanförStockholm.Marinen hade till en början flygverksamhet och därför kom flygskolan att förläggas vidVaxholm. Under dessa år var flygets viktigaste uppgift spaning och arméns flyg låg underFälttelegrafkåren. År 1913 tog utvecklingen fart med flyttning av verksamheten tillMalmens flygplats utanförLinköping. Efter att endast bedrivit spaning, började sedermera bomb- och jaktflygplan användas.
Flygvapnet inrättades som eget vapenslag under 1920-talet.Försvarsbeslutet 1925 innebar skapandet av ett självständigt flygvapen från 1926 och flygvapenchefen tillträdde 1 juli 1925.
Flygvapnet bildades den 1 juli 1926 och utgick från verksamheterna hosArmén ochMarinen. Under de första åren hade man materielbrist. I slutet av 1920-talet skedde en förnyelse av materielen via beställning av 18 nya flygplan: Svenska AeroJ 5 ochJ 6 Jaktfalken och tolv brittiskaJ 7 Bristol Bulldog. Flygvapnet hamnade med dessa under stark kritik då man saknade en tydlig strategi och målsättning med verksamheten. Man drabbades även av flera svåra olyckor. Under 1931 och 1933 utredde två flygkommissioner verksamheten. Vändningen kom i och medförsvarsbeslutet 1936 och det alltmer osäkra läget iEuropa.
En stor satsning inleddes för Flygvapnet. Satsningen innebar också att man skapade en svensk flygindustri då Saab AB grundades 1937 med Linköping ochTrollhättan som platser för flygtillverkningen. I Linköping kom det första helsvenska flygplanetSaab 17 att tillverkas. Man fortsatte att skaffa en rad utländska flygplan frånStorbritannien,USA,Tyskland ochItalien.
Det andra världskriget innebar att jaktflyget stärktes efter att man tagit intryck avvinterkriget i Finland ochSlaget om Storbritannien, där jaktflyget varit avgörande. Under kriget började man att bygga ut Flygvapnet och flera nya flottiljer tillkom:Bråvalla flygflottilj i Norrköping,Hallands flygflottilj i Halmstad,Hälsinge flygflottilj i Söderhamn,Upplands flygflottilj i Uppsala ochBlekinge flygflottilj i Kallinge. Flygvapnet bestod av 16 flottiljer: sex bomb, sex jakt, tre spaning och en torpedflottilj. År 1945 hade antalet flygplan ökat till runt 600 efter att 1939 varit endast 180 stycken.
De första decennierna efter krigsslutet kännetecknades av en stark expansion för flygvapnets del. Sveriges luftrum skulle inte längre försvaras av omoderna flygplan, utan av det bästa som för stunden stod att finna. Med början 1945 påbörjades stora inköp av överskottsmateriel, först medNorth American P-51 Mustang frånUSA, men även 1946 som första utländska kund för den brittiskade Havilland Vampire direkt från fabriken.
Kalla kriget innebar en storsatsning på det svenska flygvapnet och den inhemska flygplanstillverkningen gjorde attSAABs produktion iLinköping gynnades. Under 1950-talet kom klassiska svenska stridsflygplan somJ 29 Tunnan,A 32 Lansen, ochJ 35 Draken. Stora satsningar gjordes även på en fortsatt utbyggnad av flygflottiljer efterandra världskriget, somSödertörns flygflottilj iTullinge utanförStockholm som tillkom 1946. Under början av 1950-talet ansågs Flygvapnet vara det då fjärde största i världen med fyra styckenflygeskadrar, 17 flottiljer, 2 flygkårer, 2 flygskolor och cirka 1 000 flygplan vilka fördelades på nästan 50 flygdivisioner.
År 1958 införde flygvapnetBas 60-systemet, som byggde på defensiv spridning av flygstridskrafter i händelse av krig. Ett stort antal krigsbaser byggdes över hela landet för att kunna sprida utflygdivisionerna i ett krigsläge. Ävenreservvägbaser byggdes. Under1970 och1980-talet vidareutvecklades Bas 60-systemet tillBas 90.[1][2][3][4]
En flottilj,F 22, organiserades 1961–1964 för att geFN understöd i den då pågåendeKongokrisen.
