| Kungliga slottet | |
| Kungligt slott | |
 Stockholms slott: överst östra fasaden, i mitten brunn och Oscar II:s minnestavla på sydöstra flygeln samt Lovisa Ulrikas audiensrum, nederst fasad mot norr. | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Stockholms län |
| Stad | Stockholm |
| Läge | 59°19′37″N18°04′18″Ö / 59.32694°N 18.07167°Ö /59.32694; 18.07167 |
| Längd | 230 m |
| Bredd | 125 m |
| Skapare | Nicodemus Tessin d.y. Carl Hårleman |
| Stil | Barock |
| Material | Sten ·Tegel |
| Grundad | 1697 |
| Ägare | Svenska staten |
| Öppet för allmänheten | Delvis |
| Nås enklast via | Slottsbacken 1,Gamla stan |
| Geonames | 6942295 |
| Bebyggelseregistret | 21400000339822 |
| Lagskydd | Statligt byggnadsminne |
  Slottets läge i Stockholm, kartan är från 1920-talet | |
| Webbplats: Kungliga slottet – Kungahuset | |
 Portal:Stockholm | |
Stockholms slott, officielltKungliga slottet, har funnits på samma plats vidNorrström på nordöstraStadsholmen iStockholm sedan senare hälften av1200-talet. Dess första århundradens historia tillhör den medeltidaslottsanläggningen Tre Kronor. I modern tid avser begreppet byggnaden som heterKungliga slottet, det av dekungliga slotten i landet som ligger i stadsdelenGamla stan i Stockholm. Slottet är densvenske monarkens officiella residens och på denna plats harbefästningar legat sedanmedeltiden. Den nuvarande slottsbyggnaden är ritad avNicodemus Tessin den yngre och uppfördes på platsen efter att det gamla slottetTre Kronor hade totalförstörts i enbrand den7 maj1697. På grund av detStora nordiska kriget, som inleddes av Sachsen-Polen,Danmark ochRyssland 1700 och tog oerhörda svenska resurser i anspråk, avstannade byggnadsarbetena helt 1709 och återupptogs först 1727 – sex år efter krigets slut. DåTessin avled 1728 färdigställdes slottet under ledning avCarl Hårleman, som ritade många av slottets ursprungligarokokointeriörer. Slottet kunde inte tas i bruk förrän 1754, då kungAdolf Fredrik och drottningLovisa Ulrika flyttade in, men en del invändiga arbeten pågick fortfarande ända fram till 1770-talet. Efter att det nya slottet färdigställdes har inga större ombyggnader av anläggningen företagits, bortsett från en rad anpassningar, nya inredningar, moderniseringar och ommöbleringar för olika regenter och deras familjer samt fasadernas färgsättning och tillkomsten av slottets olika museer.
Exteriört omges slottet som utgör kvarteret Tre Kronor avLejonbacken ochNorrbro i norr,Logården ochSkeppsbron i öster,Slottsbacken ochStorkyrkan i söder, samt yttre borggården ochHögvaktsterrassen i nordväst.
Interiört omfattar slottet 1 430 rum (2009), varav 660 med fönster.[1] Förutom de kungliga bostadsvåningarna rymmer slottet representations- och festvåningar av olika slag, däriblandFestvåningen,Stora gästvåningen ochBernadottevåningen. I slottet ligger ocksåRikssalen,Slottskyrkan,Gustav III:s antikmuseum,Skattkammaren medriksregalierna,Livrustkammaren ochMuseum Tre Kronor med källarvalv från den gamla borgen. Fram till 1878 fanns ocksåKungliga biblioteket inrymt i den nordöstraflygeln, den så kallade Biblioteksflygeln hyser idagBernadottebiblioteket. IKansliflygeln återfinnsSlottsarkivet.Kungliga Hovstaterna har sina lokaler i slottet, som utgör arbetsplats för cirka 200 fast anställda personer.Högvakten har bevakat slottet ochkungafamiljen sedan 1523. Slottet är 42 000 m² stort.[2]
Sedan 2011 pågår en omfattande fasadrenovering, som innebär bland annat reparationer av vittringsskadade sandstensdetaljer. Arbetet beräknas vara klart år 2050.[3]
Kungliga slottet ägs avSvenska staten genomStatens fastighetsverk som svarar för fastighetsdrift och underhåll medanStåthållarämbetet förvaltar denkungliga dispositionsrätten.[4]
Sedan 2025 är Stockholms slott en del avSveriges kulturkanon.[5]
I kungliga dokument utfärdade så tidigt som 1252 kallas platsen förStockholm.Stockholms slott började kallasTre Kronor från 1588 då tre öppna gyllenekronor satts upp på det största tornet, och anläggningen fortsatte att kallas så fram till branden 1697.[källa behövs]
Redan i början av 1600-talet hadeGustav II Adolf planer på ett nytt kungligt slott. Det blev inte så men idén till ett nytt slott var född och hans dotter,Drottning Kristina, tillsatte år 1651Jean de la Vallée somslottsarkitekt med bland annat uppdraget att ta fram förslag som skulle förnyaSlottet Tre Kronor. På ett samtida kopparstick (1654) visades de la Vallées förslag med ett frilagt, platåupphöjt kungaslott inklusive en ny bro överNorrström. Drottning Kristina genomförde en rad ombyggnader och utsmyckningar av gamla slottet men något nytt slott blev det inte heller under hennes regeringstid.[6]
Jean de la Vallée lade under 1650–1660 talen fram förslag till omfattande ombyggnader av slottet men det var först i samband med attNicodemus Tessin den äldre tillträdde som slotts- och stadsarkitekt år 1661 som slottsplanerna kom igång på allvar. 1666 presenterade han det första förslaget till ombyggnad av den norra längan. Hans son,Nicodemus Tessin den yngre, skulle senare omarbeta och genomföra förslaget mellan 1692 och 1696.[7]
En karta över Stadsholmen från 1650-talet illustrerar de la Vallés förslag till nygestaltningen av gamla slottet. Projektet medförde även en ny reglering avSlottsbacken, som delvis blir kringbyggd. Intressant är Nicodemus Tessin den yngres kompletteringar med blyerts på denna karta, som troligen infördes under 1600-talets slut. Här finns en tidig skiss för norra fasadens västra flygelbyggnad samt de båda svängda flyglarna kring yttre borggården (båda utfördes). Tessin planerade även stadsområdet väster om slottet med en storfritrappa i skenperspektiv i nuvarandekvarteret Neptunus större med anslutning tillVästerlånggatan samt en bred gata till nuvarandeMynttorget, rakt genomkvarteret Cephalus (genomfördes aldrig). Från slottets centrum hade han tänkt sig en siktlinje västerut ända tillRiddarholmen.[8]
