| Sundsvalls kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
| Slogan | Norrlands huvudstad |
|---|---|
 Sundsvalls kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Medelpad |
| Län | Västernorrlands län |
| Centralort | Sundsvall |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 99 127 ()[2] |
| Areal | 4 445,86kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 3 189,14kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 1 256,72kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 31,08 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 62°24′00″N17°19′00″Ö / 62.4°N 17.316666666667°Ö /62.4; 17.316666666667 |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Sundsvalls domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2411[4] |
| Anställda | 9 075 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2281[6] |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Sundsvalls kommun är enkommun iVästernorrlands län. Centralort ärSundsvall.
Västra delen av kommunen utgörs av storkuperad terräng. Mot öster blir höjderna lägre. Kusten och de större öarna är av både ornitologiskt och botaniskt intresse givet de strandängar, grunda havsvikar, näringsrika myrar och slättsjöar som finns i området. Genom kommunen flyterLjungan ochIndalsälven. På Alnön, som är den största ön i Sundsvalls skärgård finns inslag av sällsynta vulkaniska bergarter – Alnöiten. Traditionellt är Sundsvall en handels- och industriregion, främst är det skogs- och träindustrin som dominerat. Flera myndigheter finns också i kommunen, där de största arbetsgivarna ärFörsäkringskassan IT, Centrala studiestödsnämnden (CSN),Bolagsverket och Statens tjänstepensionsverk (SPV).
Sedan kommunen bildades har invånarantalet fluktuerat, men trenden har varit positiv.Socialdemokraterna har en stark ställning i kommunen. Sedan 2014 styr partiet tillsammans medVänsterpartiet ochCenterpartiet.
Kommunens område motsvararsocknarnaAlnö,Attmar,Holm,Indal,Liden,Njurunda,Selånger,Skön,Stöde,Sättna ochTuna. I dessa socknar bildades vidkommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns ävenSundsvalls stad som 1863 bildade enstadskommun.
Skönsmons municipalsamhälle inrättades iSköns landskommun 16 oktober 1883 och upplöstes vid utgången av 1947 när området införlivades i Sundsvalls stad.Gångvikens municipalsamhälle ochSkönsbergs municipalsamhälle inrättades båda i Sköns landskommun 21 september 1894 och upplöstes vid utgången av 1947 när landskommunen ombildades tillSköns köping.
Vidkommunreformen 1952 bildades tvåstorkommuner i området,Selånger (av de tidigare kommunerna Selånger ochSättna) ochIndals-Liden (avHolm,Indal ochLiden) medan landskommunernaAlnö,Attmar,Njurunda,Stöde ochTuna samt Sundsvalls stad och Sköns köping förblev opåverkade. 1963 bildadesMatfors landskommun avAttmar ochTuna landskommuner.
År 1965 införlivadesAlnö ochSelångers landskommuner samt Sköns köping i Sundsvalls stad. Sundsvalls kommun bildades vidkommunreformen 1971 genom en ombildning avSundsvalls stad. År 1974 införlivades kommunernaNjurunda,Matfors,Indals-Liden ochStöde.[7]
Kommunen ingick från bildandet iSundsvalls domsaga.
Kommunen ingår sedan 2014 iförvaltningsområdet för finska[8] och sedan 2018 iförvaltningsområdet för samiska[9], kommunnamnet påsydsamiska ärSjädtavaellien tjïelte[10].
Huvudsakligen ligger kommunen i de centrala delarna avlandskapetMedelpad, med en liten del iHälsingland (del avAttmars socken). Kommunen harBottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen tillNordanstigs kommun iGävleborgs län, i väster tillÅnge kommun i Västernorrlands län samtBräcke kommun ochRagunda kommun iJämtlands län. I norr gränsar kommunen tillSollefteå kommun ochTimrå kommun, bägge i Västernorrlands län.
