| Bransch | gruvdrift,metallindustri  | |
|---|---|---|
| Tillkomst | 1891 | |
| Grundare | Nils Persson | |
| Land | Norge | |
| Bolagsform | aksjeselskap | |
| Säte | Sulitelma | |
| Producerar | koppar,silver,zink,guld | |
| Upphörde | 1991 | |
Sulitjelma gruber var ettnorsktgruvbolag som utvannkoppar,svavelkis ochzink iSulitjelma iFauske kommun i norra Norge. I perioden mellan 1891 och 1933 var bolaget registrerat i Sverige somSulitelma Aktiebolag.[1] Från år 1933 till nedläggningen 1991 var bolaget ett norskt aktiebolag som år 1983 blev statsägt.
Samiske Mons Petter hittadekopparkis omkring år 1858, men eftersom fyndplatsen låg avsides var man skeptisk till om malmen var brytvärdig. Först när den svenska industrimannen ochkonsulenNils Persson år 1886 intresserade sig förmalmfyndigheten gick utvecklingen igång.[2] Sulitelma Aktiebolag grundades år 1891 och samma år började man att bygga densmalspårigaSulitjelmabanan. Koppar och halvfabrikat transporterades med både tåg ochångfartyg till utskeppningshamnen iFinneid tills lastbilar tog över trafiken år 1972.
Flera tekniska uppfinningar gjordes, bland annat den så kalladeknudsenprocessen för att konverteraslig till kopparsten och världens första elektriska smältugn för koppar.[2] Processerna utvecklades fortlöpande främst inomanrikning och smältning. Sulitelma Gruber var Norges näst största industri i början av 1900-talet.
Sulitjelma var från början ett isolerat nybyggarsamhälle, men befolkningen ökade snabbt från cirka 50 personer omkring år 1890 till nästan 3 000 år 1910. Bostäderna var primitiva, arbetet hårt och hälsovådligt och det var en betydlig klasskillnad mellan arbetare, gruvingenjörer och tjänstemän.
Gruvorna i Sulitjelma var så viktiga för den tyska krigsundustrin underandra världskriget attproduktionen hölls igång till varje pris. Trots att några av de anställda var inblandade i illegala aktiviteter ingrepGestapo inte då de befarade det skulle påverka produktionen.
Efter andra världskriget gick uppgången över i osäkerhet när kopparpriset föll kraftigt år 1975. Den försvagade lönsamheten följdes av rationaliseringar och avsked. Storainvesteringar krävdes i den efterhand gamla anläggningen, bland annat måste smältverkets utsläpp renas. De åtgärder som vidtogs var inte tillräckliga och gruvdriften stoppades år 1991.
I loppet av de omkring 100 år som gruvan var i drift utvanns 5 miljoner ton svavelkis, 470 000 ton koppar, 215 ton zink, 282 tonsilver och 3,7 tonguld.
|