Det nuvarande slottets norra länga uppfördes 1692 på bara fem månader som en del av det gamlaslottet Tre Kronor. Den nya längan hade samma stramabarock-stil som den ännu har, i skarp kontrast mot det övrigarenässans-slottet.[9]
Under ett tidigt skede på 1690-talet levde fortfarande delvis inhemska men gamla konstnärer somDavid Klöcker Ehrenstrahl ochJohan Sylvius, som bidrog med konstnärligt arbete vid norra längans färdigställande i synnerhet med slottskyrkan. Ehrenstrahl målade de stora religiösa tavlorna och Sylvius plafonden.[10]
En förebild för den norra längans strama romerska barockstil, som exempelvis innebar förhållandevis sträng regelbundenhet ochsymmetri, varPalazzo Farnese iRom (därav namnet romersk barock), ditarkitekten för ombyggnadenNicodemus Tessin d.y. också reste på en studieresa 1688.[11]
Ekonomigårdens medeltida murar från slottet Tre Kronor befinner sig idag bakomLejonbacken och i norra längans källare.[12] Lejonbacken döljer således den gamla fönsterlösa muren som finns bakom. Äldre murar återstår även i en stor del av norra längans fasadmurar längre upp. Väggarna i de före detta nordöstra och nordvästra fyrkantiga hörntornen är exempelvis än idag tjockare i denna del av slottets bottenvåning eftersom Tessin vid sin kraftiga ombyggnad lät de murar stå kvar som kunde återanvändas vilket var ungefär hälften av de gamla. Den sparsammeKarl XI hade nämligen motvilligt gått med på ombyggnaden, som startade 1690. Sparsamheten och återanvändningen var viktig vid uppförandet av norra längan. Därför gick bygget också ganska snabbt och till allas förvåning var den nya längan redan efter fem månader under tak.[13] De nya murarna blev också högre än de gamla, förutom tornen som helt inneslöts i de nya murarna.[14] Kvar från före branden är ocksåKarl XI:s galleri, som fortfarande står kvar i enlighet med Tessins plan.[15]
En ny slottskyrka invigdes julen 1696[10] i den norra längan, och en ny rikssal planerades även här.[16] Kyrkan skulle ersätta den gamla slottskyrkan som hade uppförts avJohan III på samma plats vid den gamla ekonomigården i slottet Tre kronor.[17] För att den nya slottskyrkan skulle få samma dimensioner som den gamla och passa in i den gamla slottskyrkans murar, med ett bibehållet högre tak innanför det före detta nordöstra tornets murar (nu slottets nordöstra hörn) hade Tessin ett problem om han skulle få detta projekt att passa in i den strama barockstilen, där allafönsterrader skulle vara nästan absolut regelbundna och inte alltför avvikande och olika höga fönster. Detta oavsett funktionen och vad som dolde sig bakom fönstren. Därför såg Tessin till att lägga till enmezzaninvåning med mindre kvadratiska fönster strax ovan den nedre fönsterraden. Dessa mindre fönster finns nu runt hela byggnaden, som ett minne av den första slottskyrkan.[17] Efter branden, när Tessin fick fria händer, placeradesSlottskyrkan ochRikssalen istället i södra längan,[16] och inredningen från den norra längans slottskyrka, bland annat bänkar och inventarier i silver, finns delvis bevarade i den nuvarande Slottskyrkan.[18]
Enligt en plan från före branden skulle slottet ha formen av en slottsfyrkant utan flyglar i stram romersk barock (i princip med samma utseende på de övriga längorna som den norra längan). Detta förslag finns inte bevarat, enligtBoo von Malmborg troligen därför att Tessin vid denna tidpunkt inte vågade avslöja sina omfattande planer för den sparsamme Karl XI.[10]
Den nya byggnaden finns avbildad på fem planscher iSuecia Antiqua et Hodierna, tryckta 1695–1702:bild I.19 (över slottets nya norra fasad inklusive Lejonbacken samt den nya slottsfyrkantens borggård),bild I.20 (den nya slottskyrkansinteriör),bild I.21 (slottskyrkans interiör),bild I.27 (med vy överHedvig Eleonora kyrka) ochbild I.32 (med vy frånKungsträdgården).Lejonbacken, som skulle leda upp till den norra porten från såväl öster som väster fullbordades inte före branden utan finns bara redovisad på ritningar.[19]
Den 7 maj 1697 inträffade den stora slottsbranden, som föranledde bygget av det nuvarande Stockholms slott. Branden totalförstörde i stort sett den tidigareborgen på platsen,Slottet Tre Kronor, utom slottets då nyligen kraftigt ombyggda murar längs den norra längan, som i stort sett står kvar än idag. Till skillnad från det övriga slottet kunde alltså den norra längans murar repareras.[9]
Efter branden beslutadeKarl XII:sförmyndarregering under riksänkedrottningHedvig Eleonoras ledning påKarlbergs slott att ett nytt slott skulle byggas upp på de gamla murarna efter det nedbrunna slottet. Nicodemus Tessin d.y. fick uppdraget att som arkitekt rita och bygga upp det nya Stockholms slott.[9] Samtidigt som Tessins planer över det nya slottet godkändes utnämndes han till chef över slottsbygget såsomöverintendent över de kungliga slotten, en sortsslottsarkitekt.Göran Josuæ Törnquist (senare adladAdelcrantz) blev överintendentens biträde och ställföreträdare, alltså en viktig person vid slottsbygget, samtHans Conradt Buchegger somslottsbyggmästare. År 1697 utnämndesAbraham Winantz Svanssköld (Tessins halvbror) till biträdande slotts- och hovarkitekt, han var tillsammans med Tessin verksam vid slottsbygget. Till sin hjälp hade de en radtyska "mästergesäller."[20] Viktiga skulptörer och hantverkare under den första byggnadsfasen inkluderade bland annatRené Chauveau,Bernard Foucquet d.ä. och dennes sonJacques Foucquet.[21]
Redan samma år som det gamla slottet hade brunnit ner presenterade Tessin färdiga ritningar för den nya anläggningen. Först revs resterna av det gamla slottet, i stort sett revs allt utom delar av den norra längan i dess strama barock. Rivningen utfördes av cirka 300 man från i mitten av maj 1697 fram till mitten av våren år 1700 då resterna av det gamla kärntornet Tre Kronor togs ner för att användas som fyllnadsmassa för Lejonbacken. Det mesta i det nya slottet blev alltså nytt.