Graniter ochgnejser dominerar berggrunden.[11] PåAlnön, som är den största ön iSundsvalls skärgård och en vulkan för 550 miljoner år sedan,[12] finns även inslag av sällsynta vulkaniska bergarter[11] –Alnöiten, Medelpadslandskapssten.[12] Västra delen av kommunen utgörs av storkuperad terräng, täckt medmorän och klädd med skog. Mot öster blir höjderna lägre och längs en cirka 30 km bred kustzon är berget renspolat eller täckt avsvallgrus ochklapperstensfält.[11] Drygt 12 kilometer söder omStödefågelvägen finns kommunens högsta punkt,Fanbyklacken. Fanbyklacken når 506 meter över havet. Flera bergstoppar kring Liden når också över 400 meter över havet.
Kusten och de större öarna är av både ornitologiskt och botaniskt intresse givet de strandängar, grunda havsvikar, näringsrika myrar och slättsjöar som finns i området. RuntLjungan finns en uppodlad ådal med en rik växtvärld av örtrika ängar och frodiga lundar. Även Indalsälven flyter genom kommunen men dess dalgång är både brantare och trängre med nipor och raviner.[11] I riktning från nordväst till sydost rinnerSelångersån genom kommunens centrala delar. Andra vattendrag ärKvarnån ochNavarån. Bland havsområden och fjärdar hittasAlnösundet,Bergafjärden,Klingerfjärden,Sundsvallsfjärden ochSvartviksfjärden.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[13]
| Sundsvalls kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
År 2022 fanns 38naturreservat i Sundsvalls kommun.[14] Av dessa var sexnaturreservat kommunala.[15]
Gudmundstjärn förvaltas avLänsstyrelsen i Västernorrland, är 68 hektar och bildades 1983. Det utgörs av en kulturmiljö som inkluderar ett 20-tal äldre byggnader och ett odlingslandskap med ängs- och hagmarker. I reservatet trivs arter somslåtterfibbla,bockrot,ormrot,norrlandsviol ochstagg.[16] ÄvenBrämön förvaltas av Länsstyrelsen. Det är&&&&&&&&&&&01550.&&&&&01 550 hektar och bildades 2004. Öarna är kända för sin artrika flora, cirka 450 olika växtarter varav 16 orkidéer har hittats på Brämön. Exempel på arter ärvejde,kustarun,vildlin,gul svärdslilja ochvårförgätmigej. Reservatet är även skyddat somNatura 2000-område.[17] Andra exempel på naturreservat ärKlampenborg ochLångharsholmen.
Kommunen är indelad i åtta kommundelar med ett antal glesbygdsområden, tätortsområden och stadsdelar.[18][19]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:
Från 2016 indelas kommunen istället i 13distrikt[20]
År 2020 bodde 87,6 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var samma som motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[21] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 21 tätorter i Sundsvalls kommun:[22][23][24]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 31 december 2020.
| Tätort | Befolkning | Landareal (hektar) | Täthet (inv./km²) |
|---|---|---|---|
| Sundsvall | 58 813 | 4144 | 1419,2 |
| Vi | 6 876 | 874 | 786,4 |
| Kvissleby | 5 140 | 590 | 870,9 |
| Matfors | 3 412 | 473 | 721,2 |
| Njurundabommen | 2 793 | &&&&&&&&&&&&0335.&&&&&0335 | 834,7 |
| Stockvik | 2 493 | 142 | 1751,4 |
| Stöde | 1 313 | 399 | 329,4 |
| Svartvik | 829 | 80 | 1035,8 |
| Indal | 964 | 250 | 385,2 |
| Lucksta | 593 | 151 | 392,9 |
| Klingsta och Allsta | 567 | 164 | 346,0 |
| Vattjom | 535 | &&&&&&&&&&&&0134.&&&&&0134 | 400,0 |
| Hartungviken och Spikarna | 509 | &&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250 | 203,6 |
| Kovland | 464 | 60 | 773,3 |
| Selånger | 349 | 134 | 260,4 |
| Liden | 298 | &&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086 | 348,0 |
| Vikarbodarna och Skatan | &&&&&&&&&&&&0255.&&&&&0255 | 119 | 214,1 |
| Ås, Slädaviken och Bullås | 231 | 109 | 211,0 |
| Hovid | 218 | &&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054 | 403,9 |
| Nedansjö | 216 | 67 | 324,3 |
| Viforsen och Tunbyn | 213 | 79 | 269,2 |
Socialdemokraterna har ett starkt stöd i Sundsvalls kommun och partiet hade egen majoritet under åren 1970–1976 och 1979–1991, samt under mandatperioden 1994–1998. Från 1970–2010 var Socialdemokraterna det styrande partiet, samt från 2014. I valet 2010 gjorde de borgerligaallianspartierna en stor framgång och bildade det första icke-socialdemokratiska styret i Sundsvall, den blågrönaKoalitionen medModeraterna,Folkpartiet,Centerpartiet,Miljöpartiet ochKristdemokraterna.