Dessutom utvecklades det så kalladeSTRIL-systemet, bland annat genom att införskaffa modernare radarstationer och etablera en kontinuerlig övervakning av luftrummet (den så kallade incidentberedskapen).
Under 1960-talet påbörjades dock en reducering av flygdivisionerna, då fyra attackdivisioner och nio jaktdivisioner upplöstes. Dels genom en flottilj som avvecklades, två flottiljer omorganiserades till markskoleförband, men sedan att Chefen för Flygvapnet 1967 vakantsatte fyra divisioner.
Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) som tillsatts i februari 1967, presenterade 1971 sin utredning gällande lämpliga strukturförändringar i krigsmaktens fredsorganisation. Rapporten resulterade i attRoslagens flygkår (F 2),Östgöta flygflottilj (F 3),Svea flygkår (F 8) ochHallands flygkår (F 14)Södertörns flygflottilj (F 18) avvecklades under åren 1973–1974. F 14 och F 18 kom dock att leva vidare som markskoleförband under namnenFlygvapnets Halmstadsskolor (F 14) ochFlygvapnets Södertörnsskolor (F 18).
Under 1970-talet fortsatte reduceringen, då riksdagen 1975 beslutade om att avvecklaSödermanlands flygflottilj ochKalmar flygflottilj sommaren 1980. Iförsvarsbeslutet 1977 reducerades Flygvapnet med sex jaktdivisioner.
I samband med 1977 års försvarsuppgörelse beslutades om att utveckla en ny flygplansmodell, det som sedermera blevJAS 39 Gripen. Innan 1989–1990 års säkerhetspolitiska omvälvningar hade riksdagen beslutat genomförsvarsbeslutet 1982 om en nedläggning avVästmanlands flygflottilj ochFlygvapnets Södertörnsskolor vilket verkställdes 1983 respektive 1986. I samma beslut beslutade Riksdagen att påbörja en anskaffning av delserie 1 om 30 JAS 39 Gripen med en option på ytterligare 110 flygplan.[5]
1990-talets nya säkerhetspolitiska läge genom slutet på kalla kriget innebar stora omstruktureringar inom Försvarsmakten, vilket innebar att ännu ett antal flygflottiljer lades ner. Genomförsvarsbeslutet 1992 komVästgöta flygflottilj ochBråvalla flygflottilj att läggas ner den 30 juni 1994 och genomförsvarsbeslutet 1996 ladesKrigsflygskolan ochHälsinge flygflottilj ner den 30 juni 1998.
Under början av 2000-talet har ytterligare nedläggningar följt genomförsvarsbeslutet 2000Skånska flygflottiljen 2002,Upplands flygflottilj 2003, och senare genomförsvarsbeslutet 2004 ladesJämtlands flygflottilj ned 2005. Vidare flyttades en helikopterskvadron frånSäve, (därGöta flygflottilj huserat till 1969) tillSåtenäs, varför Säve ej längre utgör en militär anläggning. Även Bas 90, flygvapnets bassystem, avvecklades.[3] Införförsvarsbeslutet 2009 fanns ett förslag om att lägga nedNorrbottens flygflottilj,[6] dock påverkades inget förband i försvarsbeslutet som resulterade i någon nedläggning.
År 2019 överlämnade Försvarsberedningen sin slutrapport till regeringen, där man föreslog hur det militära försvaret skulle utvecklas åren 2021–2025. Försvarsberedningen föreslog bland annat att Luftstridsskolan i Uppsala ombildas till Upplands flygflottilj (F 16). År 2020 föreslog Sveriges regering att återetablera flottiljen, vilken formellt invigdes igen oktober 2021.