När Tessin fick uppdraget att rita det nya slottet övergav han delvis sin tidigare plan om en slottsfyrkant, på så vis att han lade till de lägreflyglarna, som idag flankerar slottsfyrkanten i väster och i öster.[9] Detta för att ge ökad monumentalitet och på grund av att det fanns en del plats att utvidga hans slott på, bland annat i väster där Gustav Vasasvallgrav ochkanonvallar tidigare varit. På grund av attStorkyrkan är i vägen i söder måste dock den sydvästra flygeln bli kortare. Dennaasymmetri, som flyglarnas olika längd skapade, kompenserade han genom att också rita de halvrunda fristående kommendants- respektive högvaktsflyglarna väster om huvudbyggnaden. Dessa omsluter idag den yttre borggården.[9] Tessins planer och uppdrag till konstnärer präglar fortfarande slottets yttre fasader murar och stenpilastrar liksom väggar, golv, pelare och stenpilastrar inne i slottet, exempelvis i Rikssalen och Slottskyrkan och i trapphallarna.[22]
Slottsbygget bedrevs i början av Karl XII:s regeringstid med stor intensitet. Men de kostsammafälttågen under detstora nordiska kriget var hämmande. 1709 förlorade Karl XIISlaget vid Poltava och samma år avstannade slottsbygget helt. Vid den tidpunkten hade borggården jämnats ut och borggårdsmurarna var uppförda till en vånings höjd åt söder och öster och till en halv våning åt väster. I detta halvfärdiga skick visade sig Stockholms nya slott för sin omgivning ända fram till 1727, då riksdagen beviljade medel för fortsatt arbete. Ett år innan sin död fick Tessin uppleva att arbetet återupptogs.[23]
En del utsmyckningar som Tessin hade tänkt sig kom inte på plats. Exempelvis ville han efter franska förebilder i inre borggården placera enryttarstaty över Karl XI, men det gillade inte Karl XII och avstyrkte förslaget då det skulle "aldeles hindra den vackra prospecten".[24] Likaså föll Tessins förslag att smycka takbalustraderna med skulpturer. Hur Tessins hade tänkt sig utseendet syns på enillustration över slottet utförd avJean Eric Rehn omkring 1770.
Den största gruppen konstnärer kom frånFrankrike. Mellan åren 1693 och 1699 anlände 16 franska bildhuggare, målare och gjutare till Stockholm. Hantverkarna hade på Tessins initiativ fått en inbjudan genom det svenska diplomatiska sändebudet i Paris,Daniel Cronström, att komma och arbeta för den svenske kungen, med erbjudande om årslön och boende. Exempelvis fick skulptörenRené Chauveau till en början en lön på 1 000 daler silvermynt per år, han var bland de högst betalda i gruppen.[25] En del hade sina familjer med sig och de bildade en fransk hantverkarkoloni. Ofta deltog även familjemedlemmar i slottsarbetet. Hela den franska gruppen omnämns i källorna somde fransöske hantwerkarna. De flesta hade fått sin utbildning vidAcadémie Royale de Peinture et de Sculpture iParis och samlat praktisk erfarenhet frånLudvig XIV:s stora slottsbyggprojekt iVersailles.
Hantverkarna, som samtliga varkatoliker, levde och verkade mycket tätt och sammanhållet, i nära anslutning till denfranska beskickningen. Där kunde de utöva sin katolska tro, något som annars var strikt förbjudet i Sverige vid denna tid. När slottsbygget avstannade 1709 upplöstes den franska hantverkarkolonin. Några hantverkare återvände till sitt hemland som René Chauveau med familj. De flesta avled dock i Sverige under tidigt 1700-tal.[25]
Stadsplaneändringar för bebyggelsen runt Stockholms slott hade redan under tidigt 1700-tal framlagts av överintendenten Nicodemus Tessin d.y. Tessins stadsplaneförslag var klart 1713 och i hans plan hade slottsomgivningen fått en ny skepnad, bland annat en nyNorrbro med en skulpturallé, en väldig kungadom och en nyRiddarholmskyrka som förde tanken tillPeterskyrkan iRom. MotStrömmen, iKungsträdgårdens förlängning, tänkte Tessin sig en 112 meter lång "segerhall” medarkader ochkolonner idorisk ordning, med två hörntorn och utställningshallar med 50 meters takhöjd. Här skulle det radas upp erövrade kanoner, fanor och andra krigstroféer. På Helgeandsholmen planerade han enberidarebana för ryttarspel och andra förlustelser, till och med en björngård skulle byggas. Det gillade dock inte kungenKarl XII, som helst ville ha Helgeandsholmen för sig själv.[26]
Slottsbacken skulle förses med ramper till en uppåt avsmalnande plats framförStorkyrkan som skulle kläs i en nybarockfasad. ÄvenStortorget skulle byta skepnad och ett nytt råd- och börshus var planerat. Tessin d.y. var övertygad om att hans planer en dag skulle bli verklighet. Men den nya slottsbyggnaden sysselsatte honom fullt ut och krävde stora finansiella resurser.Sveriges stormaktstid gick till ända och planerna för en skulpturallé, en segerhall och en omdanad Slottsbacken stannade på papperet.[27]
Nicodemus Tessin d.y. dog 1728 innan slottsbygget blev klart. Ansvaret övertogs då avCarl Hårleman, även om Nicodemus Tessins ämbete som överintendent formellt övertogs av hans sonCarl Gustaf Tessin.[28]
Hårleman utformade stora delar av slottets inre detaljer i en senare stil, mer i samtidens smak:rokoko. Fasaderna färdigställdes med ljusgul färgsättning. När slottsbygget återupptogs 1727 uppstod igen behov av kvalificerad arbetskraft. På sommaren 1732 anlände en fransk konstnärs- och hantverkargrupp till Stockholm; resultatet av Carl Hårlemans underhandlingar i Paris under vintern året innan. I gruppen ingick sex bildhuggare: de två mästarnaAntoine Bellette[29] ochMichel Le Lievre samt fyra gesäller.[30].I gruppen fanns också tre målare, bland demGuillaume Thomas Taraval. Med de franska konstnärerna som lärare påbörjades en organiserad utbildning av svenska målare och bildhuggare, något som bidrog till att rokokostilen spreds i Sverige och som blev embryot tillKonstakademin. Även italienska rokokomålare deltog i inredningsarbetet men fick inte samma betydelse utanför slottet.[31]
Viktiga skulptörer och hantverkare under den andra byggnadsfasen inkluderade ävenCharles Guillaume Cousin,Jacques-Philippe Bouchardon,Pierre Hubert L'Archevêque,Johan Tobias Sergel ochAdrien Masreliez.[21]Giovanni Battista Tiepolo tackade nej till att utföra Tessins hantverksuppdrag på grund av en tvist om sitt arvode.[32][33]
År 1753 dog Carl Hårleman och hans arbete togs över avCarl Johan Cronstedt, som tillsammans medCarl Gustaf Tessin färdigställde slottet. Detta år blev även de delar av slottet klara där kungafamiljen skulle bo, alltså i den norra längan och det som idag är festvåningen i representationsvåningarna. Stockholms slott stod färdigt för inflyttning 1754. Den kungliga familjen, som sedan branden i det gamla slottet hade residerat iWrangelska palatset påRiddarholmen, flyttade in i sin nya bostad första advent samma år. Istället för respresentationsvåningen valde kungafamiljen dock att bo i den delen som numera kallasBernadottevåningen. Arbetena med inredningen av de andra delarna av slottet fortsatte även med kungafamiljen på plats. Prioritet gavs åt inredning istället för färdigställande av Slottsbacken och Lejonbacken.[34]
Lejonbacken ochKansliflygeln slutfördes av arkitektCarl Fredrik Adelcrantz,[35] som även kom att ta över ledningen för inredningsarbetena efter Hårlemans död 1753.[36] 1771 betraktas det år som slottet officiellt kan anses vara helt klart. Detta år färdigställdes den östra kajens terrassmur. Men under många år saknades statyer och skulpturer i fasadnischerna, exempelvis de åtta statyerna på södra fasaden föreställande berömda svenska män ellerEnleveringsgruppen på samma fasad.