Sedan 2014 har kommunen styrts av en majoritetskoalition bestående av S-C-V.
Utöver Socialdemokraterna har även Centerpartiet, Liberalerna och (till och med 2010) Miljöpartiet historiskt sett nått en högre nivå av väljarstöd i Sundsvall jämfört med deras nationella motsvarigheter på riksdagsnivå.
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970-1973 | S | |||||
| 1973-1976 | S | |||||
| 1976-1979 | S | |||||
| 1979-1982 | S | |||||
| 1982-1985 | S | |||||
| 1985-1988 | S | |||||
| 1988-1991 | S | |||||
| 1991-1994 | S | |||||
| 1994-1998 | S | V | ||||
| 1998-2002 | S | V | ||||
| 2002-2006 | S | V | ||||
| 2006–2010 | S | V | MP | |||
| 2010–2014 | M | FP | C | MP | KD | |
| 2014–2018 | S | V | C | |||
| 2018–2022 | S | C | V | |||
| 2022–2026 | S | V | C | |||
Valåret 2010 hade Sundsvalls kommun ett rödgrönt styre, och enligt Miljöpartiet skulle det samarbetet fortsätta även efter valet. Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan kommunen bildades med 36,8 procent medanModeraterna fick sitt högsta resultat någonsin på 28,4 procent. De styrande rödgröna blev klart störst på 48,7 procent mot den borgerliga Alliansen på 45,5 procent men saknade egen majoritet och Sverigedemokraterna blev vågmästare med 4,3 procent.
Förhandlingar mellan partierna inleddes och resultatet blev en oväntad övergång till alliansblocket. Miljöpartiet gick in en blågrön koalition med Alliansen som därmed, med ett mandats övervikt, kunde bilda ett majoritetsstyre för den kommande mandatperioden. Därmed hamnade Socialdemokraterna i opposition för första gången på 40 år, sedan Sundsvalls kommun bildades.
Den 18 juni 2012 blev den styrande koalitionens budget för det kommande året fälld i fullmäktige, eftersom en miljöpartistisk ledamot röstade nej tillsammans med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Därefter tappade det blågröna styret effektivt majoriteten i ett flertal omröstningar under resten av mandatperioden och fick stundtals regera med socialdemokratiska budgetar.
Det politiska kaoset som följde mandatperioden ledde till att Socialdemokraterna med Peder Björk i spetsen i valet 2014 fick sitt högsta resultat och väljarstöd sedan 2002 på 45 procent och kunde därefter åter regera kommunen i majoritet tillsammans med Vänsterpartiet. Socialdemokraterna lyckades även i sidoförhandlingar att söndra Alliansen och vinna överCenterpartiet i det nya rödgröna kommunstyret.
Valet 2018 ökade Centerpartiet ochVänsterpartiet medan Socialdemokraterna tappade samma antal mandat som V och C vann och därmed bibehöll konstellationen majoritet. Sverigedemokraterna erbjöd att stödja ett Socialdemokratiskt minoritetsstyre utan krav. S avböjde erbjudandet och majoritetsstyret S-V-C fortsatte in i nästa mandatperiod.
Den sittande koalitionen Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet fortsatte även att styra under mandatperioden 2022–2026. I överenskommelsen fanns bland annat fokus på&&&&&&&&&&&05000.&&&&&05 000 nya jobb, en klimatneutral kommun, satsningar på skolan, utbyggnad av vindkraft, fossilfri kollektivtrafik och, förbättrad kompetens inom äldreomsorgen och flera bostäder.[25]
I april 2023 avgick Bodil Hansson från posten som kommunstyrelsens ordförande till följd av kritik över hennes involvering i Skifuaffären,[26] vice KSO Niklas Säwén efterträdde Bodil Hansson som kommunstyrelsens ordförande.
