Enstuntman är en person som underfilminspelning ersätterskådespelare vid farliga moment. Detta kan gälla vid exempelbiljakter, fall, hopp eller slagsmål.[1]
Några av de farligaste sekvenser somfilmats, i exempelvisKeystone Cops ellerBuster Keatons filmer, är filmade totalt utan stuntmän, ofta utan vare sig några säkerhetsanordningar eller särskilda risktillägg. Men närwesternfilmen blev allt vanligare och deaction-sekvenser som filmades blev allt farligare under 1940-talet utvecklades iHollywood ett särskilt skrå för professionella risktagare, så kallade stuntmän (från ordetstunt, engelska för konststycke, trick). Från början var det vanligacowboyer ochidrottsmän, men snart specialiserade sig de som var uthålliga i branschen, somYakima Canutt (ryttare) och senareEvel Knievel (MC).
Stuntmännen (i USA heter det numerastunt performer) planerar varje del av stuntet noggrant i nära samarbete med olika typer avspecialeffektsarbetare för att eliminera alla onödiga risker. Grundregeln är att det skase farligare ut än vad det är, och helst inte vara farligt alls. Dock kan vissa typer av stunt, som de som involverar eld eller djur, aldrig bli helt förutsägbara. Mer komplicerade stunt, som biljakter med många fordon, räknas numera ut i dator och riktiga stunt klipps i efterhand ihop medCGI-bilder (datorgenererade bilder), som iMatrix.
Det finns många olika typer av stunt och få stuntmän är experter på samtliga områden, även om de är väldigt vältränade. Några av de typer som finns är:
.jpg)
Alla höga fall som utförs av stuntman är under hög risk utförda av proffs. Stuntmannen landar i en så kalladpadd som brukar byggas upp av antingenskumgummi som grävs ner eller döljs bakomrekvisita eller nyare utrustning som luftkuddar. Luftkuddarna blåses upp med önskad mängd luft beräknad efter fallets höjd. Ju högre fall desto mindre luft för att förebyggastudseffekt. Kartonger medpresenning över är också en populär men opraktisk metod, då pappkartongerna endast kan användas ett visst antal gånger. Man staplar då kartongerna på och bredvid varandra till önskad stor padd, varefter man trampar och mjukar upp kanterna och lägger presenning över.
De flestashootouts som utförs av stuntmän, både på teater och film, utförs med antingen riktiga vapen laddade med lös ammunition (utan kula), det vill säga startammunition. Startpistoler finns även utformade som äkta vapen, vilket är mycket säkrare. Vanligastekalibern är 9 mm och 6 mm.
Till sin hjälp har stuntmännen bland annat följande verktyg och trick:
Det krävs minst 20 års erfarenhet för att kalla sig färdigutbildad stuntinstruktör. I viss mening blir dock ingen stuntinstruktör färdigutbildad eftersom varje dag som går ger nya lärdomar. Vissa amatörstuntmän kan utföra vissa professionella stunt, då de specialiserar sig på vissa områden. Amatörstuntmän har oftast ett förflutet somkampsportare ellergymnaster inom till exempelkung fu eller elitgymnastik/akrobatik.
Mångaskådespelare påstår att de utför sina egna stunt, dels för att verka tuffa, dels för att öka autenticiteten, eftersom det ibland är lätt att se när en skådespelare är ersatt av en stuntman. De flestafilmbolag vägrar dock att låta sina skådespelare utföra farliga moment, eftersom det skulle försena inspelningen om en skådespelare blir skadad och därför bli mycket dyrt.
Den förste professionella stuntmannen i Sverige varLars Lundgren, 1967, som senare emigrerade till USA och som sedan startade Svensk-Amerikanska Stuntskolan ihop med den erfarne stuntmannen Dan Lindhe.
ISverige finns det väldigt få kända stuntmän. Den mest kända stuntmannen i Sverige ärJohan Thorén som startade Svenska Stuntgruppen 1974. Sveriges numera mest erfarna stuntmän ärKimmo Rajala,Seth Ericson ochPeter Lundberg.
Det finns ett fåtal yrkesutbildningar i Sverige bland andra Svensk-Amerikanska Stuntskolan samt Svenska Stuntgruppens utbildning.
Wikimedia Commons har media som rörstuntman.