Efter att det nya slottet färdigställdes har inga större ombyggnader av anläggningen företagits, bortsett från en rad anpassningar, nya inredningar, moderniseringar och ommöbleringar för olika regenter och deras familjer samt tillkomsten av slottets olika museer.
Under sent 1700-tal och under 1800-talet var konstnärer somJean Eric Rehn respektiveFredrik Wilhelm Scholander viktiga för slottets praktfulla inredningar, där salongernas väggar och inredning utformades med pilastrar, pelare, väggutsmyckningar med mera.[37] Bland andra viktiga skulptörer, målare och hantverkare under senare ombyggnader kan nämnasLouis Masreliez (interiörarbeten iklassicism ochnyantik),Jean Baptiste Masreliez (interiörarbeten),Axel Magnus Fahlcrantz (Logårdsmuren och järnstaketet vid Logården),Johan Niclas Byström (skulpturer),Sven Scholander (restaurationer),Johan Axel Wetterlund (fasadskulpturer av berömda män och fyraallegoriska grupper på Logårdsmuren),Julius Kronberg (takmålningar) ochKaspar Schröder (fasadskulpturer; lejonmasker på gårdsfasaden)[21][38][39]
UnderOscar I:s tid började intresset för historiska stilar väckas och närVita havet skapades 1844–1850 efter ritningar avPer Axel Nyström gjordes en kompromiss mellan gammalt och nytt.Fredrik Wilhelm Scholander varKarl XV:s hovintendent och delade helt sin kunglige uppdragsgivarens romantiska inredningsideal. Ett resultat av detta samarbete är bland annatVictoriasalongens yppiganyrokoko.[40]
UnderOscar II genomfördes en rad kompletteringar, förbättringar och moderniseringar. Under hans tid fylldes många av slottets dittills tomma fasadnischer med skulpturer. Bland de moderniseringar i slottets tekniska installationer som Oscar II lät genomföra fanns indragning av vattenledning (1873), installation av elektrisk belysning (1883), telefon (1884) och vattenburencentralvärme (kring 1900), idag är fastigheten ansluten tillfjärrvärme. Konungens intresse sträckte sig även till trapphusens utsmyckning och på hans uppdrag utfördeJulius Kronberg plafondmålningar i Västra trapphallen. Enligt författarenGeorg Svensson var Oscar II den som "uppställde som mål att med utgångspunkt från Tessins ritningar sätta slottet i ett skick, som var värdigt detta monument".[41]
Under åren 1922 till 1930 byggdesLogården om, från dåtidensparkanläggning i engelsk stil till dagens mera öppna yta med vattenspeglar på vardera sidan om gången från östra valvet ut till Skeppsbron. Vid samma tidpunkt renoverades ocksåRikssalen ochSlottskyrkan, och yttertakens järnplåt byttes till nuvarande kopparplåt.[42]
År 1956 beslutades det attGustav III:s antikmuseum skulle återställas.SlottsarkitektenIvar Tengbom fick ansvaret och arbetet genomfördes 1956–1958. Därefter kunde museet återinvigas.Skattkammaren öppnades 1970 ochMuseum Tre Kronor 1999.[källa behövs]
Slottet är byggt itegel ochsandsten. Dekopparklädda taken lutar inåt mot inre borggården och omges på huvudbyggnaden av enbalustrad isten. Byggnaden består av fyralängor, vardagligt namngivna efter de fyra väderstrecken.
Slottets fasader fick olika utformning och utformades inte likadant som den ursprungliga norra längan. Den södra fasaden fick en triumfbåge i praktfull barock som ramar in ingången och trapphallen i mitten av längan. De östra och västra fasaderna fick praktfulla mittpartier i typisk barock medpilastrar,hermer ochstatyer. Den södra fasaden fick ävennischer för statyer i varannan fönsteravsats. Slottet har totalt 28statyer, 717balusterdockor i räcken och 242 konsolvoluter. Sten täcker 9 500 m² av fasaden ochputs 11 000 m². Huvudbyggnaden (utan flyglarna) mäter 115 × 120 meter och innesluter denInre borggården.
Från huvudbyggnadens hörn utgår fyraflyglar mot öster och väster. Mellan de östra flyglarna liggerLogården och mellan de västra liggerYttre borggården. Alla flyglar är 48 meter långa, förutom den sydvästra som är 11 meter på grund avStorkyrkans läge. Oregelbundenheten döljs av de två fristående rundaHögvaktsflygeln ochKommendantsflygeln.[källa behövs]
Slottet har två borggårdar. Utanför västra längan återfinns den yttre borggården, som är huvudplats förHögvaktens vaktavlösning, och här står även en staty överKristina Gyllenstierna som restes 1912 på initiativ avFöreningen för Stockholms fasta försvar.[43] Yttre borggården omsluts av två svängda flygelbyggnader. Den norra disponeras av Högvakten och den södra huvudsakligen avSlottsboden.
Den inre borggården omges av slottets fyra längor och nås via portaler i de fyra längors mittpartier; södra, västra, norra och östra portalen (eller valven). Den inre borggården är 89 meter lång (öst-väst riktning) och 77 meter bred (nord-syd riktning). I borggårdens mitt hade Tessin tänkt sig en ryttarstaty överKarl XI, den kom dock inte på plats.[44]
Den stora inre borggården vars axlar går i öst–västlig och nord–sydlig riktning ut mot Logården respektive Norrbro är påverkad avLouvrens borggård iParis, som också är påverkad av barocktidens byggnadsideal.[45]
Den västra längan, eller västra fasaden, representerar det manliga eller Konungen. Från den västra längan utgårKansliflygeln åt nordväst. Längan angränsar även till den yttre borggården samt till de två separata svängda flyglarna av vilken den norra ärHögvaktsflygeln och den södraKommendantsflygeln. På fasaden syns medaljonger som föreställer niosvenska regenter samt tiokaryatider.[46] I det centrala fönstret över portiken brukar kungen och familj visa sig vid kungens födelsedag.
I västra fasadensfrontespis och mellan fönstren på första våningsplan finns 10 stycken kvinnliga gestalter, så kalladekaryatider. Slottets karyatider ärrokokoinspireradepilastrar i form av kvinnor och utförda av den franska konstnärenCharles Guillaume Cousin igotländsk sandsten (i likhet med fasaden i övrigt[47]).[48] Varje figur är cirka 4,5 meter hög. Några av figurerna uppvisar vittringsskador med risk för nedfallande stenbitar, därför har ett skyddsnät spänts upp framför gruppen.