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Ivar Nordlander (S) | 1964 | 1983 | |
| Sture Jansson (S) | 1983 | 1986 | |
| Sten-Olof Öberg (S) | 1986 | 1999 | |
| Ewa Back (S) | 1999 | 2006 | |
| Christer Berglund (S) | 2006 | 2007 | |
| Anita Bdioui (S) | 2007 | 2010 | |
| Peder Björk (S) | 2010 | 2010 | |
| Magnus Sjödin (M) | 2010 | 2013 | |
| Jörgen Berglund (M) | 2013 | 2014 | |
| Peder Björk (S) | 2014 | 2020 | |
| Bodil Hansson (S) | 2020 | 2023 | |
| Niklas Säwén (S) | 2023 | Nuvarande | |
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Birgitta Sellén (C) | 1994 | 1998 | |
| Åsa Möller (M) | 1998 | 2004 | |
| Lars Persson Skandevall (FP) | 2002 | 2006 | |
| Magnus Sjödin (M) | 2004 | 2010 | |
| Peder Björk (S) | 2010 | 2014 | |
| Jörgen Berglund (M) | 2014 | 2018 | |
| Alicja Kapica (M) | 2018 | 2024 | |
| Oskar Brusell (M) | 2024 | 2025 | |
| Alicja Kapica (M) | 2025 | Nuvarande | |
| Presidium 2022–2026[27] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Arianne Sundman |
| Förste vice ordförande | M | Mikael Gäfvert |
| Andre vice ordförande | S | Burhan Hussain |
Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga kommunval sedan kommunsammanslagningen 1970 och framåt. Näst största parti i kommunfullmäktige var Centerpartiet i valen 1970–1982 och 1988–1991. Sedan var Moderaterna näst störst i valen 1985–1988 och i alla val från 1991 framåt med undantag för valet 2002 då bådeFolkpartiet och Moderaterna fick samma antal mandat; på första plats kom Socialdemokraterna. Miljöpartiet föll ut ur fullmäktige efter valet 2018 och förlorade därmed samtliga mandat.
Antalet mandat i kommunfullmäktige utökades från 61 till 81 1973 och minskades från 81 till 71 2022.
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 4 | 32 | 10 | 9 | 6 |
| 61 | 87,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 5 | 42 | 22 | 5 | 7 |
| 81 | 91,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 5 | 40 | 21 | 8 | 7 |
| 81 | 91,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 5 | 41 | 17 | 7 | 11 |
| 81 | 90,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 4 | 46 | 15 | 4 | 12 |
| 81 | 90,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 43 | 1 | 10 | 10 | 13 |
| 81 | 88,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 41 | 7 | 11 | 8 | 1 | 9 |
| 81 | 84,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 39 | 4 | 1 | 8 | 8 | 4 | 13 |
| 81 | 84,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 5 | 44 | 7 | 6 | 7 | 12 |
| 81 | 84,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 10 | 36 | 5 | 5 | 4 | 7 | 14 |
| 81 | 78,91 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 7 | 38 | 4 | 7 | 10 | 5 | 10 |
| 81 | 77,57 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 35 | 4 | 2 | 7 | 8 | 4 | 17 |
| 81 | 78,96 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 4 | 32 | 5 | 4 | 3 | 7 | 1 | 25 |
| 81 | 82,22 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 38 | 4 | 8 | 4 | 5 | 2 | 16 |
| 81 | 84,05 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 6 | 33 | 10 | 7 | 5 | 4 | 16 |
| 81 | 85,81 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 5 | 29 | 11 | 4 | 3 | 5 | 14 |
| 71 | 82,50 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat frånStatistiska centralbyrån ochValmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommunstyrelsen i Sundsvalls kommun utgörs av 13 ordinarie ledamöter.[28] Till stöd för sitt arbete är de indelade i fyrautskott; finans- och näringslivsutskottet, personalutskottet, plan- och utvecklingsutskottet samt service- och förvaltningsutskottet.[29] I Sundsvalls kommun är det endast kommunstyrelsen ordförande som tituleraskommunalråd.[30]
| Presidium 2022–2026[28] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Niklas Säwén |
| Vice ordförande | S | Lisa Tynnemark |
Avser perioden 1 januari 2023 till 31 december 2026.