Den 1 januari 2026 genomför Försvarsmakten omfattande strukturförändringar i syfte att skapa en enhetlig lednings- och organisationsstruktur som är densamma i fred som i krig, vilket underlättar övergången till höjd beredskap och stärker krigsförbanden. Förändringarna berör områden som ledning, logistik, utbildning och HR, och innebär att flera organisationsenheter överförs till försvarsgrenscheferna (Armén, Flygvapnet och Marinen) för att ge dem ökat mandat och ansvar. Huvudsyftet är att "jobba i fred som vi skulle göra i krig" och på sikt uppnå en robustare och mer adaptiv försvarsmakt, delvis som en anpassning till Natos krav på ökat kollektivt försvar (Artikel 3 i Nordatlantiska fördraget). Specifikt återtar Marinen och Armén ansvaret för den grundläggande officersutbildningen, och Flygvapnet tillförs bland annatMilitärhögskolan Halmstad (MHS H) ochFörsvarsmaktens tekniska skola (FMTS). Dessutom överförsFörsvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum (METOCC) tillUpplands flygflottilj, HRC Specialurval tillLuftstridsskolan ochFlygstaben övertar även ansvaret över sambandscentralen frånFörsvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband. Förändringarna, som väntas vara genomförda till årsskiftet 2025/2026, innebär ingen personalminskning utan ska istället skapa bättre förutsättningar för tillväxt i krigsorganisationen.[7]
I fredstid är Flygvapnet indelat i ett antal olika flygflottiljer. Antalet aktiva flygflottiljer har minskat genom de olikaförsvarsbesluten sedan slutet avkalla kriget. Efter en stor omorganisation avFörsvarsmakten 1994 avskaffades CFV och ersattes av med generalinspektörer för flygvapnet, vilket 2003 ändrades till flygvapeninspektörer.
Den 1 januari 2014 återinfördes befattningen "Flygvapenchef" inomFörsvarsmakten. Befattningen har inte samma uppgift som före 1994, utan har nu som uppgift att produktionsleda förbanden inom Flygvapnet och vara deras främste företrädare genom att omhänderta Försvarsmaktens traditioner.[8][9]
Chefer för Flygvapnet[redigera |redigera wikitext]
| Generalinspektörer för flygvapnet[redigera |redigera wikitext]
Flygvapeninspektörer[redigera |redigera wikitext]
Flygvapenchefer[redigera |redigera wikitext]
|
I svenska flygvapnet har divisionerna sedan 1940-talet haft färger kombinerat med ett namn urbokstaveringsalfabetet som namn. 4. divisionen kunde ha olika funktioner vid flottiljerna, till exempel kunde den fungera som stabsdivision, transportflyggrupp eller utbildningsenhet för meteorologer och värnpliktiga på flottiljerna, och var inte alla gånger utrustade med någon flygande utrustning.
Namnet på divisionen har varit för att visa vilkenflygflottilj den tillhör. Exempelvis har första divisionen påF 10 Ängelholm benämnts Johan Röd. Motsvarande namn användes även som militär anropssignal, till exempelJohan 57, vilket motsvaradeAJS 37 Viggen på F 10 Ängelholm.[10]
| Division | Divisionsfärg | Kommentar |
|---|---|---|
| 1. divisionen | Röd | Flygdivision |
| 2. divisionen | Blå | Flygdivision |
| 3. divisionen | Gul | Flygdivision Målflyggrupp |
| 4. divisionen | Vit | Stabsdivision Transportflyggrupp Utbildningsenhet |
| 5. divisionen | Grön Svart | 1955 fastställdes färgen till svart. |
| Flygförband | |||
|---|---|---|---|
| Krigsförband | Ort(er) | Kommentar | |
| Flygstaben | Uppsala | ||
| 3. flygflottiljen | Malmslätt | ||
| F 7 | Såtenäs | ||
| 71. stridsflygdivisionen | Såtenäs | Saab 39 Gripen | |
| 72. stridsflygdivisionen | Såtenäs | Saab 39 Gripen | |
| 73. transportflygskvadron | Såtenäs | Transportflygplan 84 (TP 84) | |
| 74. specialflygskvadron | Malmslätt | ASC 890,Signalspaningsflygplan 102B (S 102B), Transportflygplan 100 (TP 100) | |
| 75. statsflygskvadron | Arlanda | Transportflygplan 102 (TP 102) | |
| F 16 | Uppsala | ||
| 161. strilbataljon | Bålsta, Såtenäs, Hästveda, Luleå | ||
| F 17 | Ronneby | ||
| 171. stridsflygdivisionen | Ronneby | Saab 39 Gripen | |
| 172. stridsflygdivisionen | Ronneby | Saab 39 Gripen | |
| Flygbasjägarkompaniet | Ronneby | ||
| F 21 | Luleå | ||
| 211. stridsflygdivisionen | Luleå | Saab 39 Gripen | |
| 212. stridsflygdivisionen | Luleå | Saab 39 Gripen | |
| Helikopterflottiljen | Malmslätt | ||
| 1. helikopterskvadron | Luleå | Helikopter 14 | |
| 2. helikopterskvadron | Malmslätt | Helikopter 15,Helikopter 16 | |
| 3. helikopterskvadron | Ronneby | Helikopter 14,Helikopter 15 | |
| 4. helikopterskvadron | Malmslätt | Helikopter 15,Helikopter 16 | |
Efter försvarsbeslutet 2004 omfattar flygvapnets organisation från och med den 1 juli 2005 fyra flottiljer samt en skolflottilj. Stridsflyget omfattar totalt tre flottiljer med totalt 96 flygplan av typJAS 39 Gripen.[källa behövs][11] Utöver JAS 39 Gripen består Flygvapnet av ett antal olika flyg- och helikoptersystem för bland annat signalspaning, trupptransporter, sjöräddning och ubåtsjakt.[12] GenomHeavy Airlift Wing (HAW), som är ett europeiskt samarbete, har Flygvapnet även tillgång till tre styckenBoeing C-17 Globemaster III eller 550 flygtimmar per år av de tre flygplan som ingår i samarbetet.