ÄvenKungamedaljongerna ovanför fönstren i nästa våningsplan är utförda av Charles Guillaume Cousin. Medaljongerna föreställerGustav Vasa,Erik XIV,Johan III,Sigismund,Karl IX,Gustav II Adolf,Drottning Kristina,Karl X Gustav ochKarl XI. De har en diameter på cirka 1,5 meter och är utförda ibly år 1745.[49]
Den norra längan, eller den Norra fasaden, skall representeramakten. Denna fasad är stramt hållen och skulle genom sitt läge och sitt perspektiv mot norr spegla och utstråla den kungliga makten.[46]
Den konstnärliga utsmyckningen på norra längan är mycket sparsam och består enbart av en figurgrupp överBernadottegalleriets balkongdörr. Gruppen visarSvenska riksvapnet "Tre Kronor" vilket bärs upp av två renoméer (ryktets gudinnor). Själva riksvapnet och änglarnas vingar är gjorda avClaude Henrion medan resten av renomégruppen är gjord avBernard Foucquet d.ä.. De göts i brons 1704 men kom upp först 1814.[50]
Utanför den norra fasaden återfinnsLejonbacken med de tvåSlottslejonen. Modellerna till lejonen godkändes 1700 avKarl XII, varefter bronslejonen göts igjuthuset på Norrmalm 1702 respektive 1704.[51] De ställdes därefter upp på Lejonbacken som en kunglig maktsymbol. Bronset till lejonen kom från en brunn tagen som krigsbyte på slottetKronborg vidHelsingör, underKarl X Gustavs fälttåg i Danmark. Socklarna består avgranit med mått 1,9 × 2,7 × 1,2 meter.
Den södra längan, eller den Södra fasaden, skall representera Nationen.[52] Fasadens mittparti är formgiven som entriumfbåge med en mittportal (även kallad "Södra valvet") flankerad av trekorintiska kolonner ikolossalordning på vardera sida.[53] Längs fasaden finns även en mängdnischer som innehåller skulpturer av bemärkta svenskar; däriblandErik Dahlbergh,Carl von Linné ochNicodemus Tessin d.y. (jmf. avsnitt "Skulpturer, fasad mot syd"). Helheten skall avspegla Sveriges storhet, samhället samt framstående personer i landet.
Innanför portalen finns det Södra valvet vars trappor leder tillSlottskyrkan i öster, samt tillRikssalen i väster. Detta skall ses som att man samlat både den världsliga och den gudomliga makten på samma ställe.[46]
På triumfbågen syns även en stentavla med ensentens pålatin. Tavlan är flankerad av två skulpturer som symboliserande krigstroféer. De är skapade 1735 avAntoine Bellette och gjutna i bly avGerhard Meyer d.y. Tavlans inskription hyllarKarl XII och lyder:
Den södra fasaden är den mest utsmyckade, med statyer, skulpturer och reliefer. I åtta ursprungligen tommanischer står statyer av berömda svenska män, vilka tillkom först på 1890-talet genomOscar II:s initiativ. Statyerna är cirka 2,8 meter höga, gjorda izink och är utförda avJohan Axel Wetterlund. Männen föreställerErik Dahlbergh,Carl von Linné,Nicodemus Tessin d.y. ochGeorg Stiernhielm (till vänster om Södra valvet) ochHaquin Spegel,Olof von Dalin,Rutger von Ascheberg ochCarl Fredrik Adelcrantz (till höger om Södra valvet).[55]
Enleveringsgruppen, som består av fyra skulpturer (två till höger och två till vänster om Södra valvet), illustrerar bortförande av kvinnor (enlevering) och skapades avBernard Foucquet d.ä. i början av 1700-talet. Bernard Foucquet skapade även lejonen i brons påLejonbacken.[49] Skulpturerna är utförda i brons och cirka 2,5 meter höga. Gruppen tillkom på Oskar II:s initiativ för att fylla de tidigare tomma nischerna i den så kallade triumfbågen på den södra fasaden av slottet. Originalen hade restaurerats avSven Scholander och göts påOtto Meyers konstgjuteri efter beslut i stadsfullmäktige 1901. Medel för ändamålet donerades av grosshandlarenEdward Cederlund.[56]
Över bottenvåningens fönster finns 16 styckenreliefer utförda 1699-1700 av den franske konstnärenRené Chauveau. De 16 bronsrelieferna var ursprungligen avsedda att sitta i ett av slottets trapphus. Först på 1890-talet monterades relieferna upp på södra fasaden, där de ersatte en fönsterrad med samma storlek. På norra längans norra fasad finns dessa små fönster fortfarande kvar.[källa behövs]
Relieferna återspeglar motiv frånOvidiusMetamorfoser. Bland motiven återfinns bland annat: ”Syndafloden medDeukalion”, ”Pyrrha ochHellen”, ”Perseus ochMedusa”, ”Apollo dödande drakenPyton”, samt nedanstående:[57][58]
Den östra längan, eller Östra fasaden, representerar det kvinnliga eller drottningen; den är belägen nära den östra delen av Norra längan, drottningens egen svit i slottet.[59] Nedanför denna fasad ligger slottetspark,Logården. På den barriär eller balustrad som stänger av Logården frånSkeppsbron står fyraskulpturer som representerarmusiken,religionen,poesin samtbarmhärtigheten. Dessa kan ses som en äldre uppfattning av kvinnliga värderingar eller intressen.
