Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Stockholm

Koordinater:59°19′46″N18°4′7″Ö / 59.32944°N 18.06861°Ö /59.32944; 18.06861
Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om staden Stockholm i Sverige. För andra betydelser, seStockholm (olika betydelser).
Stockholm
Huvudstad ·Residensstad ·Stiftsstad
Riddarholmen, Gamla stan, Stadshuset med Evert Taube, Hötorgsskraporna, Globen och Stockholms slott.
Slogan: The Capital of Scandinavia
LandSverige Sverige
LänStockholms län
KommunStockholms kommun
Koordinater59°19′46″N18°4′7″Ö / 59.32944°N 18.06861°Ö /59.32944; 18.06861
Högsta punktHögdalstoppen (Hökarängstoppen)
 - höjdläge102 m ö.h.
Area
 - tätort422,43 km² (2020)
 - kommun207,44 km² (2024)[1]
 - storstadsområde6 524,12 km² (2020)
Folkmängd
 - tätort1 617 407 (2020)
 - kommun998 782 (2025)[2]
 - storstadsområde2 434 398 (2022)
Befolkningstäthet
 - tätort3 829 invånare/km²
 - kommun4 815 inv./km²
Grundad1252 avBirger jarl
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
Riktnummer08[3]
Geonames2673730
Stockholms läge på kartan över södra Sverige.
Stockholms läge på kartan över södra Sverige.
Stockholms läge på kartan över södra Sverige.
Karta
Tätortens utbredning 2023
Wikimedia Commons: Stockholm

Redigera Wikidata

Stockholm ärSverigeshuvudstad[4] och största stad samt landetskulturella,politiska,mediala ochekonomiska centrum.[5] Stockholm ligger vidMälarens utlopp iÖstersjön, på gränsen mellanlandskapenSödermanland ochUppland. Antalet invånare inomStockholms kommun är nära 1 miljon, medan det i den kommunöverskridandetätorten finns över 1,6 miljoner.[6] IStockholms län (Storstockholm) finns över 2,4 miljoner (2022).

Staden anses traditionellt ha grundats i mitten av 1200-talet avBirger jarl. Platsen hade då fått strategisk betydelse i och med attlandhöjningen medfört att utloppet frånMälaren runtstadsholmen blivit strömt som blev ett hinder för sjöfarten. Vid tiden förstadsprivilegierna 1436 hade staden blivit rikets största och ekonomiskt och strategiskt viktigaste, och med1634 års regeringsform blev Stockholm formellt Sveriges förvaltningscentrum och huvudstad dåkungahus,regering,riksdag och centralförvaltning därefter samlades permanent till staden.

Staden växte först på stadsholmen, sedan påmalmarna norr och söder därom. Först på 1900-talet expanderade staden utanför den nuvarandeinnerstaden, åt söder och väster (Söderort ochVästerort). Innerstaden fick sin karaktär avLindhagenplanen från 1866. I ytterstaden planlades förorterna efterandra världskriget enligtABC-stadkonceptet utefter de nya tunnelbanelinjerna.

Näringslivet i Stockholm domineras av tjänste- och servicesektorn. Många av det svenska näringslivets största företag har sitt huvudkontor förlagt till Stockholmsregionen. IT-branschen är betydande ochprogrammerare är regionens vanligaste yrke (2015).[7] Besöksnäringen är växande.

Stockholms central är utgångspunkten för järnvägslinjer till stora delar av Sverige. Kollektivtrafiken i Stockholm är väl utbyggd därStockholms tunnelbana utgör grundstomme.

I Stockholm finns flera universitet av världsklass,Karolinska Institutet (medicin),Kungliga Tekniska högskolan,Handelshögskolan i Stockholm ochStockholms universitet.

Stockholm har många nationella kulturinstitutioner och är en av världens mest museitäta städer med museer somVasamuseet ochNationalmuseum. De populäraste idrotterna är fotboll och ishockey där den mest kända arenan ärGloben.

Området Stockholm

[redigera |redigera wikitext]
Karta
Stockholms kommun där de vita ytorna visar bebyggelse.

Omfattningen av Stockholm kan avse olika utbredningar beroende på sammanhang. Vardagligt avsesStockholms kommuns område eller det väldefinierade området som täcks av de bebyggda områdena i kommunen. Vardagligt och lite större, men ej väldefinierat, kan även avses bebyggelse i Stockholms kommun och i dess närkommuner, antingen bara de allra närmaste eller lite vidare. Ett större och väldefinierat område utgörs avtätorten Stockholm som omfattar bebyggelse i 12 kommuner, men som ej känns naturligt av de boende. Ett ännu större område som kan avses ärStor-Stockholm som sedan 2005 har samma utbredning somStockholms län. Ett mindre område, som i vissa fall ännu används och mer i äldre tid, avser enbart stenstaden,Stockholms innerstad, som före 1913 var omfattningen av dåtidensStockholms stad.

Namnet

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Stockholm (ortnamn, Sveriges huvudstad)

NamnetStockholm är en sammansättning av ordenstock ochholm i betydelsen ’holme’, men vad namnet syftar på har diskuterats åtminstone sedan 1500-talet och det råder ingen konsensus i frågan. En vanlig tolkning är att namnet syftar på en spärr av flytstockar iNorrström som hindrade flottor att segla in iMälaren, men namnet har givits många andra tolkningar.