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Barn- och utbildningsnämnden | S | Olle Åkerlund | S | Desislava Cvetkova |
| Vård- och omsorgsnämnden | S | Mikael Westin | V | Elisabeth Petterson |
| Individ- och arbetsmarknadsnämnden | S | Jonas Väst | V | Erfan Kakahani |
| Stadsbyggnadsnämnden | S | Jeanette Hedlund | C | Magnus Persson |
| Lantmäterinämnden | S | Jeanette Hedlund | C | Magnus Persson |
| Kultur- och fritidsnämnden | V | Niklas Evaldsson | S | Ulf Bylund |
| Miljönämnden | C | Kjell Bergkvist | S | Mats Bäck |
| Valnämnden | S | Jan Lahti | S | Elisabeth Eng Åkerlund |
Siffrorna är från SCB.s rapporter om kommunala val från respektive år, och under senare tid från valmyndighetens sidor om valen.
| Parti | 1970 | 1973 | 1976 | 1979 | 1982 | 1985 | 1988 | 1991 | 1994 | 1998 | 2002 | 2006 | 2010 | 2014 | 2018 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| S | 50,4 | 49,2 | 48,6 | 49,6 | 52,9 | 51,1 | 48,1 | 44,8 | 53,4 | 43,7 | 46,4 | 42,64 | 36,8 | 45,0 | 38,9 | 39,4 | |
| M | 8,4 | 8,4 | 12,2 | 12,6 | 14,7 | 14,3 | 11,0 | 15,3 | 13,4 | 16,3 | 11,9 | 20,12 | 28,4 | 17,8 | 18,2 | 19,1 | |
| C | 17,2 | 25,4 | 21,0 | 20,3 | 17,5 | 12,3 | 12,9 | 10,2 | 7,4 | 6,4 | 8,0 | 8,7 | 5,2 | 5,3 | 7,6 | 6,1 | |
| L | 15,0 | 7,3 | 10,4 | 8,6 | 4,7 | 11,6 | 10,8 | 9,7 | 7,3 | 5,8 | 11,5 | 9,2 | 9,0 | 7,0 | 6,1 | 4,4 | |
| KD | 2,5 | 2,1 | 1,9 | 1,8 | 2,4 | 2,6 | 3,0 | 5,8 | 2,6 | 7,7 | 6,0 | 4,7 | 2,9 | 3,0 | 4,8 | 6,2 | |
| V | 6,4 | 6,9 | 5,3 | 6,3 | 5,5 | 5,2 | 5,2 | 4,7 | 6,1 | 12,7 | 9,2 | 6,28 | 5,6 | 5,7 | 6,9 | 7,0 | |
| MP | * | * | * | * | 0,6 | 2,1 | 7,7 | 5,0 | 8,1 | 6,7 | 5,0 | 4,7 | 6,3 | 4,8 | 2,9 | 2,6 | |
| SD | * | * | * | * | * | * | * | * | * | 0,4 | 1,4 | 3,2 | 4,3 | 9,2 | 11,9 | 14,6 | |
| Ö | 0,1 | 0,6 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,3 | 1,3 | 1,9 | 0,7 | 0,6 | 1,0 | 0,6 | 0,4 | 1,8 | 2,6 | 0,6 | |
| Valdeltagande | 87,2 | 91,0 | 91,0 | 90,2 | 90,5 | 88,3 | 84,3 | 84,8 | 84,7 | 78,9 | 77,57 | 78,9 | 82,22 | 84,0 | 85,8 | 82,5 | |
Partiernas starkaste valdistrikt i kommunalvalet 2022:
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Nacksta Ö | 53,3 % | 39,4 % |
| M | Bydalen | 28,8 % | 19,1 % |
| SD | Indal | 28,9 % | 14,6 % |
| V | Nacksta Ö | 14,9 % | 7,0 % |
| KD | Stöde | 9,5 % | 6,2 % |
| C | Attmar | 12,2 % | 6,1 % |
| L | Sidsjö-Böle | 8,9 % | 4,4 % |
| MP | Allsta | 5,9 % | 2,6 % |