Vid utformningen av den östra fasaden mot Logården tros Tessin ha haft den romerska lantvillan i tankarna, med en trappa från slottsträdgården upp mot slottsporten. Förebilden för utformningen av mittpartiet med kolossalpilastrarna mellan de två översta våningarnas fönster och denrustika bottenvåningen förmodas varaGiovanni Lorenzo Berninis palatsbyggnadPalazzo Chigi (Odescalchi) i Rom.[24]
Gällande arbetena med Stockholms slotts östra fasad utfördeAntoine Bellette drakarna och de bevingade lejonen påLogårdsfasadens fönstergavlar, musslorna i mellanvåningen och drakarna och rosorna under taklisten.[30]
Påbalustraden mellanLogården ochLogårdstrappan finns fyraallegoriska skulpturgrupper med olika teman; "Barmhärtighet", "Poesi", "Musik" och "Religion". De skapades 1903 avJohan Axel Wetterlund och göts i brons avOtto Meyer. Storlek är cirka 1,5 × 1,0 meter.[49]
Från slottets Östra fasad skjuter ut tvåflyglar mot öst. På dessa flyglars kortsidor finns förutom två vattenfall ävenbyster av de konstnärer som bland annat ansvarade för slottets inredningar;Guillaume Thomas Taraval,Pierre Hubert L'Archevêque,Carl Gustaf Tessin ochCarl Hårleman.[46] Dessa fyra byster är skapade avJohan Axel Wetterlund år 1902 och är utförda i brons. På södra gaveln återfinns byster av C.C. Tessin och G. Taraval och på norra gaveln L'Archevêque och C. Hårleman. Mellan bysterna finns två minnestavlor; på södra gavelnOscar II och på norra gaveln hyllasKarl XI.[49]
Fasadernas färgsättning har ändrats flera gånger. Norra längan, som stod färdig strax innan slottsbranden 1697, hade troligen ljust tegelrödkalkputs och vitalinoljefärgsmålade stendetaljer. Det nya slott som sedan byggdes under ledning av Nicodemus Tessin d.y. stod länge med omålade putsfasader medan stendetaljerna målades grå med blyvitt i linoljefärg.[60][61] Det troliga är dock, att Tessin avsåg att fasaderna skulle vara gula, på ett sätt som liknadehans eget palats på andra sidan Slottsbacken. Denna intention uttrycks 1699 i ett kungligt brev för Stockholm som påbjuder att "alla stora hus i staden och på malmarna skall anstrykas med sådan gul färg som nu är brukligt".[31]
Fasaderna blev inte målade förrän på 1750-talet. Både puts och stendetaljer fick då en gul färg som skulle efterlikna fransk sandsten. För putsen användes kalkfärg medjärnvitriol, en teknik som hade upptäckts 1743. Stenpartierna på delar av slottet hade kvar sin tidigare gråa färg. Fasaden fick nya fönster med gulmålade snickerier, medan sockeln hade avvikande färg. Vid fasadrenoveringar på 1814-1845 förblev putsen gul medan stenen och de putspartier som skulle föreställa sten målades rosa eller grå, vilket fortsatt gav olika färgställning på de olika fasaderna.[60][61]
Mot slutet av 1800-talet hade den tidigare gula putsen mörknat genom nedsmutsning och materialets kemiska förändringar. 1898-1902 genomfördes en genomgripande fasadrenovering. Den gamla putsen ersattes med relativt ljus genomfärgad kalkputs som i olika källor benämns "rödbrun" och "ljusbeige". Stenpartierna rengjordes från från och fick stå obehandlade, och i linje med tidens intresse för naturmaterial gällde detta även sten som aldrig varit avsedd att framstå som sten. Fönstersnickerierna målades mörkt bruna..[60][61]
Redan 40 år senare var fasaden återigen kraftigt nedsmutsad och 1944-1967 renoverades den med genomfärgadkalkcementputs o em färg som påminde om sekelskiftets men framställd med andra pigment och med olikfärgad sand som ballast. 2012 påbörjades en ny fasadrenovering, som beräknas bli färdig 2036.[60]
Redan år 1932 fasadbelystes Stockholms slott. Dock fick den belysningen inte vara kvar.[62] Slottets nuvarandefasadbelysning invigdes av den 29 mars 2006 av kungCarl XVI Gustaf.[63] Den tidigare fasadbelysningen härstammade från 1960-talet, och hade sedan dess successivt gått ned i effekt med resultatet att slottet upplevts som allt mörkare.
De nya strålkastarna kom till efter långa diskussioner och flera provbelysningar. De ger nära dubbelt så stortljusflöde som de gamla, men till ungefär halvaenergimängden. Bakom projektet stodStatens fastighetsverk,Ståthållarämbetet ochslottsarkitektenJohan Celsing samtStockholms stads trafikkontor. Färgen kan beskrivas som neutralt varmvit.[64]
EnligtJohan Celsing skall fasadbelysningen framhäva fördelningen och nyanserna i Slottets stora byggnadsmassa och lyfta fram dekorativa detaljer som inte tidigare synts i kvällsljus. Ett exempel på det är den östra fasaden där flyglarnas gavlar motSkeppsbron nu belyses.[65]
 | Det här avsnittetinnehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras.(2025-12) Motivering:Detta avsnitt täcker slottets renoveringar och planeringen för arbetet från och med 2011. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom attredigera artikeln eller diskutera saken pådiskussionssidan. |
I början av 1990-talet startade ett renoveringsprogram för slottets 922 fönster. Fönstrens ålder varierar från mitten av 1700-talet till 1970-talet. Anledning till skadorna var bland annat att fönstren under många år inte underhållits tillräckligt. Mest utsatta var fönstren mot sydsidan, där solen bränt sönder ytan medröta till följd. Fönsterrenoveringen utfördes i samarbete med Statens Fastighetsverk, Ståthållarämbetet,Riksantikvarieämbetet och dåvarande slottsarkitektenOve Hidemark. Själva arbetet genomfördes i en komplett verkstad på inre borggården och tog cirka 10 år. I sammanhanget kan nämnas att varje fönster måttanpassades till sin fönsteröppning då de uppsattes en gång i tiden, vilket betyder att samtliga fönster är olika.[66]
Slottet är föremål för en omfattande fasadrenovering.Nästan hälften av Stockholm slotts fasader består avsandsten frånGotland, likaså fasadernas konstnärliga utsmyckning i form av skulpturer och ornament.Statens Fastighetsverk, som är ansvarigt för slottets underhåll, konstaterade år 2008 att sandstenen har vittrat och att försämringen har blivit allt värre. Bland annat föll en stenbit med vikt 3 kg från 20 meters höjd. Värst utsatta är solsidorna, alltså fasaderna mot söder och väster. Fastighetsverket beslöt, som en provisorisk lösning, att ett svart textilnät ska hängas upp på vissa delar av slottet fasader för att skydda mot fallande stenar.[67]
Ända sedan slottet uppfördes på 1700-talet har sandstensvittringen varit ett problem, något som accelererat efter att stenen skrapades ren från oljefärg vid en restaurering på 1890-talet. På våren 2008 inledde Statens Fastighetsverk en omfattande förstudie för att kunna upprätta en långsiktig underhållsplan för de kommande 50 åren. Förstudien visade att den gotländska sandstenen, som pryder alla fasaderna, är i ännu sämre skick än man tidigare befarat. Många stenar har spruckit och delar av dem är lösa.[källa behövs]
I maj 2011 sattes den största fasadrenoveringen i slottets historia igång. Med start vid norra längans östra flygel mot Strömbron kommer slottets samtliga fasader att repareras under de närmste 22 åren, uppdelat på lika många byggnadsetapper och till en kostnad av 500 miljoner kronor.[68] För genomförandet övervägerRiksantikvarieämbetet bland annat att öppna ettgotländsktstenbrott och att inrätta enstenhuggarskola.[1]
Slottet omfattar för närvarande (2009) 1 430 rum, varav 660 med fönster.[1] Fönster: 972 styckenFönsterrutor: 31 600 stycken.[69]
Nedan visade planritningarna ligger orienterade med norr uppåt. "Södra längan" är därmed längst ner och "Norra längan" högst upp, "Östra längan" är till höger och "Västra längan" ligger till vänster. "Nordöstra flygeln" ligger upp till höger och "Södra svängda flygeln" ner till vänster. Den nordvästra "Kansliflygeln" ligger upp till vänster. Slottets gårdar är (från vänster till höger): "Yttre borggården" (inom de svängda flyglarna), "Inre borggården" (i byggnadens mitt) ochLogården (mellan de östra flyglarna).