Namnet Stockholm nämns för första gången I skrift 1252 då Birger Jarl och kung Valdemar gemensamt daterar ett brev där.[8]

Minoritetsspråken i Sverige har andra namn på staden. Påfinska heter denTukholma, som också används påmeänkieli tillsammans medStokholmi ochTokholmi. Liknande namn finns pånordsamiska (Stockhoalbma) ochlulesamiska (Stockhoalmma). Detsydsamiska namnet är en kortform:Stuehkie. Påumesamiska är det delvis frågan om översättningslån:Ståhkiesualuoj,Tjåsskasualuoj ellerTjåsskasulla. Slutligen använder sigsvensk romani avKastona-foro ochKralilleske-foro, vilket betyder den kungliga staden.

För Stockholm finns ett antal smeknamn somEken,Nordens Venedig ellerMälardrottningen.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Stockholms historia

Bebyggelse började på den så kalladeHolmen, nuStadsholmen, jämte några mindre öar belägna i gattet mellanMälaren ochSaltsjön. Genomlandhöjningen hade dessa på 900-talet blivit tillräckligt stora för att kunna tas i anspråk för ett fiskeläge med permanent bosättning. EnligtSnorre Sturlasson kallades fiskeläget förAgnefit.

Riksrådets privilegiebrev 1436.
Vädersolstavlan från 1535, en av de äldsta kända bilderna av Stockholm (bilden är beskuren).

Det äldsta angivna årtalet för stadens grundande imedeltida källor är 1187 och det återfinns iVisbykrönikan.[9] Enligt denna notering grundades Stockholm till följd avHärjningen av Sigtuna 1187 som ersättning för den nedbrunna handelsplatsen. Det äldsta bevarade samtida skriftliga dokumentet som nämner namnetStockholm är Birger jarlsskyddsbrev för Fogdö kloster 1252 och traditionellt anses därför Birger jarl vara stadens grundare.[9] En borg anlades vid holmen för att skydda Stockholm och andra betydande städer längre in iMälaren somSigtuna mot angrepp från fientliga krigsflottor. Staden blev ett svårforcerat hinder sjövägen för fiender in till Mälaren och Sveriges centrala delar.[10]

Slussen 1898.

Stockholm var tidigt en viktig handelsstad förjärnhandeln från gruvorna iBergslagen där de tunga transporterna gick med båt via Mälaren ut till kusten. Stockholm som ett handelscentrum för alla slags varor utvecklades starkt genom de många inflyttade köpmännen frånTyskland som hade sin egen handelscentral vidÖstersjökusten i norra Tyskland. Redan på 1300-talet fanns en spridd bebyggelse på malmarna. GenomRiksrådets privilegiebrev 1436 fick Stockholmstadsprivilegier, vilket brukar användas som referens för starten av Stockholms roll somhuvudstad. I mitten på 1400-talet hade befolkningen vuxit till mellan fem- och sextusen invånare.

Under stormaktstiden inleddes den första organiseradestadsplaneringen under överståthållarenClas Larsson Flemings befäl varmed staden expanderade ut på nuvarandeNorrmalm ochSödermalm. Det gamlaSlottet Tre Kronor totalförstördes islottsbranden 1697, därefter uppfördesStockholms slott på samma plats. I mitten av 1700-talet hade befolkningen ökat till drygt 60 000 invånare[11] och Stockholm hade utvecklats till landets ledande industristad. UnderGustav III:s regeringstid 1771–1792 upplevde staden ett kulturellt uppsving, bland annat grundadesKonstakademien ochKungliga Operan.

Första hälften av 1800-talet medförde en period av stagnation då trångboddhet, fattigdom, svält, bristande hygieniska förhållanden och grasserande sjukdomar var stora problem. År 1850 hade Stockholm 93 000 invånare.Industrialiseringen från 1860- och 1870-talen kom att bli en av stadens mest expansiva perioder. På 35 år kom befolkningen att öka till 216 000 invånare. Enny stadsplan togs fram under ledning avstadsplaneraren och politikernAlbert Lindhagen och mot slutet av 1800-talet byggdes staden snabbt ut påmalmarna med en regelbunden stenstad. De förstajärnvägarna,gasverken,vattenverken ochelektricitetsverken införlivades i stadsmiljön.

Åren kring sekelskiftet 1900 hyste bland annat den storaStockholmsutställningen 1897 och deOlympiska spelen 1912. Efterandra världskriget påbörjades ett av stadens och landets största stadsomdaningsprojekt;Norrmalmsregleringen, som skulle omvandlanedre Norrmalm till en ny stadsdel och där skapa det nuvarandeStockholms city. Längs de nyatunnelbanelinjerna växte nya förorter upp långt utanför tullarna.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Förkastningen påSödermalm ovanförSöder Mälarstrand.
Se även:Stockholms kommuns geografi och Stockholms kommun § Geografi

Stockholm ligger vid Mälarens utlopp i Saltsjön på öar och på fastland i söder, norr och väster, i öster börjarStockholms skärgård. Stadens centrala och södra del är kuperad, den norra och västra delen är mer låglänt.

