Den här artikelnbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras. Motivering:Endast en mindre del av artikelns uppgifter har källhävisningar / fotnoter(2016-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.
Sumatra (indonesiskaSumatera) är en öSydostasien, med en yta på cirka 475 000 km².[1] Den ligger i den västra delen av Indonesien och är den största ön som helt ingår i landet; Sumatra ärvärldens till ytan sjätte största ö.[2]
Ett gammalt namn för Sumatra varSwarnadwīpa, "guldön" påsanskrit, troligen grundat på det faktum att gruvor i högländerna på Sumatra sedan gammalt exporteratguld.
Sumatras läge på sjöhandelsvägen mellanIndien ochKina ledde till att flera handelsstäder blomstrade, särskilt på östkusten, och blev influerade av indiska religioner. De mest kända av dessa kulturer varSrivijaya och Sumudra. Srivijaya var enbuddhistisk monarki med centrum i nuvarandePalembang. Detta kungarike dominerade i området genom handel och erövring under 600-talet till 900-talet, och bidrog till att sprida denmalajiska kulturen över Sumatra,Malackahalvön och västraBorneo. Riket var en havsmakt som utsträckte sitt inflytande från ö till ö.
Srivijayas inflytande minskade på 1000-talet. Ön blev då föremål för erövringar från kungariken påJava, förstSinghasari och sedanMajapahit. Vid samma tid komislam till Sumatra genom kontakter medaraber och indiska köpmän.
I slutet av 1200-talet hade regenten i Samudrariket (nu iAceh) konverterat till islam.Ibn Battuta, som besökte riket under sin resa, uttalade dess namn som "Sumatra", varifrån öns namn kommer. Samudra efterträddes av det mäktigaAcehsultanatet, som överlevde fram till 1900-talet. Närnederländarna anlände kom de många furstendömena på Sumatra gradvis under deras kontroll. Aceh i norr var det största hindret, som det krävdes ett långt och kostsamt krig 1870-1905 för Nederländerna att erövra.[3]
Öns längsta axel löper ungefär nordväst-sydost och korsarekvatorn nära mitten. Det inre av ön domineras av två geografiska områden:Barisanbergen i väster och sanka slätter i öster.
Öns ryggrad är bergskedjan Barisan. Den vulkaniska aktiviteten i detta område har producerat bördig mark och vackra landskap, till exempel omkring sjönToba. Bergen innehåller ocksåkol och guld.
På östra sidan medför stora floder slam från bergen, som bildar det vidsträckta låglandet med inslag av träsk. Fastän det mestadels är olämpligt för jordbruk är detta område för närvarande av stor ekonomisk betydelse för Indonesien. Det producerarolja både ovan och under jord;palmolja ochpetroleum.
Större delen av Sumatra var tidigare täckt avtropisk regnskog, men skogarna har till stor del exploaterats och avverkats, delvis olagligt. Detta innebär ett allvarligt hot mot regnskogens fortsatta existens.
Ön är världens åttonde högsta, men bara den tredje högsta i den indonesiska övärlden.[3]
Sumatra är inte särskilt tättbefolkat jämfört med resten av Indonesien, om än fyra gånger tätare änSverige. Befolkningstätheten är omkring 85 personer per kvadratkilometer och den totala folkmängden drygt 40 miljoner människor. Det är ändå världens fjärde största ö till folkmängden. De mest folkrika områdena är större delen av norra Sumatra och de centrala högländerna på västra Sumatra. De största stadsområdena ärMedan ochPalembang.
Befolkningen ärmalajer av många olika stammar, som talar 52 olika språk. De flesta av dessa grupper har dock många likartade traditioner och de olika språken är närbesläktade.Malajisktalande folk dominerar östkusten, medan folken i det södra och centrala inlandet talar språk som är besläktade med malajiskan, såsomLampung ochMinangkabau. Norra Sumatras högland bebos avbataker, medan den nordligaste kusten domineras avacehneser. Etniskt kinesiska minoritetsgrupper finns också i stadsområden.