Flygvapnet delas in i sju olika förbandstyper vilka är fördelade på flottiljerna.[13]
| Luftfarkost | Ursprung | Typ | Version | Aktiva[14] | Notering |
|---|---|---|---|---|---|
| Saab JAS 39 Gripen |  Sverige | Enhetsflygplan Skolflygplan Enhetsflygplan Skolflygplan Enhetsflygplan | JAS 39C JAS 39D JAS 39E | 71[15] 23[15] 3 (60)[16] | Totalt levererades 204 flygplan i A/B version till flygvapnet. Av dessa är drygt 30 uppställda i förråd medan andra uppgraderats till C/D-version. 14 C/D är på 10-årig leasing till Tjeckien. 14 C/D såldes till Ungern på leasing-köp kontrakt och 12 C-flygplan såldes till Thailand.[14] Ytterligare 60 E beställda. Mål att ha sammanlagt 120 C/D/E operativa.[17] |
| Saab S 100D Argus | Sverige | AEW&C | S 100 D (ASC 890) | 2 | Båda flygplanen har donerats till Ukraina.[18] |
| Saab Globaleye | Sverige | AEW&C | 0 | 3 beställda + 1 option[19] | |
| Saab 340 | Sverige | Transport | TP 100 | 2 | |
| Grob 120TP |  Tyskland | Skolflygplan | Sk40 | 10 | Levererades 2023[20] |
| Gulfstream G-IV SP |  USA | SIGINT VIP | S 102 B TP 102C | 2 1 | TP 102 C kommer att ersättas av Bombardier Global 6500 (TP 106) |
| Gulfstream 550 | USA | VIP | TP 102D | 1 | TP 102 D kommer att ersättas av Bombardier Global 6500 (TP 106) |
| Lockheed C-130E/H Hercules | USA | Transport | TP 84A TP 84B TP 84C TP 84D | 6 | 1 plan utrustat för lufttankning Samtliga kommer ersättas av brasilianskaEmbraer KC-390 |
| Boeing C-17 Globemaster III | USA | Transport | C-17A | 3 | I samarbete med EUHeavy Airlift Wing |
| Embraer KC-390 |  Brasilien | Transport | 0 | 4 beställda + 7 option | |
| NH90 | Tyskland | Transport-helikopter | HKP 14E HKP 14F | 9 9 | Nio stycken är utrustade för ubåtsjakt (HKP 14F) |
| Agusta A109 |  Italien | Transport-helikopter | HKP 15[14] | 20 | Åtta stycken är konstruerade för sjöverksamhet.[21] |
| Sikorsky UH-60M Black Hawk | USA | Transport-helikopter | HKP 16[22] | 15 (27)[23] | Ytterligare 12 UH-60M beställdes i juli 2024.[24] |
| Learjet 60 | USA | Målbogsering/övningsstörning | 3 | 3 begagnade flygplan köpts av USA under 2024.[25] |
Det svenska flygvapnet deltog i strider iKongo-Léopoldville förFN:s räkning. För ändamålet satte man mellan åren 1961 och 1963 upp förbandetF 22 Kongo medJ 29 Tunnan ochS 29 Tunnan.