Gnejser ochgraniter utgör den uppsprucknaberggrunden. VidSkinnarviksbergen ochStadsgården löper en förkastningsbrant som tillsammans medStockholmsåsen, som sträcker sig frånObservatoriekullen motBrunkeberg ochGamla stan och vidare motSödermalm, utgör de viktigaste topografiska strukturerna i kommunen. På höjder, så somGrimstaskogen ochJudarn­området, finnsbarrskogar och som kontrast finns frodiga ängar och ekskogar påDjurgården.[12]

Natur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Natur i Stockholms län, Parker i Stockholm och Stockholms kända träd
Djurgårdsbrunnskanalen.

Stockholms kommun är en grön stad och drygt 40 procent av marken består av parker och grönområden.[13] Här finns såväl stora strövområden, finparker och strandpromenader som små stadsdelsparker.[14] Stockholms natur präglas av sitt speciella läge mellan Mälaren ochÖstersjön och genomMälardalens milda klimat medodlingszon II som motsvararSkånes inland.

Fleranaturreservat finns inom kommunens område och 1994 invigdes världens förstanationalstadspark,Kungliga nationalstadsparken. Inom Stockholms kommun finns 15 sjöar, varav tio ligger helt inom kommunens gränser.

Inom kommunen stad ärHögdalstoppen högsta höjd med 102 m, den är skapad av människohand av tippmassor under 1950- och 1960-talet. Högsta naturliga topp ärVikingaberget iVårberg, som är 77,24 m. Innanför tullarna är detSkinnarviksberget, som är 53 m som är högsta punkt.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]
Observatorielunden från öster.

Stockholm har etttempererat klimat med fyra tydligaårstider, med vindar som oftast är sydvästliga eller västliga. Sommartid (från midsommar till början av augusti) är Stockholm bland Sveriges varmaste platser[15][16][17], med medeltemperaturer på 20–23 °C och 11–13 °C på natten. Vintrarna kan vara molniga (även vidhögtryck) och har medeltemperaturer på mellan -1 och +1°C dagtid, och -3 till -5°C på nätterna. Årsnederbörden i Stockholm är omkring 539 mm med 173 nederbördsdagar varav 16 snödagar. Stockholm har över 1 800 soltimmar varje år.[18] Den högsta uppmätta rekordtemperaturen i Stockholm var 36 °C, den 3 juli 1811, 35,4 grader uppmättes första veckan i augusti 1975. Den lägsta -32 °C, den 20 januari[19][20] år 1814.[21]

IVäderlekskammarenStockholms gamla observatorium finns en temperaturslinga som visar medeltemperaturen under årets varmaste (juli) och kallaste (februari) månad från 1700-talets mitt fram till idag, vilket är enda plats i världen där vädret observerats kontinuerligt i över 250 år.[22]

Genom sitt nordliga läge har Stockholm omkring 18,5 timmar långa dagar vid sommarsolståndet men bara knappt 6 timmar långa dagar vid vintersolståndet.[23] Till dagen kommer relativt långa skymningar och gryningar.

Stadsbild

[redigera |redigera wikitext]
Gamla stan 1870-tal.
Se även:Stockholms geografi, Stockholmsfotografier då och nu i färg och Panoramabilder över Stockholm från Södermalm

Stockholmsstadslandskap och stadsbild har formats under hundratals år. Genomfysisk planering i form av bebyggelse, anläggandet av gator, torg och parker samt genom förändringar i Stockholms kvarvarande natur har stadsbilden förändrats. Det gamla och det nya ligger nära varann; bara drygt två kilometer frånKarlaplan finns bevaradegravfält frånjärnåldern somKaknäsGärdet. Stockholm är en grön stad och drygt 40 procent av marken består avparker och grönområden.

Stadsplanering

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Stadsplanering i Stockholm, Stadsplanering i Gamla stan och Stockholms trädgårdsstäder
Lindhagenplanen för Norrmalm och Kungsholmen.

När Stockholm 1436 fick rollen som Sveriges huvudstad hade staden redan vuxit under 200 år. Stockholm hade utvecklats till en viktig handelsplats inomHansan och den ursprungliga trähusbebyggelsen ersattes mer och mer av stenhus i Stockholms centrum, som varGamla stan. Med 1600-taletsstormaktstiden utvecklades även Stockholm som en huvudstad av europeisk betydelse med stor befolkningsökning. Omfattandestadsplaneringar påbörjades under 1620-talet och utvecklades underöverståthållarenClas Larsson Fleming på 1630- till 1640-talen medFlemings rutnät som lades överNorr- ochSödermalm samt över delar av Gamla stan. Idéerna kom frånrenässansen, det skulle vara regelmässiga och rätvinkliga rutnät av gator och kvarter. På 1700-talet växte Stockholm i långsammare takt och man följde i stort, att bebygga Flemings rutnät.

Nästa viktiga expansionsfas i Stockholms urbana utveckling kom med denindustriella revolutionen. Ett intensivt byggande präglade 1800-talets senare hälft. Under juristenAlbert Lindhagen skapades en första generalplan,Lindhagenplanen, för Stockholms malmar ochKungsholmen för att ge staden ljus, luft och grönska. Han ville att staden skulle genomkorsas av breda, trädplanteradeesplanader ochboulevarder. PåNorrmalm dominerade en 70 meter bredSveaväg i nord-sydlig riktning (senareSveavägen), påKungsholmen en bredDrottningholmsvägen i ost-västriktning och påSödermalm en halvcirkelformadSödra Esplanaden (senareRingvägen). Lindhagens stadsplan genomfördes bara delvis.

