Statistik för 2024 enligt universitetets egen webbplats.[1]
Stockholms universitet (SU) är ett svenskt statligtuniversitet iStockholm. Det grundades 1878 underfullmäktigeordförande avöverståthållareGillis Bildt, under namnetStockholms högskola (StHS). Nuvarande namn och universitetsstatus erhölls den 3 september 1960[2], då Stockholms högskola förstatligades. Stockholms universitets huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet och att samverka med samhället.[3] Universitetet är beläget inomKungliga nationalstadsparken.[4]
År 2024 har universitetet omkring 30 000helårsstudenter fördelade över fyrafakulteter inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora och juridik.[5]
En tradition av högre utbildning fanns i huvudstaden långt före det att Stockholms högskola bildades. Det främsta exemplet ärCollegium regium Stockholmense, en katolsk högskola belägen vidGråbrödraklostret påRiddarholmen, grundad år 1576 avJohan III. Detta lärosäte förföll emellertid år 1593, då dess professorer flyttades till det år 1580 upplösta Uppsala Universitet och där återupprättade universitetet.[6]
Initiativet till bildandet av Stockholms högskola togs avstadsfullmäktige, genom ett beslut i december 1865 om bildande av en fond och en kommitté, för att "inom hufvudstaden upprätta en högre utbildningsanstalt".[7] De nio ledamöterna i kommittén var respekterade medborgare som på olika sätt verkade för vetenskapens och samhällets utveckling.[8] Ämbetetfullmäktigeordförande i Stockholms stad hölls fram till 1904 avöverståthållaren, förordnad avKungl. Maj:t. År 1865 var dettaDidrik AndersGillis Bildt.
Nästa viktiga steg togs i oktober 1869, då Högskoleföreningen bildades.[9] Flera kommittémedlemmar blev ledamöter av Högskoleföreningen - bland annat professorPehr Henrik Malmsten.[10] Föreningens uppgift var att upprätta en högskola i Stockholm och skulle "ej upplösas förrän högskolan kommit till stånd och dess framtid kunde anses tryggad". Grundstadgar för Stockholms högskola antogs i maj 1877 och på Höstterminen året därpå började den egentliga verksamheten.
Stockholms högskola inledde sin verksamhet hösten 1878 med stöd av bidrag från allmänheten ochStockholms stad. Till en början höll man till i förhyrda lokaler och föreläsningar hölls uteslutande i naturvetenskapliga ämnen. De första egna professorerna anställdes under 1880-talet, bland dem Sveriges första kvinnliga professorSofia Kovalevskaja som var professor i högre matematisk analys. Den förste samhällsvetenskaplige professorn varViktor Rydberg, professor i kulturhistoria från 1884. ProfessorSvante Arrhenius erhöll som förste svensk ettNobelpris, ikemi 1903.
Först 1904 erhöll högskolan rätt att utfärdaexamina och promoveradoktorer. Under de följande åren byggdes fakultetsstrukturen ut och högskolan fick egna lokaler vidObservatorielunden i Stockholm (huset påKungstensgatan 45). Under 1930-talet diskuterades en sammanslagning med andra högskolor i Stockholm för att bilda ett gemensamt universitet, men av detta blev intet, och Stockholm har därmed fortfarande en mängd högskolor inriktade på olika discipliner. Sålunda är Karolinska Institutet, med medicinsk utbildning och forskning, inte en del av Stockholms Universitet.
Studenterna vid Stockholms universitetockuperade sitt egetkårhus påHolländargatan maj1968.[11] Ockupationen hade sin upprinnelse i ett möte somStockholms universitets studentkår utlyst fredagen den 24 maj 1968 för att diskutera arbetet medUKAS, regeringens kommandeproposition till ny studieordning.Socialistiska studentorganisationer, bland annatClarté,KFML ochVänsterns Ungdomsförbund, ansåg att staten genom UKAS försökte toppstyra högskolorna. För att protestera mot detta förklarade mötesdeltagarna kårhuset ”ockuperat”.Olof Palme närvarade, och när Palme nämnde ordet ”samhälle” blev han avbruten av en 16-årigMats Gellerfelt, som frågade ”Vilket samhälle? Ditt och Wallenbergs?”[12][13] En märkbart upprörd Palme adresserade visserligen inteWallenberg, men deklarerade att: ”det samhälle som vi skall ha, det är ett demokratiskt samhälle, som bygger på fria allmänna val, som avvisar våldsmetoder för att lösa samhällsproblem”. Försök gjordes också från studenternas sida gällande att ockuperaStockholms stadsteater,Konserthuset,Operan ochCentralstationen.