Varaktighet: Juni 2003 till juni 2004Sverige bidrog till FN-insatsenUnited Nations Organization Stabilization Mission in the Democratic Republic of the Congo (MONUC) med flygplatsenheternaFK01 och FK02. Flygplatsen som bemannades låg iKindu
Den 21 juni 2000 beslutade regeringen om att Försvarsmakten skulle sätta upp ett förband för att delta i fredsbefrämjande insatser.[26] Förbandet skulle vara aktivt under åren 2001 och 2006. Inom Flygvapnet skulle två snabbinsatsförband sättas upp, vilkaSkaraborgs flygflottilj (F 7) tillsammans medNorrbottens flygflottilj (F 21) skulle stå för. F 21 kom från den 1 januari 2001 att bidra med211. spaningsflygdivisionen (Urban Röd), som bildade SWAFRAP AJS 37. Förbandet skulle kunna sättas in någonstans i Europa eller dess närhet inom 30 dagar.[27]
Uzbekistan FU01 ellerSWAFRAP C-130 var namnet på detsvenska flygtransportförband frånSkaraborgs flygflottilj som baserades iTermez,Uzbekistan under år 2004. Från början var det meningen att förbandet skulle basera iKabul då man under våren 2004 fick en förfrågan frånNato om att bidra med flygtransportkapacitet tillIsaf iAfghanistan. Men det visade sig att det då inte fanns plats för det svenska flygplanet iKabul och förbandet återgick till beredskap. Under sommaren kom det dock fram ett baseringsalternativ. Förbandet skulle istället basera i Termez, Uzbekistan, tillsammans med en enhet från Tyskland. FU01 hade rekryterats ur beredskapsförbandet SWAFRAP C-130 och bestod av 27 personer. Förbandets camp döptes tillCamp IKEA. Ingående flygplanstyp ärLockheed C-130 Hercules (Tp 84).[28]
Uzbekistan FU02UzbekistanFU02 var namnet på den fortsatta insatsen efterFU01. Återigen baserades förbandet iTermez, från var de var aktiva mellan augusti och oktober 2005. Förbandet bestod denna gång av 32 personer.Förbandschefer
Swedish Air Element benämns den enhet frånSkaraborgs flygflottilj som grupperar påCamp Marmal utanförMazar-i Sharif iAfghanistan inom ramen förISAF. Förbandets uppgift var bland annat att transportera personal och gods inom Afghanistan för ISAF:s räkning. Swedish Air Elements gruppering inom Camp Marmal kallasCamp Gustaf. Styrkan omfattar ca 30-40 personer. Ingående flygplanstyp ärLockheed C-130 Hercules (Tp 84).
SAE01 benämndes insatsen som genomfördes under maj till september 2009.
SAE02 benämndes insatsen som inleddes i maj 2010 och pågick till september 2010.[29]
SAE ISAF MEDEVAC benämndes insatsen med Hkp10 under perioden april 2011 till mars 2013. Förbandets uppgift var medevactransporter mellan sjukhusen på militära baser i Afghanistan.
SAE ISAF UH-60 benämndes insatsen med Hkp16 som pågick under perioden april 2013 till mars 2014. Förbandet satt i beredskap för att på kortast tid som möjligt kunna lyfta från Camp Marmal och genomföra kvalificerad sjukvård under transport inom begreppet Golden Hour.
SAE C-130 benämns således den insats som påbörjades i maj 2012 och planeras pågå till september 2012.[30][uppföljning saknas]
I samband med att Sverige tillsammans med fem andra nationer satte uppstridsgruppenNordic Battlegroup 11, organiserades en basbataljon med flygelement, kallad Expeditionary Air Wing (EAW). Ansvarigt förband för EAW varF 17 Kallinge, dock ingick enheter urHelikopterflottiljen (Hkpflj) ochF 7 Såtenäs samt visst helikopterstöd ifrån Kroatien.[31]
Expeditionary Air Wing hade som förband en beredskap på 10 dagar, det vill säga 10 dagar från larm till insats, och stod i beredskap perioden den 1 januari 2011 till 30 juni 2011.