Från 1904 och framåt genomförde Stockholms stad stora markförvärv i södra och västra Stockholm och villabebyggelsen utanför stadens centrum började ta fart. År 1908 anladesEnskede trädgårdsstad, som var Stockholms och Sveriges förstaträdgårdsstad och i angränsandeÖrby pågick redan utbyggnaden av vad som idag anses vara Stockholms äldstavillastad, även om det skulle dröja till 1913 innan området, som fram till dess tillhörtBrännkyrka, inkorporerades med Stockholm.

ABC-stad, flerfamiljshus nära station, radhus och småhus längre ifrån.

UnderYngve Larsson somborgarråd samt stadsbyggnadsdirektörernaAlbert Lilienberg ochSven Markelius skulle staden och specielltNedre Norrmalm anpassas till bilen ochtunnelbanan. Hur det skulle gå till beskrevs i olika cityplaner mellan 1923 och 1967. I1946 års cityplan fastställdes den stora ombyggnaden av Nedre Norrmalm,Norrmalmsregleringen, och i och medcityplan 1977 avslutades saneringen av Stockholms innerstad i förtid.

Efterandra världskriget skedde expansionen av Stockholm längs den nybyggda tunnelbanan. Tanken om enABC-stad föddes. A stod för arbete, B för bostad och C för centrum.Årsta (1952),Vällingby (1954),Högdalen (1957),Farsta (1960),Bredäng (1962) ochSkärholmen (1968), blev delvissovstäder men alla ansågs inte lika lyckade som Vällingby. Bredäng, Skärholmen samtTensta hörde redan till enformiga bostadsområden, som uppstod imiljonprogrammets ram. På 1980- och 90-talen skulle det byggas lågt och tätt och helst bilfritt, som iKista,Skarpnäcks gård,Södra Stationsområdet ochHammarby sjöstad.

Efter år 2000 startades ett antal stadsutvecklingsprogram för att tillgodose den ökande befolkningen med bostäder.Översiktsplan 99 pekar ut ett stort antal utvecklingsområden, där 60 000 nya bostäder skulle kunna skapas. Dessa utgörs huvudsakligen av gamla industri- och hamnområden som kan bli till attraktiva bostäder, som projektLindhagen på Kungsholmen och projektNorra Djurgårdsstaden i stadsdelenHjorthagen. Ytterligare 20 000 nya bostäder skall kunna skapas genom förtätning inom redan befintliga bostadsområden.[24]

På 2020-talet utvecklas områden somNorra stationsområdet (byggstart 2010),Lövholmen[25][26],Årstafältet,Hornsbergs strand ochSöderstaden.

Riddarholmen ochGamla stan.

Arkitektur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Arkitektur i Stockholm och Stockholms försvarsanläggningar
KarlaplanÖstermalm.

En av de äldsta bevarade byggnaderna i Stockholms innerstad ärRiddarholmskyrkan från slutet av 1200-talet.[27]. Den äldsta byggnaden i Stockholms kommun ärBromma kyrka som uppfördes på 1160-talet. Det medeltidaslottet Tre Kronor förstördes islottsbranden 1697. Det nuvarandeStockholms slott uppfördes i en blandning av romerskt palatsbarock och fransktrenässans, det stod färdigt omkring 1750.[28].Storkyrkan, som ärdomkyrka iStockholms stift, ligger bredvid slottet och uppfördes ursprungligen på1200-talet men har en barockexteriör från 1700-talet.

Redan på 1400-talet började staden växa utanför sina ursprungliga gränser, det vill sägaGamla stan. Understormaktstiden utvecklades Stockholm som en huvudstad av europeisk betydelse och 1600-talet var en period av enorm befolkningsexpansion och byggverksamhet. Vid 1600-talets mitt efterträddesrenässansens stilriktning av franskt och italienskt smak. UnderGustav III:s regeringstid fick Stockholm en tid av kulturellt inriktad byggverksamhet. Gustav III lät bygga bland annatGustavianska operahuset (Gustav III:s opera) vidGustav Adolfs torg.

Under 1800-talet ochindustrialiseringen växte staden snabbt, med planering och arkitektur inspirerad av städer somSankt Petersburg,Berlin ochWien. En intensiv byggboom präglade 1800-talets senare hälft. Under denna period fram till 1910 uppstod även många monumentala offentliga byggnader, så somStockholms centralstation (1871),Kungliga biblioteket (1878), ochDramaten (1908). Den troligtvis mest kända byggnaden i staden,Stockholms stadshus skapades 1911–1923 av arkitektenRagnar Östberg. Andra välkända arkitektoniska verk från denna tid ärStockholms stadsbibliotek ochSkogskyrkogården, båda medGunnar Asplund som arkitekt (för Skogskyrkogården ävenSigurd Lewerentz).

Sergels torg medHötorgsskraporna.
Hammarbyhöjden.

Under 1930-taletsfunktionalistiska utveckling, som hade fått sitt genombrott i Sverige i samband medStockholmsutställningen 1930, växte staden och stadsdelar somHammarbyhöjden,Traneberg ochGärdet fram och modern infrastruktur skapades.

