| Suchoj Su-34 Сухой Су-34 (ryska) | |
 En Suchoj Su-34 vid MAKS airshow 2009. | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Attackflygplan |
| Besättning | 2 (dubbelsäte) |
| Första flygning | 1990-04-13 (Su-27IB) |
| I aktiv tjänst | 2014-03-20 –[1] |
| Versioner | Su-32, Su-34 och Su-34M / Su-34 NVO |
| Ursprung |  Sovjetunionen |
| Tillverkare | Suchoj och NAPO |
| Antal tillverkade | 150 (+7 testplan) (2023-06-01)[2][3] |
| Utvecklad från | Suchoj Su-27 |
| Data | |
| Längd | 22,0 meter |
| Spännvidd | 14,7 meter |
| Höjd | 5,93 meter |
| Vingyta | 62,04 m² |
| Tomvikt | 22 500 kg |
| Max. startvikt | 45 100 kg |
| Max. bränslevikt | 12 100 kg |
| Motor(er) | 2×Saturn AL-31FM1 |
| Dragkraft | 2× 137,2 kN (med EBK) |
| Prestanda | |
| Max. hastighet | Mach 1,6 (1900 km/h) |
| Räckvidd med max. bränsle | 1 355 km med extratankar |
| Transporträckvidd | 4 500 km |
| Max. flyghöjd | 14 400 meter |
| Beväpning & bestyckning | |
| Upphängnings- punkter | 12 |
| Eldvapen | 1x 30 mmGSj-30-1 |
| Bomber | KAB-500,KAB-1500,FAB-100,FAB-250,FAB-500,RBK-500, P-50T |
| Robotar | Jaktrobotar:Vympel R-27,R-73,R-77 Attackrobotar:Ch-29,Ch-31,Ch-35,Ch-41,Ch-55,Ch-58,Ch-59 |
| Raketer | S-8,S-13,S-25 |
| Elektronik | |
| Avionik | V004 passiv elektroniskt skannad arrayradar, Khibiny elektroniskt motmedelsystem, SAP-14 elektroniskt motmedelsystem, SAP-518 elektroniskt motmedelsystem, UKR-RT SIGINT radioövervakningsystem och L150 Pastellradar varningsmottagare. |
| Radar | N-012 (Phazotron/Rassvet) |
| Ritning | |
 Ritning av en Suchoj Su-34. | |
Suchoj Su-34, förkortatSu-34 (ryska: Сухой Су-34, Су-34.NATO-rapporteringsnamn:Fullback), är ettryskt tvåsitsigtattackflygplan. Planet är en vidareutveckling av det ryskajaktplanetSuchoj Su-27 som togs i bruk i början av1980-talet. Första provflygningen av planet skedde1990, men efter stora budgetnedskärningar efterSovjetunionens upplösning blev produktionen av Su-34 flera år försenad.
Det är tänkt att Su-34:an så småningom ska ersätta det äldre attackflygplanetSuchoj Su-24 i Ryssland.
US Air Force (USA:s flygvapen), som normalt sett alltid varit detryska flygvapnets huvudfiende, har idag inget flygplan som motsvarar Su-34:an. Det närmaste flygplanet som man kan komma ärMcDonnell Douglas F-15E Strike Eagle som har samma uppgift, men som är lättare och har kortare räckvidd.
Su-34 har ärvt Suchoj Su-27:s höga flygprestanda och uthållighet. Utöver detta har Su-34 ny elektronisk utrustning och nya digitalaförarkabinsinstrument. Flygplanet har tolv styckenvapenbalkar för olika vapensystem under vingarna och kan totalt bära en vapenlast på 8 ton vilket kan jämföras med vad ett tungtbombflyg underandra världskriget bar, till exempelBoeing B-17 Flying Fortress. Planet kan flyga upp till 4000 km på en tank. Det kan även tankas i luften och på så sätt (åtminstone teoretiskt) befinna sig i luften i flera dagar.
Su-34 är ettattackflygplan som har plats för två besättningsmän. På andra tvåsitsigastridsflygplan brukar sätena sitta efter varandra men på Su-34:an är sätena bredvid varandra. Flygplanet har två styckencanardvingar som ska fungera som en stabilisator. Flygplanet har tvåstjärtfenor. Su-34:an harradar som sitter längst fram på nosen som har mörkgrå färg. Planet brukar antingen vara svartmålat eller ha enkamouflagefärg som består av blå och ljusblå. Su-34:an har två dubbla bakhjul och ett främre framhjul.
Su-34:an är känd för att ha en ovanligt storförarkabin till de tvåpiloterna. Där inne finns bland annat enbrits där piloterna kan lägga sig och vila men även ett toalettutrymme. Besättningen har möjlighet att kunna stå upp och röra på sig under längre uppdrag. Utrymmet mellan sätena gör det möjligt att ligga ner om det skulle behövas.
Produktionen av Su-34 var från början tänkt att komma igång under det tidiga1990-talet.Sovjetunionens upplösning,kalla krigets slut och ekonomiska svårigheter gjorde dock att denna var tvunget att bli uppskjuten. År2003 hadeRyssland, som övertagit projektet, nya planer på att få flygplanet i produktion. Detta avbröts igen på grund av budgetunderskott och inte förrän 2006 kom de första planen att tillverkas.
Rysslands flygvapen fick sina två första Su-34 i januari2007 och i slutet av året hade tioplan levererats. Fram till 2015 var cirka 60 plan beställda och totalt var det tänkt att 210 plan ska ingå i det ryska flygvapnet år2020.
Ioktober 2013 hade Ryssland 29 plan i tjänst och ytterligare 16 plan levererades under 2014.[4]
Imaj 2016 fanns drygt 100 flygplan i det ryska flygvapnet och i slutet av 2019 hade totalt 132flygplan tillverkats.[5]
Su-34 har tvåjetdrivnamotorer av modellenSaturn AL-31FM1 turbofan.Saturn AL-31FM1 användes även på stridsflygplanetSuchoj Su-30SM. Tack vare motorerna så kan Su-34 nå en hastighet påMach 1,6 (ungefär 1900km/h) när den är fullt lastad.
Dekrig/väpnade konflikter som Su-34:an har deltagit eller deltar i är:
Priset för en Su-34 uppges tydligen vara omkring 36 miljoneramerikanska dollar.
År 2016 användes Su-34 för att bomba isdammar iVologda oblast för att förhindraöversvämningar.
Den 17 oktober 2022 kraschade en Su-34 in i en byggnad i stadenJejsk iRyssland. Därvid omkom 15 personer som befann sig på marken. Piloterna hann skjuta ut sig innanplanet kraschade.
I nuläget (april2023) är det endastRysslands flygvapen som använder Su-34.
.jpg)
%2c_Russia_-_Air_Force_AN2242851.jpg)
Wikimedia Commons har media som rörSuchoj Su-34.
| |||||||||||||||||||||||