I samband med attNato den 28 mars 2011 kom med en formell förfrågan till Sverige om ett deltagande iInternationella militärinsatsen i Libyen,[32] föreslog densvenska regeringen i en proposition[33] den 29 mars 2011 att lyfta ur delar av Expeditionary Air Wing ur NBG och skicka dessa delar till insatsen i Libyen.[34] Propositionen[35] överlämnades till Sveriges riksdags Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet(UFöU). Den 31 mars 2011 röstade utskottet positivt till deltagande i den internationella flygförbudsinsatsen över Libyen och därmed överlämnade det till riksdagen Betänkande 2010/11:UFöU3 Svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen.[36]
Den 1 april 2011 röstaderiksdagen positivt till Sveriges deltagande i upprätthållandet av FN:s flygförbud över Libyen,[37] dock med förbehåll om att styrkan ej fick angripa markmål mer än i självförsvar och att insatsen skulle pågå maximalt i tre månader.Styrkan som Sverige skickade bestod av åttaJAS 39 Gripen, ettTransportflygplan 84D och ett signalspaningsflygplan,S 102B Korpen. Utöver detta kom styrkan att uppgå till mellan 125 och 250 personer. Operationen, som fick namnet Flyginsats Libyen (FL01), innefattade en budget på 200 miljoner kronor.[38][39] Den 14 april namngav Försvarsmakten sitt uppdrag inom Operation Unified Protector somOperation Karakal. Valet av just ordet Karakal angav Försvarsmakten som"en positiv metafor för det Libyska folket och någon form av koppling till Sverige". Detta med anledning av attKarakal är ett rovdjur som lever i Libyen och som liknar det svenskalodjuret.[40]
Den 2 april 2011 lyfte de första stridsflygplanen ifrån F 17 ochRonneby flygplats medSigonella flygbas i Italien som destination.[31] Från riksdagens beslut till att flygplanen var på plats i Italien tog det 23 timmar.[41] Det svenska bidraget kom under dess insats att vara samgrupperat på Sigonella-basen tillsammans med delar avTurkiets bidrag till militärinsatsen i Libyen. Efter några veckor på plats anslöt ocksåFörenade arabemiratens bidrag till insatsen till grupperingen på Sigonella. Utöver den svenska grupperingen på Sicilien placerades svenska officerare vid staber och stridsledningscentraler vidNeapel ochVenedig i Italien samt vidIzmir i Turkiet.[42]
Till en början fick FL01 problem, då flygdrivmedlet vid basen ej var anpassat för JAS 39 Gripen,antistatmedelStadis 450 saknades, som i sig är en tillsats tilljetbränsle. Som en snabb lösning på problemet genomfördeslufttankning frånTp84 samt tillfördes FL01 en drivmedelsgrupp ur EAW.[43]
Den 9 juni 2011 inlämnade Regeringen en proposition rörande en förlängning av insatsen med ytterligare 90 dagar.[44] I propositionen framgick att antaletJAS 39 Gripen minskas från åtta till fem, samt attSverige också möjliggjorde ett tillförande av en bordningsstyrka för att hävda vapenembargot till sjöss. Dessutom tillfördes en enhet på 10 personer för informationsoperationer, Psyops, till förbandet.[45] Propositionen antogs i riksdagen den 17 juni 2011 och förlängningen av insatsen beräknades från 27 juni.Norrbottens flygflottilj (F 21) utgjorde uppsättande förband.