Efterandra världskriget stod utvecklandet av förorterna inför en ny fas i samband med införandet avStockholms tunnelbana. Moderna projekt somÅrsta,Vällingby medVällingby centrum ochFarsta uppstod, speciellt Vällingby uppmärksammades internationellt. Även innerstaden (Nedre Norrmalm) omformades,Sergels Torg ochHötorgscity skapades under 1950- och 1960-talen efter långa och engagerade diskussioner. Omdaningen blev bekant under namnetNorrmalmsregleringen.

Under 1960-talet fortsatte utbyggnaden i förorterna med massproducerade bostäder i stor skala i samband med det så kallademiljonprogrammet, som innebar att det skulle byggas en miljon bostäder på tio år i landet, de flesta i Stockholm. Nya bostadsområden somTensta,Rinkeby ochSkärholmen byggdes i snabb takt på ett industriellt sätt.

Med 1970-talets nya bostadsområden blev "tätt och lågt" och helst bilfri en förhärskande idé. Första kvartersstaden efter denna princip blevKista (1975–1980) i norra Stockholm, följd avSkarpnäcks gård i södra Stockholm samtDalen ochSödra stationsområdet. 2000-talet inleddes med många nya stadsutvecklingsprojekt. Man räknar med ett behov av 80 000 nya bostäder fram till 2030. Bland dessa kan nämnasLindhagenKungsholmen,LiljeholmskajenLiljeholmen,Norra Djurgårdsstaden iHjorthagen ochNorra stationsområdet.

Parallellt med byggande av bostäder, industrier och parker så har under årens lopp för försvaret av Stockholm anlagts olikaförsvarsanläggningar. Dessa har bestått av både fasta försvarsanläggningar somStockholms stadsmurar och anläggningar för stadens militära försvarare och deras utrusning, inklusive övningsfält, somSlottet Tre kronor,Skeppsholmen,Ladugårdsgärde samt kaserner och andra byggnader förStockholms garnison.

Riksdagshuset.

Förvaltningsbyggnader

[redigera |redigera wikitext]

Stockholm är förvaltningscentrum för riket, länet, regionen och kommunen och här finns de centrala byggnaderna för kungahuset,regeringen,riksdagen,länsstyrelsen,regionen,kommunen och centralförvaltningarna.

IGamla stan liggerStockholms slott ochHögsta domstolen iBondeska palatset samtTessinska palatset, residens förlandshövdingen i Stockholms län. PåHelgeandsholmen finnsriksdagshuset. På södraNorrmalm återfinnsregeringens departement medRosenbad, säte för regeringen och statsministern[29], vidStrömgatan. Statsministerns tjänstebostad,Sagerska palatset, ligger strax öster om Rosenbad. I Stockholm finns även ledningen förRegion Stockholm iLandstingshuset på Kungsholmen och förLänsstyrelsen i Stockholms län iKungshuset vidKungsgatan.

Stockholms politiska ledning finns sedan 1863 iStockholms stadsfullmäktige ellerkommunfullmäktige.[a] Fullmäktige sammanträder var tredje vecka iRådssalen iStockholms stadshus.

Gatu- och kvartersnamn

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Gatunamn i Stockholm och Kvartersnamn i Stockholm
Sällsynt äldre handmålad gatuskylt vidSvartmangatan iGamla stan. Överst står kvartersbeteckningen.

Gaturegleringen i Stockholm började 1637 påNorrmalm, väster omBrunkebergsåsen, för att staka utStoore Konnungz gatun (senareDrottninggatan som var huvudfärdvägen norrut). Öster om Brunkebergsåsen anladesRegerings gathon (senareRegeringsgatan) som blev den andra huvudfärdvägen norrut. Fram till början av 1700-talet fanns en stor oordning i Stockholms gatunamn. MedPetrus Tillaeus StockholmskartaGeneral Charta Öfver Stockholm med Malmare från 1733 kom ordning och viss stabilitet i namnskicket. Stadens genom tiden största namnrevision varnamnrevisionen i Stockholm 1885, där ett stort antal gator och torg bytte namn. Bakgrunden till den var den omfattande gatureglering enligtLindhagenplanen. Den person som praktiskt genomförde regleringen var stadsingenjörenHerman Ygberg.

Stockholms kvartersnamn går tillbaka tillkvartersindelning i samband med de förstastadsplaneringarna i staden på 1650-talet. Under den tiden lades ett rätvinkligt rutnät av gator och kvarter över staden. Initiativtagare varClas Fleming. Vid tiden kring 1600-talets slut bestämdes även ett enhetligt system med namn, så kallade kategorinamn. För Gamla stan innebar detta att ett 90-tal namn (pålatin) från dengrekiska ochromerska mytologin användes som kvartersnamn. Dessa namn var "konstruerade" kvartersbeteckningar och berättar inget om Gamla stans historia, till skillnad från kvartersnamnen påMalmarna som berättar mer om Stockholms utveckling. Kvartersbeteckningar har sedan dess och fram till vår tid använts som sökbegrepp ifastighetsregister och som fastighetsidentifikationen i samband med till exempelfastighetsdeklaration ochfastighetsskatt eller medbygglovsärenden. IStorstockholm finns idag över 6 500 kvartersnamn och inomtullarna runt 1 200.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]
Ericssons huvudkontor iKista.