| Data hämtat frånValmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Traditionellt är Sundsvall en handels- och industriregion, främst är det skogs- och träindustrin som dominerat. I början av 2020-talet hade dock skogsnäringens betydelse minskat även om SCA-koncernen fortfarande hade betydande verksamhet i området. Bortsett från den offentliga sektorn var just SCA den största arbetsgivare. Andra större företag var exempelvisKubikenborg Aluminium AB, kemiföretagerNouryon Surface Chemistry AB och maskintillverkarenValmet AB. Bland arbetsgivare inom den offentliga sektorn hittasMittuniversitetet,Centrala studiestödsnämnden (CSN),Statens tjänstepensionsverk (SPV) ochBolagsverket. Även hamnen i centralorten är av betydelse.[31]
Norr om Sundsvall ligger köpstadenBirsta som grundades 1966 i samband med attIkea öppnade på platsen. År 2014 var det Sveriges tredje största handelsområde.[32]
Ett viktigt dragplåster för besöksnäringen i Sundsvall varCasino Cosmopol.[33] Kasinot öppnade 2001, men fick stänga 2020[34] på grund av bristande lönsamhet.[33] I Sundsvall finns också äventyrsbadetHimlabadet som var först i Europa med surfmaskinenSurfstream.[35]
Från söder till norr genomkorsas kommunen avE4. Längs E4, överSundsvallsfjärden finns Sveriges längsta motorvägbro,Sundsvallsbron.[36] Från söder till norr genomkorsas kommunen även avOstkustbanan/Ådalsbanan. Från Sundsvall utgårE14 ochMittbanan i nordvästlig riktning motÖstersund ochTrondheim. Från E14 avtarlänsväg 305 åt söder i Stöde samtriksväg 86 ochlänsväg 320 åt nordväst i Sundsvall. Mittbanan trafikeras avNorrtågs regiontåg. Ostkustbanan/Ådalsbanan trafikeras avSJ:s fjärrtåg, Ostkustbanan av regiontågetX-Tåget frånGävle och Ådalsbanan av regiontåget Norrtåg motUmeå.
År 1724 grundades Sundsvalls pedagogi. Skolan blev på 1800-talet ettläroverk och den snabbt växande staden gjorde skolan alltmer trångbodd. År 1879 beslutade stadsfullmäktige uppföra nya lokaler till läroverket. Den nya byggnaden beslutade man placera väster om det som skulle bli Stenstan genom att lägga igen den västligaste delen av Köpmangatan.[37]
Trävaruhandlaren och sågverksägarenJohan August Hedberg donerade 250 000 kr till skolbygget, en summa som till större delen finansierade det.[38] Genom donationen fick skolan namnetHedbergska skolan, en skola som idag är en avSundsvalls gymnasiums utbildningsplatser.
I Sundsvalls gymnasium ingår även enhetenVästermalms skola, byggår 1964 i nyfunkisstil, invigd 1965 somSundsvalls tekniska gymnasium.[39] Andra byggnader som utnyttjas ärAltinska skolan (slöjdskola återuppbyggd 1891 efter Sundsvallsbranden[40]), ochGA-skolan (med huvudbyggnad från 1892 och gymnastikbyggnad från 1921, varfolkskola mellan 1935 och 1945).[41] Förutom den kommunala gymnasieskolan har Sundsvall inte mindre än nio fristående gymnasieskolor.[42]
Sundsvalls folkhögskola är Sundsvalls endafolkhögskola och är formellt en del av denlandstingsdrivnaÅlsta folkhögskola belägen iFränsta väster om Sundsvall.
