Stonoupproret (engelska:Stono Rebellion,Cato's Conspiracy ellerCato's Rebellion) är ett av de tidigaste kändaslavupproren iUSA. Den9 september1739 samlades en grupp slavar frånSouth Carolina vidStono River (varifrån upprorets namn kommer) för att planera en väpnaddemonstration för sin egenfrihet.
Flera faktorer kan ha fått slavarna att tro att ett uppror skulle vara framgångsrikt. Enepidemi avgula febern hade försvagat slavägarna, det ryktades om ett kommandekrig mellanStorbritannien ochSpanien, och man hade hört rykten om slavar som hade blivit fria genom att fly till det spanskkontrolleradeFlorida, vilket sammantaget gav slavarna hopp om sin egen frihet. Det har också föreslagits att slavarna medvetet såg till att revolten ägde rum innan den29 september, då "Security Act" från1739 (som gjorde det obligatoriskt för vita män att bäravapen på söndagar) skulle börja gälla. Det kan vara så att de insåg att om de inte agerade innan den 29 september, så skulle de ha förspillt sin enda chans.
Den9 september1739 möttes tjugo afroamerikanska carolinier, ledda av den angolska slaven Jemmy, vid Stono River, några mil sydväst omCharleston iSouth Carolina. De tågade längs vägen med en skylt med texten "Liberty" ("frihet"), och de sjöng unisont samma ord. De beslagtog vapen och ammunition vid en butik vidStono Bridge, där de också dödade två butiksbiträden. De höjde en flagga och fortsatte söderut mot spanskaFlorida, ett välkänt flyktingområde för rymda slavar. De samlade fler rekryter på vägen och var till slut uppe i 80 man. De brände upp sju plantage och dödade 20 vita personer. South Carolinas viceguvernör,William Bull, och fyra av hans vänner red in i gruppen av misstag. Bull flydde och varnade andra slavägare. De uppbådade en mobb av plantage- och slavägare och begav sig ut för att leta rätt på Jemmy och hans efterföljare.
Nästa dag hann väpnade milissoldater ikapp de förrymda slavarna. Tjugo vita carolinier och fyrtiofyra av slavarna dog under striderna, innan upproret slutgiltigt slogs ned. De tillfångatagna slavarna halshöggs sedan, och deras huvuden spikades upp på stolpar längs vägen mellan stridsplatsen och Charles Town.
Året därefter följde ännu ett uppror i Georgia, och året efter det ägde ett annat rum i South Carolina, vilket kolonialisterna misstänkte var inspirerat av Stonoupproret. Stonoupproret orsakade ett tio års långt uppehåll av slavimporten genom Charleston och resulterade i ett strängare klimat för slavarna, bland annat förbud för slavar att tjäna pengar och få utbildning.