Näringslivet i Stockholm har ett differentierat arbetsutbud och produktionen domineras starkt av tjänster. Tjänste- och servicesektorn motsvarar omkring 85 procent av alla arbetstillfällen i Stockholm. Många av det svenska näringslivets största företag har sitt huvudkontor förlagt till Stockholmsregionen. IT-branschen sysselsatte år 2009 cirka 67 600 anställda iStockholms län inom cirka 7 100IT-företag ochprogrammerare var 2015 regionens vanligaste yrke.[7]Ericsson,Nokia,Telia Company ochIBM är exempel på stora bolag inom data- ochtelekommunikationsbranschen i Stockholmsområdet, koncentrerade till främstKista. Nya mindre företag inom databranschen etableras kontinuerligt.[30]

Stockholm är Sveriges finansiella centrum och i Stockholmsområdet har de flesta svenska banker och finansinstitut sina huvudkontor, liksom Sveriges ledande försäkringsbolag . I Stockholm finns också Sveriges huvudsakligabörs,Stockholmsbörsen. Omkring 45 procent av Sveriges företag med mer än 200 anställda fanns 2007 i Stockholm.[31]

Besöksnäringen är ökande. Mellan 1991 och 2004 ökade antalet övernattningar från 4 till 7,7 miljoner.[32] Stockholm är ockeå en populärkongresstad. EnligtInternational Congress and Convention Association (ICCA) var Stockholm 2008 åtta på världsrankingen. Då hölls nära 150 kongresser i staden vilket genererade omkring 260 000 övernattningar. Kongressanläggningar finns vidStockholmsmässan iÄlvsjö,Kistamässan iKista ochStockholm Waterfront Congress Centre i city. Enligt Stockholms stads ”Visitors Board” finns bland stadens ”topp 10-sevärdheter"Gamla stan,Stockholms slott,Vasamuseet,Stockholms stadshus,Moderna museet ochSkansen.[33]

Varuhus och köpcentrum i Stockholm finns dels i city och dels i ett antal förortscentra kring Stockholm, som de störreVällingby centrum,Farsta centrum,Skärholmens centrum ochKista centrum.

Kommunikationer

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Kommunikationer i Stockholm
Tunnelbanetåg överSöderström.
Den historiska skärgårdsbåtenM/S Östanå I utanför Gamla stan medM/S Mysing i bakgrunden.

Sjöfart i Stockholm har varit en del av staden alltsedan dess grundande som hamnstad och varit en utgångspunkt för kommunikation med orter i Mälardalen,Stockholms skärgård och runtÖstersjön. Trafiken viaMunkbron,Skeppsbron,Stadsgårdshamnen ochStockholms frihamn har avvecklats/minskat under 1900-talet och efter öppnandet av en uthamn,Stockholm Norvik Hamn vidNynäshamn 2020 utgörs sjöfarten i Stockholm främst av passageratrafik. Regelbunden kryssningstrafik går främst till Finland med terminaler i Värtahamnen och iTegelviken vid östra Södermalm[34], dessutom anlöper flera hundra turistkryssningsfartyg årligen till staden. Passagerartrafik inom Stockholm och till skärgården och in i Mälaren genomförs dels av privata aktörer och dels som kollektivtrafik, med främstWaxholmsbolaget ochSL som trafikhuvudmän.

Vägtrafiken i Stockholm har präglats av lösningar för att ta sig överMälaren/Saltsjön. Ända fram till 1934 var den enda möjligheten att ta sig överSlussen ochNorrbro. MedVästerbron (ochLiljeholmsbron) kunde sedan trafiken ta sig mer direkt överRiddarfjärden. 1966 öppnadesEssingeleden i ett än mer västligt snitt som kraftigt ökade trafikkapaciteten. Ytterligare en förbindelse,Förbifart Stockholm är planerad att öppnas 2030 och den går än mer västlig och under mark och Mälaren i tunnel. Att leda trafik under mark har kännetecknat trafiklösningar under 2000-talet medSödra länken 2004 ochNorra länkens två delsträckor 1991 respektive 2014. Under 2000-talet har det skett en satsning för att underlätta cykeltrafik i de mer centrala delarna, samtidigt som restriktioner införts för biltrafik iinnerstaden. Från Stockholm är detmotorväg som bland annat viaeuropavägar leder söderut till kontinenten.

Järnväg i Stockholm harStockholms Central som huvudstation, som sedan 2017 har en parallell underjordisk station,Stockholm City, som enbart används för pendeltågstrafiken. Stockholms Central är landets största järnvägsknutpunkt. Härifrån utgår persontågen påOstkustbanan,Mälarbanan,Västra stambanan,Södra stambanan ochSvealandsbanan. De två mindre järnvägarnaRoslagsbanan ochSaltsjöbanan trafikeras av lokaltåg. De utgår frånStockholms östra respektiveSlussen.

Stommen förkollektivtrafik i Stockholm utgörs avStockholms tunnelbana som ombesörjer nära 500 miljoner resor per år.Stockholms pendeltåg och trafiken påRoslagsbanan ochSaltsjöbanan har omkring 150 miljoner resor per år och betjänar främst invånare ikommunerna omkring Stockholms kommun. Fyra spårvägslinjer finns i Stockholm, två mindre,Nockebybanan ochSpårväg City, en längre,Tvärbanan, samtLidingöbanan som frånLidingö ansluter till tunnelbanan iRopsten. Ett utbrett linjenät för bussar finns för trafik både inom kommunen och inom hela länet. Viss båttrafik i Stockholm ses som en del av kollektivtrafiken och trafiken ombesörjs av delsSL på stadsnära linjer ochWaxholmsbolaget iStockholms skärgård.