Dess centrala verksamhet flyttade under 1970-talet från Stockholms innerstad tillFrescati. Tanken var från början att förlägga universitetets hela verksamhet i campus i Frescati men vissa institutioner är belägna utanför campus, som DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) iKista. Journalisthögskolan,Enheten för journalistik, medier och kommunikation, finns i Garnisonen på Östermalm och på Drottninggatan finns Spökslottet,Schefflerska palatset. Vid Sveaplan finns Institutionen för socialt arbete (Socialhögskolan), CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) och SoRAD (Centre for Social Research on Alcohol and Drugs). En avdelning för arbetsmiljökemi tillhörande Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi fanns i Hässleholm och tillhörde Stockholms universitet 2003-2017.[14][15] Forskning och undervisning i etnologi (tidigare Nordisk och jämförande folklivsforskning) bedrevs från 1918 i samarbete medNordiska museet, seInstitutet för folklivsforskning. Professuren knöts till universitetet 1978 och undervisningen flyttade frånVilla Lusthusporten till Södra huset kring år 2000.
Den1 januari2008 inlemmades lärarutbildningen vid den tidigare självständigaLärarhögskolan i Stockholm i Stockholms universitet. Även före denna sammanslagning läste dock lärarstudenterna många av sina ämneskurser vid Stockholms universitet. De byggnader som tidigare användes av Lärarhögskolan är sedan augusti 2009 en del av friskolan Stockholms Internationella Montessoriskola.
Märket tecknades ursprungligen av hovgrafikernKarl-Erik Forsberg (1914–1995) i samband med att Stockholms högskola blev ett statligt universitet 1960. Märket består av en fackla omlindad av en olivkvist i kombination med tre kronor och en sigill-omskrift. Inspirationen till utförandet fick Karl-Erik Forsberg av enplafondmålning iSchefflerska palatset (känt som "Spökslottet") på Drottninggatan i Stockholm. Målningen symboliserar kunskapen och på den finns bland annat gudinnanPallas Athena som håller i en fackla omlindad av en olivkvist. De tre kronorna, en symbol för riket Sverige, har Karl-Erik Forsberg adderat. I universitetets märke illustrerar kronorna det statliga huvudmannaskapet.[16]
Stockholms universitet är en statlig myndighet och styrs av de beslut som regering respektive riksdag fattar. Universitetet har dock rätt att, inom de ramar som regeringen ger, besluta i många frågor så som sin interna organisation, utbildningsutbud, antagning av studenter mm.
Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar för att universitetet som myndighet sköter sitt uppdrag och följer de krav som uppställs i lagar och förordningar. Styrelsen rapporterar till regeringen. Styrelsen består av åtta externa ledamöter (varav en ordförande och en vice ordförande), fyra verksamhetsföreträdare från universitetet med två gruppsuppleanter samt tre studentrepresentanter (varav en doktorandrepresentant) med en suppleant. Under universitetsstyrelsen finns rektor som är chef över myndigheten och har det operativa ansvaret för hela verksamheten. Under rektor finns i sin tur prorektor som kan ersätta rektor vid behov.
Vid universitetet finns tvåområdesnämnder, Områdesnämnden för naturvetenskap respektive Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap. De leds av varsin vicerektor. Områdesnämnderna är beslutande organ som ansvarar för strategisk planering av utbildning och forskning, samordning av fakultetsövergripande utbildning och forskning samt intern och extern samverkan.
Efter områdesnämnderna kommerfakultetsnämnderna som är de högst beslutande organen på fakultetsnivå. I fakultetsnämnden ingår dekanus, prodekanus, övriga verksamhetsrepresentanter och studentrepresentanter. Dekanerna utses av rektor efter förslag genom val inom berörd fakultet.
Fakultetsnämnderna beslutar normalt i lärarutbildningsfrågor, men det finns en samordningsgrupp som beslutar i sådana frågor som rör lärarutbildning vid flera fakulteter. Samordningsgruppen ska besluta i fakultetsövergripande lärarutbildningsfrågor och följa upp verksamheten. Prorektor är ordförande i samordningsgruppen och har övergripande ansvar för lärarutbildningarna.
Efter fakulteterna landar verksamheten på institutionsnivå, där det för varje institution finns en prefekt som är chef och tar beslut tillsammans medinstitutionsstyrelsen.
Universitetsförvaltningen är ett berednings- och serviceorgan för universitetsstyrelsen, rektor och övriga beslutande organ. Leds av förvaltningschefen. Inom universitetsförvaltningen finns ett antal förvaltningsenheter som sköter olika delar av universitetets administration, t.ex. ekonomiavdelning, IT-avdelning, personalavdelning och studentavdelning. Det finns även tre s.k. stabsenheter, Ledningskansliet, Planeringsenheten och Kommunikationsenheten som hjälper universitetsledningen med beslutsunderlag.
Förvaltningschefen är den högsta tjänstemannen vid Stockholms universitet och beslutar om bland annat universitetsförvaltningens organisation och ekonomi.
Utbildning och forskning vid Stockholms universitet sker inom naturvetenskapliga området och humanistisk-samhällsvetenskapliga området fördelat på fyra fakulteter med 70 institutioner, institut och centra. Forskning eller utbildning sker även vid ett antal centra och institut med egen styrelse, men som organisatoriskt hör till en institution.