Den 3 juli 2011 överlämnade chefen för FL01, överstelöjtnant Stefan Wilson, ansvaret för den svenska styrkan till chefen förFL02, Överste Fredrik Bergman.[46]
I mitten av augusti 2011 meddeladeNATO den svenska regeringen att, den av Sverige erbjudna, bordningsstyrkan ej var efterfrågad.[47] Bordningsstyrkan ströks då ur förmågebredden för det svenska bidraget till insatsen. Den 21 september beslutade Riksdagen att styrkans mandat skulle förlängas med ytterligare 30 dagar, under samma förbandsmandat som för FL02.[48]
PåFN-dagen måndagen den 24 oktober 2011 kl 11.36 landade en rote ur FL02, efter att genomfört det sista uppdragen över Libyen. Totalt redovisades 344 flygplansrörelser, 1001 flygtimmar och 1607 recceexrep:s för den svenska insatsen.[49] Den 25 oktober 2011 återvände de svenska stridsflygplanen till Sverige. Resan hem från Sigonella-basen i Italien gick över Bosnien, Kroatien, Ungern, Slovakien och Polen och avslutades över svenskt luftrum i pilformation över Blekinges kust. Formationen leddes av divisionschefen Michael Lundquist.[50] Övrig personal i den svenska insatsen lämnade Sigonella-basen i slutet av oktober 2011.[51]
Under hösten 2013 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2118, vilket innebar ett beslut att eliminera Syriens program för kemiska stridsmedel. Organisationen för förbud mot kemiska vapen, på engelska förkortat OPCW, var de som skulle göra jobbet och till stöd skickade Försvarsmakten en C-130 HerculesTp84. Uppdraget har varit att flygaOPCW:s personal, inte att transportera kemiska stridsmedel.[52]
Från den 1 januari 2016 bildar 211. stridsflygdivisionen tillsammans med 2. flygbasbataljonen vidNorrbottens flygflottilj förbandet Swedish Fighter Unit. Ett insatsförband som, efter särskilt regeringsbeslut, kan sättas in vid en beslutad insats. Förbandet står med 90 dagars beredskap, och tillhör reservstyrkeregistret, Response Force Pool. Totalt beräknas drygt 180 personer tjänstgöra i Swedish Fighter Unit, som leds av överstelöjtnant Claes Bernander.[53]
|
|
Utöver försvarsmaktens gemensamma nivåhöjande skolor har det sedan grundandet av flygvapnet funnits ett antal olika skolor för kompetensutveckling och genomförande av intern utbildning av officerare och värnpliktiga.
| Beteckning | Namn | Tillhörighet | Lokalisering | Aktiv | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|
| Flygvapnets nivåhöjande skolor | |||||
| FKHS | Flygkrigshögskolan | Flygvapnet | Stockholm | 1939-1961 | Uppgick 1961 iMilitärhögskolan |
| FOHS | FV officershögskola | F 14 Halmstad | Halmstad | 1981-1995 | Uppgick 1995 iMHS H |
| KAS/M | Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen | F 2 Hägernäs F 18 Tullinge | Hägernäs Tullinge | 1966-1974 1974-1983 | Skolan bildades 1966 vid F 2 Hägernäs Överfördes 1974 till F 18 Tullinge, avvecklad den 31 december 1983 |
| FUS | Flygvapnets underofficersskola | FCS | Västerås | 1942-1949 | |
| Flygvapnets övriga skolor | |||||
| Jaktskolan | F 3 Malmslätt F 5 Ljungbyhed F 3 Malmslätt F 1 Hässlö F 8 Barkarby | Malmslätt Ljungbyhed Malmslätt Västerås Stockholm | 1926-1928 1928-1932 1932-1933 1933-1938 1938 | ||
| FSS | Flygvapnets signalskola | FCS F 14 Halmstad | Västerås Halmstad | 1942-1960 1960-1972 | Omlokaliserad 1960 till Halmstad Namnändring 1972 till FV sambands och stabstjänstskola |
| FSS | Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola | F 14 Halmstad | Halmstad | 1972-1995 | Sammanslagen 1995 med FMTS under namnet IT-skolan |
| FBS | Flygvapnets bomb- och skjutskola | F 21 Luleå F 3 Malmslätt | Stockholm/Kallax Malmslätt | 1943-1973 1974-1981 | Namnändring 1981 till FV flygbefälsskola (FBS) |
| FBS | Flygvapnets befälsskola | F 3 Malmslätt F 18 Tullinge F 20 Uppsala | Malmslätt Tullinge Uppsala | 1981-1983 1983-1985 1986-2004 | |