Flygtrafik till och från Stockholm sker främst via den internationella flygplatsenArlanda belägen cirka 45 kilometer norr omStockholms city som betjänas avArlandabanan. Den äldreStockholm-Bromma flygplats, som ligger inom Stockholms kommun iBromma, har visst inrikesflyg och privatflyg. Majoriteten istockholms stadsfullmäktige uttalade i november 2022 en plan för att avveckla flygfältet[35].

Teknisk infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]
Telefonkiosk.
Huvudartikel:Tekniska försörjningssystem i Stockholm

Från andra hälten av 1800-talet byggdes olika anläggningar upp för att ge de boende tillgång till olika tjänster ofta genom ledningar förbunda med bostaden.

Vatten och avlopp gav kraftigt förbättrad hygien, levnadskvalité och hälsa.Norsborgs vattenverk ochLovö vattenverk, invigda 1904 respektive 1933, förser Stockholm och omgivning med dricksvatten frånMälaren. För avloppsloppsrening ärHenriksdals reningsverk det största.

Stadsgas började användas redan på 1850-talet för att förse gaslyktor i staden med bränsle och senare användes de även till gaspannor och gasspisar i hemmen.Gasnätet har dock från slutet av 1900-talet avvecklats. Elektricitet för belysning utomhus har funnits sedan 1877 och har sedan blivit en basal infrastruktur för staden och dess boende, och ersatt den gasanvändning som funnits. I staden har funnits egna kraftverk för el, somVärtaverket, men sedan länge köps el in från annat håll och all produktion inom staden har upphört under 2010-talet. Telefoni introducerades i slutet av 1800-talet och innebar till slutet av 1990-talet behov av egna ledningar.

Fjärrvärme ochfjärrkyla introducerades 1953 respektive 1992 och har använts för uppvärmning till hus som inte behöver egen panna. I Stockholm finns flera sådan producenter.Renhållning och sophämtning i Stockholm tar hand om hushållssopor, som till största del eldas upp i tvåsopförbränninganläggningar;Högdalenverket ochUppsala Block 5 och omvandlas där tillfjärrvärme.

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Forskning och utbildning i Stockholm
Skarpnäcks gamla skola.
Handelshögskolan.
Kungliga Tekniska högskolan.

Utbildningen i Stockholm började medmedeltidensklosterskolor. I Stockholm fanns två klosterskolor; vidfranciskanernasGråbrödraklosterRiddarholmen och viddominikanernasSvartbrödraklostret vidSvartmangatan.[36]

En tidig skolform vartrivialskolor ("lägre" lärdomsskolor och latinskolor som meddelade undervisning). En av dem varNicolai skola som är dokumenterad sedan 1315 men tros ha funnits från slutet av 1200-talet och anses vara stadens äldsta skola utöver klosterskolorna.[37]Collegium regium Stockholmense var en tidighögskola, som bildades av kungJohan III år 1576 i Stockholm men flyttades 1593 tillUppsala universitet.

Under 1700-talet grundades flera högskolor och akademier, somKungliga Akademien för de fria konsterna (1735),Kungliga Vetenskapsakademien (1739),Kungliga musikhögskolan (1771),Dramatens elevskola (1787) ochMilitärhögskolan Karlberg (1792). I enlighet medAlfred Nobels testamente utdelas sedan 1901Nobelprisen i fysik och kemi av Kungliga Vetenskapsakademien.

Sofia folkskolaSödermalm invigdes 1818 och var den förstafolkskola som byggdes på stadens initiativ. Redan innan den allmännaskolplikten infördes 1842 fanns redan ett fyrtiotal offentliga skolor, där barn från både arbetar- och medelklass fick sin (frivilliga) undervisning.

Den sexåriga skolplikten introducerades 1882 och då kom skolhusbyggen igång på allvar. Flera stora "folkskolepalats" uppfördes runtom i staden, bland demKatarina södra skola (1888),Matteusskolan (1902),Kungsholmens realskola (1908),Blommensbergsskolan (1890-1920) ochSofia skola (1910). Runt sekelskiftet 1900 fanns 36 000 skolpliktiga barn i Stockholm, av dem gick 75 procent i folkskolor medan cirka 6 000 barn från välsituerade hem fick privatundervisning.[38] En ärevördig skola ärHandelshögskolan i Stockholm som grundades 1909 på initiativ av det svenska näringslivet, och är därmed Sveriges äldstahandelshögskola.

På 1930- 1940- och 1950-talen uppfördes många moderna "läroverk", somSödermalmsskolan (1935–1936),Zinkensdammsskolan (1936),Polhemsgymnasiet (1938),Statens normalskola (1949) ochÅsö gymnasium (1950). Ofta var det för tiden välkända arkitekter som ritade de nya skolbyggnaderna imodernismens formideal, bland demPaul Hedqvist,David Dahl,Nils Ahrbom och kolleganHelge Zimdahl.