Våningarnas uppdelning (antal rum gäller exklusive smårum, klädkammare, trapphus, valv och liknande):[70]
| Våning | Södra längan | Västra längan | Norra längan | Östra längan | Nordöstra flygeln | Sydöstra flygeln | Nordvästra flygeln | Norra svängda flygeln | Södra svängda flygeln |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2 | Rikssalen,Slottskyrkan | Gästvåningen | Festvåningen | Bertils våning | - | - | - | - | - |
| 1 | Ordenssalarna | Bernadottevåningen | Sibyllas våning | - | - | - | - | - | |
| ½ | Hovstaterna | Kontor | Kontor | Övre mellangalleriet | Ingen uppgift | Ingen uppgift | Ingen uppgift | Ingen uppgift | |
| bv | Hovstaterna (medståthållarens rum,slottsarkitektkontoret) | Bernadottebiblioteket | Hovstaterna (medHovmarskalkämbetet) | Kansliflygeln | Högvakten | Slottsboden | |||
| källare | Skattkammaren | Museum Tre Kronor | Livrustkammaren | Antikmuseet | Livrustkammaren | Slottsarkivet | Magasin | Magasin | |
Slottskyrkan uppfördes under 1700-talet och är församlingskyrka förHovförsamlingen. Kyrkan är belägen i den östra hälften av slottets södra länga och upptar hela dess bredd samt två och en halv våningar i höjd. Entrén är från Södra valvet, Slottsbacken nr 1. Slottskyrkan används avKungafamiljen vid kyrkliga ceremonier. Varje söndag och helgdag hållsgudstjänst i Slottskyrkan. I det gamlaslottet Tre Kronor, föreSlottsbranden 1697, låg slottskyrkan i den norra längan, och bänkar och inventarier i silver finns delvis bevarade i den nuvarande Slottskyrkan.[72] Efter slottsbranden 1697, när Nicodemus Tessin fick fria händer, placerades slottskyrkan ochRikssalen i södra längan och dessa omfattar inklusive trapphallen hela denna längas andra och tredje våningar. Slottskyrkan kom då att representera den kyrkliga makten i landet medan Rikssalen kom att beteckna den världsliga makten, eller kungens makt. Tessins påbörjade arbete fulländades avCarl Hårleman efter dennes död. Kyrkan invigdes samtidigt med hela slottet år 1754.
Rikssalen återfinns i slottets södra länga, och togs i bruk för 1755 årsriksdag. Salen utformades av arkitektCarl Hårleman, som utgick frånNicodemus Tessin d y:s ritningar, men modifierade dem. I Rikssalen återfinns ävenDrottning Kristinas silvertron. Rikssalen upptar två och ett halvt våningsplan i slottets södra länga. Rikssalens stora entré nås från Södra valvet. Rikssalen ochSlottskyrkan ligger på var sida om valvet, vilket är ensymbol för att kungen fått sitt ämbete avGud, samtidigt som den världsliga makten möter den andliga makten.[källa behövs]
Ordenssalarna ligger en trappa upp i den västra längan och består av fyra salar, en sal för varje orden;Serafimerorden,Svärdsorden,Nordstjärneorden ochVasaorden. I Ordenssalarna visas en permanent utställning om de kungliga ordnarna. Här låg tidigare Rådsvåningen därriksrådet hade sina lokaler i mitten av 1750-talet.Högsta domstolen, grundad 1789, hade senare sina lokaler här fram till 1949.[källa behövs]
Bernadottevåningen ligger en trappa upp i den norra längan och bär namn efter Sveriges regerande kungaättBernadotte. Namnet kommer av den samlingporträtt av kungaättens medlemmar som finns i Bernadottegalleriet, våningens största rum. Rummen ligger huvudsakligen i slottets norra länga, och används vidaudienser, utdelning avmedaljer och vidsammanträden iUtrikesnämnden. Rummen visas också för allmänheten. Våningen inreddes ursprungligen på 1730- och 1740-talen medCarl Hårleman somarkitekt. KungAdolf Fredrik och drottningLovisa Ulrika flyttade in 1754, och då inreddes rummen med möbler tillverkade av de främsta hantverkarna i Stockholm vid den tiden. Det sista kungapar som använde Bernadottevåningen som bostad varOscar II ochSofia. Därefter har vissa rum återställts till det ursprungliga utseendet på 1700-talet, medan andra rum har kvar inredningen från Oscar II:s tid, exempelvis Oscar II:s skrivrum.[73]
Prinsessan Sibyllas våning ligger en trappa upp i den östra längan och används som kungaparets vardagligarepresentationsvåning, och är inte öppen för allmänheten.[74] Den har under slottets historia varit en del av slottet där kungen eller någon nära släkting har haft sin privata bostad. Våningen är känd förBlå salongen därförlovningarnaeklaterades för såvälCarl XVI Gustaf ochSilvia Sommerlath 1976 somkronprinsessan Victoria ochDaniel Westling 2009. SibyllasInre salong, tidigare kronprins Gustavs audiensrum, har kvar Carl Hårlemans inredning medpilastrar ochdörröverstycken.[75]
Festvåningen ligger två trappor upp i den norra längan och används för kungaparets representation. I Karl XI:s galleri hålls officiella middagar, bland annat vidstatsbesök, efterriksdagsval och förnobelpristagarna. Några gånger varje år hållskonselj medregeringen i konseljsalen.[76] Ursprungligen var våningen tänkt som kungaparets bostad, men när kungAdolf Fredrik och drottningLovisa Ulrika flyttade in 1754 kom de att bo i nuvarande Bernadottevåningen. Däremot bosatte sig kronprinsGustav (III) och kronprinsessanSofia Magdalena i våningen efter sitt bröllop 1766. Våningen har inte använts som bostad sedanOscar I:s tid.[76]
I nordöstra hörnet återfinnsVita havet som var ursprungligen två rum; drottningensmatsal ochdrabantsal. Matsalen kallades Vita havet, ett namn som kom att beteckna hela rummet efter att väggen rivits. I samband med middagar iKarl XI:s galleri möbleras Vita havet som en salong med sittgrupper. Rummet används då som sällskapsrum före eller efter middagen.[77]
Gästvåningen (ävenStora gästvåningen) ligger två trappor upp i den västra längan och används sedan 1870-talet som bostad för gästandestatsöverhuvuden vidstatsbesök till Sverige. Rummen fick sin ursprungliga inredning på 1760-talet underJean Eric Rehns ledning, då de inreddes förGustav III:s brorFredrik Adolf. Tre av de rum som visas för allmänheten ligger i den entresolerade rumsfilen, med fönster mot inre borggården.[78]
Våningen två trappor upp i den östra längan kallasPrins Bertils våning efter dess senast kända invånare. KungAdolf Fredrik använde våningen som sin egen bostad. UnderGustav III:s tid var dethertig Carls privata bostad. UnderKarl XIV Johans tid var det kronprinsOscar (I):s våning. Oscar inredde här 1828 detGötiska rummet.[79]Karl XV hade också detta som sin bostad men underOscar II blev det kronprinsGustaf (V):s våning. Sedermera var detta prins Bertils bostad på slottet fram till dennes död år 1997.[80] Efter Prins Bertils bortgång har våningen bland annat använts förstatsbesök,[81] intervjuer[81] och seminarier.[82]
Den nordvästraKansliflygeln planerades för att rymma de centrala delarna av riksadministrationen,Kunglig Majestäts kanslier.[83] Flygeln slutfördes av arkitektCarl Fredrik Adelcrantz[35] och uppläts ursprungligen för kungenscorps de garde, inrikes-, utrikes och krigsexpeditioner samtRiksarkivet. Den statliga administrationen växte emellertid, flyttade ut från slottet och bildade självständigamyndigheter,[83] och knappt 30 år efter inflyttningen inrättades Kansliflygeln cirka 1780 som bostad för den treårige kronprinsenGustav (IV) Adolf och sedan för hans mor änkedrottningenSofia Magdalena.[84] Här inrättades 1905 den privata bostaden för dåvarande prins Gustaf Adolf – senare som kungGustaf VI Adolf, som han använde som bostad fram till sin död 1973. I en del av mezzaninvåningen ovanför inreddes på 1930-talet hans privata bibliotek.[85] I Kansliflygeln återfinns Spegelsalongen (nygestaltad 1866 avFredrik Wilhelm Scholander[86]) samt en Grön salong och en Blå salong.[87]Slottsarkivet, en del av det nutida Riksarkivet, ligger alltjämt i flygelns källarplan.