| FBS | Flygbefälsskolan | LSS | Uppsala | 2005- | |
| Ekoradioskolan | F 2 | Hägernäs | 1947-1956 | Namnändrades 1956 till FV radarskola | |
| FRAS | Flygvapnets radarskola | F 2 Hägernäs | Hägernäs | 1956-1966 | Uppgick 1966 i STRIS under nytt namn STRILS |
| Stamflygförarskolan | F 2 Hägernäs | Hägernäs | 1949-1958 | Namnändring 1958 till Förberedande Fältflygarskolan | |
| FÖFS | Förberedande fältflygarskola | F 2 F 5 | Hägernäs Herrevads kloster | 1958-1960 1960-1982 | |
| FTUS | Flygvapnets trupputbildningsskola | FCS | Västerås | 1949-1960 | Avvecklad 1960 |
| FMS | Flygvapnets markstridsskola | FCS | Västerås | 1950-1959 | Överförs 1959 till F 14 under namnet Bastjänst- och markstrifsskola |
| BMS | Bastjänst- och markstridsskolan | F 14 | Halmstad | 1959-1972 | Sammanslogs 1972 med FV bastjänstskola |
| FBTS | Flygvapnets bastjänstskola | F 8 | Stockholm | 1966-1972 | Sammanslogs 1972 med Bastjänst- och markstridsskolan |
| BBS | Flygvapnets basbefälsskola | F 14 | Halmstad | 1972- | Skapad genom sammanslagning av BMS och FBTS |
| VÄDS | FV väderskola | F 2 F 12 F 17 F 5 FMHS | Hägernäs Kalmar Kalmar Ljungbyhed Halmstad | 1951-1962 1962-1980 1980-1983 1983-1998 1999-2005 | |
| STRIS | Stridsledningsskolan | F 2 | Hägernäs | 1959-1966 | Sammanslogs 1966 med FRAS under nytt namn STRILS |
| STRILS | Stridslednings- och luftbevakningsskolan | F 2 F 18 F 20 | Hägernäs Tullinge Uppsala | 1966-1974 1974-1994 1994-1998 | Namnändring 1998 till FV stridslednings- och luftbevakningsskola |
| STRILS | Flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsskola | F 20 LSS | Uppsala Uppsala | 1998-2005 2005- | |
| FTLS | Flygtrafikledningsskolan | F 2 | Hägernäs | 1964-1973 | Överförd 1973 till F 5 under namnet FFLS. |
| FFLS | Flygvapnets förberedande flygledarskolan | F 5 | Ljungbyhed | 1973-1987 | Namnändrad 1987 till FFL |
| FFL | Flygvapnets flygtrafiktjänstskola | F 5 | Ljungbyhed | 1987-1998 | Överförd 1998 till FMHS under namnet Flygtrafiktjänstskolan |
| FFL | Flygtrafiktjänstskolan | FMHS | Halmstad | 1998- | |
| FTS | Flygvapnets tekniska skola | FCS F 14 | Västerås Halmstad | 1942-1960 1960-1985 | Sammanslogs 1985 med FTTS under namnet FFS |
| FTTS | Flygvapnets teletekniska skola | F 2 F 18 | Hägernäs Tullinge | 1966-1974 1974-1985 | Sammanslogs 1985 med FTS under namnet FFS |
| FFS | Flygvapnets flygmaterielskola | F 14 FMHS | Halmstad Halmstad | 1985-1998 1998- | |
| FV UndsS | FV underrättelseskola | F 11 F 13 F 20 | Nyköping Norrköping Uppsala | 1974-1981 1981-1994 1994-1998 | Bildas 1974 genom att FM fototolkutbildning lokaliseras till F 11 Överförs 1981 till F 13 Skolan uppgår 1998 i FMUndSäkC |
| FMTS | Flygvapnets markteletekniska skola | F 18 F 14 | Tullinge Halmstad | 1975-1985 1985-1995 | Sammanslagen 1995 med FSS under namnet IT-skolan |
| FBJS | Flygbasjägarskolan | F 7 F 17 | Såtenäs Kallinge | 1983-2005 2005- | Omlokaliserad 2005 till F 17 |
| ITS | Informationsteknologiskolan | F 14 FMHS FMTS | Halmstad Halmstad Halmstad | 1995-1998 1999-2005 2005- | Bildad 1995 genom FSS och FMTS Överförd 1999 till FMHS Överförd 2005 till FMTS |
Flygvapenmuseum beläget vid militärflygfältetMalmens flygplats iMalmslätt väster omLinköping, är ett museum som visar det militära flygets utveckling i Sverige.
Vidare finns även de lokala och regionala museernaJämtlands flyg- och lottamuseum i Östersund,Aeroseum i Göteborg,F 7 Gårds- och flottiljmuseum i Såtenäs,F 11 Museum iNyköping,Ängelholms flygmuseum (F 10) i Ängelholm, F 14 Museum i Halmstad på FMTS,F 15 Flygmuseum i Söderhamn,Krigsflygfält 16 iBrattforsheden ochFlygmuseet F 21 i Luleå.
Wikimedia Commons har media som rörSvenska flygvapnet.
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||