Tovetorps zoologiska forskningsstation tillhör zoologiska institutionen vid Stockholms universitet och är belägen iLudgo socken,Nyköpings kommun, cirka 95 kilometer sydväst om Stockholm. Här bedrivs forsknings- och utbildningsverksamhet inomekologi ochetologi. Varje år besöks Tovetorp av upp till 600 studenter som bor och studerar 2–10 dagar på stationen. På forskningssidan jobbar idag drygt 20 personer med olika forskningsprojekt. Antalet anställda är för närvarande 6 personer.[18]
Tarfala forskningsstation tillhör institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet och är belägen 1135 meter över havet iTarfaladalen, på östra sidan avKebnekaise i en arktisk-alpin omgivning. Här bedrivs glaciologisk, hydrologisk, meteorologisk och klimatologisk forskning. Stationen har kapacitet att ta emot grupper upp till 25 personer och personalen består av 2–5 personer.[19]
Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF) tillhandahållerAskölaboratoriet. Här bedrivs bland annat forskning kring ekosystem, ekologi och vilken effekt mänskliga störningar har på dessa. Fältstationen anlades 1961 av professorLars Silén, prefekt för zoologiska institutionen och är idag etablerat som ett välkänt havsforskningscentrum.[20]
Navarino Environmental Observatory (klimat och miljö)
Stockholms universitet är ettforskningsuniversitet som ska präglas av den friagrundforskningen.[förtydliga] Universitetets forskare anlitas i statliga utredningar, medverkar i media, lämnar remissvar på lagförslag och ingår i flera nobelkommittéer och internationella expertorgan. Universitetet har 16 forskningsprofilområden.[21]
Universitetet har 190 program och 1700 kurser inom naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Lärarutbildningarna är integrerade i hela Stockholms universitet.[22][23]
Stockholms universitetsbibliotek är ett av Sveriges största forskningsbibliotek och en av Stockholms mest välbesökta kulturinstitutioner med cirka 1,8 miljoner besök per år. Biblioteket är en naturlig mötesplats på campus och ett nav för informationsförmedling vid Stockholms universitet.
Stockholms universitet placerade sig på plats 78 bland världens universitet i Academic Ranking of World Universities 2014[24] (2013: 82[25]). Times Higher Education listade 2014 Stockholms universitet som 98:e bästa universitet i världen.[26] Denna bedömning gjordes efter analys av 13 olika faktorer och några av dessa var forskning, inkomst, rykte, kvalité på studieomgivning och internationella studier.[27]
Studentlivet i Stockholm organiseras både genom kårerna, genom fakultetsföreningarna samt genom olika ämnesföreningar och andra studentföreningar. Stockholms universitet har enuniversitetskör. Stockholms universitets studentkår gav tidigare ut tidningenGaudeamus, även kallad "Gadden" men sedan 2018 har den ersatts av den redaktionella produkten[förtydliga] #studietid.
Arbetet med att utse Nobelpristagarna i kemi och fysik samt ekonomipristagaren leds av tre priskommittéer vidKungliga Vetenskapsakademien (KVA). Sekreterarna i kommittéerna för kemi- och fysikpriserna är professorer vid Stockholms universitet. Ytterligare forskare vid universitetet ingår i de tre kommittéerna och är ledamöter iSvenska Akademien som utser litteraturpristagarna.[30]
Astrid Gräslund, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet, är sekreterare och ledamot i kemikommittén. Dessutom ärJan-Erling Bäckvall, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet, ledamot i kommittén. Även sekreteraren i Nobelkommittén i fysik är verksam vid Stockholms universitet. Det är professorLars Bergström vidFysikum. I kommittén sitter även professorThors Hans Hansson från Fysikum. ProfessorClaes Fransson vid Institutionen för astronomi är dessutom adjungerad ledamot i fysikkommittén.
Huvuddelen av Stockholms universitet finns i områdetFrescati, som sträcker sig frånBergianska trädgården i norr tillSveaplan i söder. Det är beläget mitt i nationalstadsparken och området karaktäriseras av natur, arkitektur och modern konst.
Svante Arrhenius, förste svensk att bli tilldelad ett Nobelpris (kemi, 1903). Professor och Rektor vid StHS.Hans von Euler-Chelpin, tilldelad Nobelpris (kemi, 1929). Professor vid StHS.
Rektor valdes då antalet fast anställda lärare uppgick till tre, vilket inträffade i slutet av 1882. Inledningsvis sköttes rektorssysslorna avHjalmar Holmgren från 1878 och avRobert Rubenson 1881-1882.[34]
^Thomasson, Carl-Gustaf, Stockholms högskolas matrikel 1878-1887. Stockholm 1969. Förslag bifölls i alla delar av stadsfullmäktige den 19.12.1865, sid. 52
^Engström, Eric, Stockholms högskolas gynnare. Givare och donatorer under högskolans uppbyggnadsskede. Uppsats, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet (årtal?)
^Nordisk familjebok, Uggleupplagan 27, Stockholm Nynäs järnväg - Syrsor: Stockholms högskola, 1918
^Svensk Uppslagsbok: Stockholms högskola, Baltiska förlaget A.-B., Lund: 1929
.jpg)
%2c_Frescati%2c_Norra_Djurg%25C3%25A5rden%2c_Stockholm.jpg)
.JPG)
.jpg)