Slottet är arbetsplats för cirka 200 fast anställda personer. Det är lite fler kvinnor än män. Dessutom arbetar extra personal på middagar, under sommaren och med att visa slottet.[88]
Stockholms slott inrymmer lokaler för deämbeten som ingår iKungliga Hovstaterna; organisationen kringSveriges statschef ochkungahus, och som även svarar för att vårda och visa den svenska monarkinskulturarv. Hovstaterna leds avRiksmarskalksämbetet, och sysselsatte 216 heltidstjänster år 2009.[89]
Ett flertalmuseer inryms i slottet.Livrustkammaren är Sveriges äldsta museum och visar föremål med anknytning till svenska kungligheter frånstormaktstiden och framåt. Museet har sina lokaler i den östra längan, med entré frånSlottsbacken. Näst äldst ärGustav III:s antikmuseum i den nordöstra flygelns källarplan, som öppnades för allmänheten 1794. Museet visar deantika skulpturer somGustav III köpte under sin resa tillItalien 1783–1784.
I källarvalven under södra längan finnsSkattkammaren som invigdes 1970 och visarSveriges riksregalier, samtsouvenir-butikenSlottsboden. I källarvalven under västra och norra längan liggerMuseum Tre Kronor, som är det nyaste tillskottet till slottets museer. Det invigdes 1999 och innehåller en utställning om det gamlaslottet Tre Kronor, som förstördes i branden 1697.[källa behövs]
I den nordvästraKansliflygeln på Stockholms slott återfinnsSlottsarkivet. Arkivet bildades 1893, och är sedan 1964 en depå under det svenskaRiksarkivet. I Slottsarkivet finns arkivalier frånhovet och dekungliga slotten. I slottets nordöstra flygel återfinns forskningsbiblioteketBernadottebiblioteket.[källa behövs]
Högvakten vid Stockholms slott är envaktstyrka som dels utgör enhonnörsvakt förkungen, dels bevakar slottet. Vakten utgör samtidigt en del av den militäraberedskapen i Stockholm. Högvakten medverkar också vid bland annat statliga ceremonier, besök av främmandestatsöverhuvuden samt utländskaörlogsbesök. Högvakten inrättades avGustav Vasa 1523 för att ansvara för ordningen i hela staden, det vill säga i nuvarandeGamla stan. Högvaktsavlösningen är en ceremoni och turistattraktion på slottets yttre borggård som bedöms samla minst 800 000 åskådare per år[90].
Slottsboden är slottets present- och souvenirbutik med produkter som har anknytning till föremål i de Kungliga samlingarna. En stor del av sortimentet består i litteratur om det kungliga kulturarvet som historia, arkitektur, biografier och forskning. Slottsboden är belägen i den sydvästra svängda flygeln med entré från yttre borggården.[källa behövs]
Det finns många berättelser omvålnader på Stockholms slott. En av dem är "Grå Gubben" ellerGrå mannen som enligt traditionen lever i källarresterna av det gamla Slottet Tre kronor. Han anses vara en slags skyddsande som vakar över slottet och kan förutspå framtiden. Vissa menar att gestalten i fråga är vålnaden efterjarlenBirger Magnusson, bättre känd som Birger Jarl. Han sägs ha visat sig för bland annatNicodemus Tessin d.y. och förutsåg att Tessin inte själv skulle fullborda slottsbygget.[91]
Den ofta omtaladeVita frun är det mest kända slottsspöket. En vit fru, vit dam, weiße Frau, dame blanche eller white lady finns på många europeiska slott, så även i Stockholm. Enligt folktron skulle Vita Frun, så fort hon dök upp, förebåda att någon i den kungliga familjen skulle dö. Hon lär vara högväxt och bär en vit sidenklänning; bara prasslet från hennes klänning hörs när hon närmar sig. Det finns flera teorier om vem hon var och varifrån hon kom. Enligt en uppfattning är hon hertiginnan Agnes av Merán, en tysk adelsdam av ättenHohenzollern, som levde på 1200-talet. Hon var gift med greve Otto av Orlamünde och blev änka 1293. Hon mördade sina båda barn från sitt äktenskap med Otto för att kunna gifta sig med Albrekt, borggreven av Nürnberg också kallad "Den Sköne", men han övergav henne. Hon dog i fångenskap och visade sig sedan dess som vit fru i de Hohenzollernska slotten i samband med viktiga familjehändelser.[92] Andra hävdar att Vita Frun är en viss Perchta von Rosenberg, ytterligare en tysk adelsdam från 1400-talet, dotter till Ulrich II von Rosenberg och mot sin vilja olyckligt gift med Jan av Lichtenstein. Enligt traditionen går hon igen i slottetČeský Krumlov i södraTjeckien.[93] Porträttet av henne lär vara mycket lik de beskrivningar som finns på Vita Frun i Kungliga slottet.[94][95]
Några kungliga dödsfall har inträffat i samband med att Vita Frun visade sig på slottet. I mars år 1871 sågprinsessan Eugénie den beryktade vålnaden på slottet och tre dagar efteråt avleddrottning Lovisa. År 1907 visade sig Vita Frun igen och kort därefter avledOscar II. Senast hon visade sig var 1920, närkronprinsessan Margareta låg för döden. Plötsligt halades flaggan på slottet på halv stång och en vakt som skulle se efter lär ha sett Vita Frun på taket. Två timmar efter händelsen avled kronprinsessan.[96][97]
Andreas Lindblom (1936) den gustavianska stilens genombrott i Stockholms slott – Svenska Kulturbilder Band 3 s 169. Ingår i serien Tidsstilarna i de kungliga slotten.
Wikimedia Commons har media som rörStockholms slott.
| ||||||||||||||||||||
| |||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