Under 1970-talet tillkom en mängd nyahögskolor i Sverige, däribland dåvarande Sundsvalls/Härnösands högskola år 1977, med rötter i det folkskoleseminarium och den sjöbefälsskola som grundades 1842 i Härnösand, och den kommunala så kallade "systematiserade decentraliserade utbildning" på högskolenivå som startades av Sundsvalls kommun 1971. Genom ett samgående med Högskolan i Östersund bildadesMitthögskolan 1993.[43] Vårdhögskolan i Sundsvall/Härnösand inkorporerades 1995. Kring millennieskiftet fick Sverige flera nyauniversitet, och 2001 fick Mitthögskolan universitetsstatus inom naturvetenskap och IT och 2005 fullvärdig status som universitet. I samband med detta ändrades namnet tillMittuniversitetet, som idag har två campusorter. Rektor är stationerad tillCampus Sundsvall, som sedan 1997 är förlagt tillÅkroken. Med anledning av att Mittuniversitetets verksamhet i Härnösand omlokaliserades till Sundsvall inför hösten 2016 har campus Sundsvall utökats med kvarterenÅkanten ochGrönborg.
Forskning som bedrivs vid campus Sundsvall är särskilt koncentrerad på skogsindustri, elektronik och informationsteknologi, men mindre forskargrupper finns även inom bland annat ekonomiska relationer och demokratiforskning.
Universitetet i Sundsvall är sammanbyggt medSCA R&D Centre via en inglasad gångbro. Här bedriver SCA forskning och utveckling inom sina affärsområden i nära samarbete med universitetet.
Mittuniversitetet samverkar med Sundsvallsregionens arbetsgivare genom IT-företagsföreningenBron, genom det skogsindustriella företagsnätverketNumber One Forest Industry Network, genomföretagsinkubatornBizMaker[44] (före dettavetenskapsparkenÅkroken science park) för nystartade företag med koppling till universitetets forskare,[45][46] samt genom forskningsintitutetRise. Alla dessa är förlagda tillGrönborg.
Sundsvalls kommun är, invånarmässigt, tjugondefolkrikaste kommun i Sverige, tredje folkrikaste kommun iNorrland, och folkrikaste kommun iVästernorrlands län (2021). Kommunen var folkrikast i Norrland från bildandet till och med 1991, och näst folkrikast åren 1992 till 2012.[47]
Kommunen har 99 127 invånare (30 september 2025), vilket placerar den på21:a plats avseende folkmängd blandSveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Sundsvalls kommun 1810–2020[48][49] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1810 | 12 507 | |||
| 1830 | 16 326 | |||
| 1850 | 20 320 | |||
| 1860 | 25 464 | |||
| 1870 | 31 544 | |||
| 1880 | 44 351 | |||
| 1890 | 59 739 | |||
| 1900 | 64 431 | |||
| 1910 | 67 984 | |||
| 1920 | 70 837 | |||
| 1930 | 76 916 | |||
| 1940 | 73 965 | |||
| 1950 | 76 657 | |||
| 1960 | 83 190 | |||
| 1970 | 90 795 | |||
| 1975 | 93 992 | |||
| 1980 | 94 742 | |||
| 1985 | 93 181 | |||
| 1990 | 93 808 | |||
| 1995 | 94 531 | |||
| 2000 | 93 126 | |||
| 2005 | 94 044 | |||
| 2010 | 95 732 | |||
| 2015 | 97 633 | |||
| 2020 | 99 439 | |||
| Anm:Samtliga socknar i nuvarande kommun räknas med i siffrorna så väl före som efter. | ||||
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare medutländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 11 629, eller 11,95 % av befolkningen (hela befolkningen: 97 338 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 941, eller 7,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 93 252 den 31 december 2002).[50]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Sundsvalls kommun 97 338 personer. Av dessa var 9 481 personer (9,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till denvärldsdel som deras födelseland tillhör.[51]
| Födelseland[51] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | &&&&&&&&&&087857.&&&&&087 857 |
| 2 |  Finland | &&&&&&&&&&&01355.&&&&&01 355 |
| 3 | Asien: Övriga länder | &&&&&&&&&&&01262.&&&&&01 262 |
| 4 | Afrika: Övriga länder | &&&&&&&&&&&01020.&&&&&01 020 |
| 5 |  Europeiska unionen: Övriga länder | &&&&&&&&&&&&0752.&&&&&0752 |
| 6 |  Irak | &&&&&&&&&&&&0658.&&&&&0658 |
| 7 |  Somalia | &&&&&&&&&&&&0634.&&&&&0634 |
| 8 | Europa utom EU: Övriga länder | &&&&&&&&&&&&0447.&&&&&0447 |
| 9 |  Thailand | &&&&&&&&&&&&0435.&&&&&0435 |
| 10 | Sydamerika | &&&&&&&&&&&&0415.&&&&&0415 |
| 11 |  Iran | &&&&&&&&&&&&0377.&&&&&0377 |
| 12 |  Norge | &&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282 |
| 13 |  Syrien | &&&&&&&&&&&&0237.&&&&&0237 |
| 14 | Nordamerika | &&&&&&&&&&&&0221.&&&&&0221 |
| 15 |  Afghanistan | &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207 |
| 16 |  Polen | &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203 |
| 17 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | &&&&&&&&&&&&0194.&&&&&0194 |
| 18 |  Tyskland | &&&&&&&&&&&&0185.&&&&&0185 |
| 19 |  Kina | &&&&&&&&&&&&0171.&&&&&0171 |
| 20 |  Turkiet | &&&&&&&&&&&&0158.&&&&&0158 |
| 21 |  Bosnien och Hercegovina | &&&&&&&&&&&&0114.&&&&&0114 |
| 22 |  Danmark | &&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075 |
| 23 |  Island | &&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030 |
| 24 | Oceanien | &&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024 |
| 25 |  Sovjetunionen | &&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018 |
| 26 | Okänt födelseland | &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 |
Bland museum i kommunen hittas exempelvis friluftsmuseetNorra berget som innefattar utsiktstorn, gamla byggnader, ett hantverks- och sjöfartsmuseum vars mest kända föremål är den uppstoppadeSkvadern, samtBureplatsen som är en slags konstnärlig gestaltning och festivalplats. Ett annat exempel ärKulturmagasinet som innefattarSundsvalls museum medfotomuseet och fynd från utgrävningen avhövdingagraven i Högom.
Bland kommunens kulturarv hittasKvissle-Nolby-Prästbolet, en unik fornlämningsmiljö vidLjungans utlopp iBottenhavet söder om Sundsvall. Området är skyddat somriksintresse för kulturmiljövården. Området inkluderar en avNorrlands störstastorhögar, vilken finns tillsammans med flera andra storhögar på ettgravfält, runstenenBurestenen, en tidig medeltida gårdskyrkoruin som sannolikt representerarstormannabebyggelse underjärnålder och tidigmedeltid.[52] Storhögar av liknande dignitet finns dessutom iHögoms gravfält och iSundsbruk.
Ett annat kulturarv ärGaltströms bruk med anor från 1670-talet. Bruket förstördes av ryssarna 1721 men var åter i bruk efter två års återuppbyggnad. Därefter var bruket i produktion fram till 17 januari 1916 då bruksarbetare, missnöjda med lönerna, lämnademasugnen med smältan i och den förstördes.[53]
Blasonering:I fält av silver en stormhatt över två korslagda muskötgafflar, allt i blått.
Vapnet fastställdes förSundsvalls stad avKungl Maj:t år1937 och går tillbaka på ettsigill från1624 års privilegiebrev. Efter kommunbildningen fanns en rad upphörda vapen att tillgå, men stadsvapnet registrerades oförändrat för den nya kommunen. Dock används numera oftast i stället för vapnet en logotyp bestående av ett "S" meddrakhuvud som skapades1988.
PDF). Sundsvallsminnen. sid. 13. Arkiverad frånoriginalet den 17 april 2015.https://web.archive.org/web/20150417095311/http://minnen.sundsvall.se/sitevision/proxy/databassokning/dokumentsok.4.7339529310dedab39f880001923.html/svid12_7339529310dedab39f880001931/-1799354951/pls/public/minnen.GET_Textdokument_txt?ID=4770. PDF). Sundsvallsminnen. sid. 14. Arkiverad frånoriginalet den 17 april 2015.https://web.archive.org/web/20150417095311/http://minnen.sundsvall.se/sitevision/proxy/databassokning/dokumentsok.4.7339529310dedab39f880001923.html/svid12_7339529310dedab39f880001931/-1799354951/pls/public/minnen.GET_Textdokument_txt?ID=4770. 
Wikimedia Commons har media som rörSundsvalls kommun.
| |||||||||||