Stadens största utbildningsplats ärStockholms universitet. Den centrala verksamhet flyttade under 1970-talet från Stockholms innerstad tillFrescati, men redan si slutet av 1960-talet började universitetets campusområde anläggas. 2009 hade universitetet över 27 400 studerande.[39]

Förutom Stockholms universitet ligger i Stockholm två av Sveriges störstauniversitet;Karolinska institutet (medicin) ochKungliga Tekniska högskolan (teknik och naturvetenskap). I staden finns dessutom en lång radhögskolor, bland demBeckmans Designhögskola,Dans- och cirkushögskolan,Dramatiska Institutet,Försvarshögskolan,Gymnastik- och idrottshögskolan,Kungliga Konsthögskolan,Konstfack,Kungliga Musikhögskolan,Röda Korsets högskola,Södertörns högskola,Teaterhögskolan ochTeologiska högskolan.

Kista är sedan 1980-talet känt som Sveriges största centrum förinformationsteknologi. ICampus Kista finns filialer tillKungliga Tekniska högskolan ochStockholms universitet med cirka 5 000 studenter.Kista Science City medKista Science Tower har den högsta koncentrationen av forskare inom informationsteknologin inorra Europa. Här verkar över tusen forskare inom forskning och utveckling.[40]

I Stockholm finns en rad internationellt erkända universitet. Kungliga Tekniska högskolan rankades som världens 33:e främsta universitet i kategorin Teknik och Ingenjörsvetenskap (rank 8 i Europa) iQS World University Rankings] 2014–2015. Karolinska Institutet kom på plats 8 i kategorin Medicin och Livsvetenskap (rank 3 i Europa) och Handelshögskolan på plats 70 (25 i Europa) i Samhällsvetenskap och Management. I rankingkriterierna ingår graden av internationalisering, vetenskapliga citat per fakultetsmedlem samt internationellt rykte.[41]

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Stockholms_kommun § Befolkning och Befolkningsutveckling i Stockholm

Antalet invånare iStockholms kommun är strax under en miljon (2023),tätorten Stockholm har 1,6 miljoner (2022) ochlänet/Storstockholm 2,4 miljoner (2022). Kommunen hade en snabb befolkningstillväxt fram till 1960. Därefter har den största ökningen skett i närkommunerna, även om det återigen skett en ökning i Stockholms kommun efter 1990.

Huvudspråket i Stockholm liksom Sverige ärsvenska. En stor andel av befolkningen har kunskaper iengelska. Dedialekter,sociolekter ochetnolekter som talats i Stockholmsområdet,stockholmska, har skiftat kraftigt.Ekensnacket var utbrett under 1900-talet, och i dag är den så kalladeförortssvenskan vanlig i vissa förorter.

Stockholm har en hög andel invandrare både från andra områden i Sverige och från utlandet. Andelen födda utomlands var 2020 över 25 %.

Kultur och idrott

[redigera |redigera wikitext]
Kulturhuset ochglasobelisken.
Vasamuseet.
Huvudartikel:Kultur i Stockholm

Stockholm har som huvudstad många nationella kulturinstitutioner och museer.KulturhusetSergels torg är stadens egen kulturinstitution.[42] Stockholm är en av världens mest museitäta städer där museer somVasamuseet är av världsklass. I kommunen finns ett avUnescos världsarv,Skogskyrkogården och världsarvetDrottningholms slott ligger just utanför. År 1998 var Stockholms kommuneuropeisk kulturhuvudstad. Årligen anordnasStockholms Kulturfestival ochStockholm Pride under sommaren.

Museer

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Museer i Stockholm

Stockholm är en av världens mest museitäta städer, med omkring 70 museer, som besöks av nära 10 miljoner personer årligen.[43]

De mest besökta museerna ärSkansen ochVasamuseetSödra Djurgården, båda med över 1 miljon besökare per år.[44] Skansen är världens förstafriluftsmuseum, invigt1891 avArthur Hazelius. På Vasamuseet visasregalskeppet Vasa, världens enda bevarade 1600-talsgaleon. På Djurgården och platsen därStockholmsutställningen 1930 ägde rum ligger ytterligare flera museer:Nordiska museet,Tekniska museet,Sjöhistoriska museet,Etnografiska museet,Biologiska museet,Polismuseet ochRiksidrottsmuseet. PåSkeppsholmen finnsModerna museet,Arkitektur- och designcentrum ochÖstasiatiska museet.Naturhistoriska riksmuseet, beläget iFrescati, i närheten avStockholms universitet, är ett biologiskt och geologiskt museum.

Stockholm har flera framståendekonstmuseer; däriblandModerna Museet ochNationalmuseum för modern respektive äldre konst i olika former. Bland Stockholms övriga konstmuseer brukar nämnasMillesgården (påLidingö),Thielska galleriet,Prins Eugens Waldemarsudde och privataBonniers porträttsamling. ÄvenNordiska museet förfogar över en större konstsamling med bland annat verk avAugust Strindberg.

Litteratur och media

[redigera |redigera wikitext]
Stockholms stadsbibliotek.

I Stockholm återfinns flera bibliotek,Kungliga biblioteket iHumlegården ärSveriges nationalbibliotek ochStockholms stadsbibliotek är huvudbibliotek inom kommunen.

Flera författare och skalder har gjort staden till en del av sina verk, somCarl Michael Bellman ochAugust Strindberg. FörfattarenPer Anders Fogelström skrev Stad-serien, som skildrar Stockholm från 1800-talet fram till mitten av 1900-talet.

I staden bedrivermorgontidningarnaDagens Nyheter,Svenska Dagbladet ochDagens Industri, kvällstidningarnaAftonbladet ochExpressen sin verksamhet.

TV-koncernenTV4-gruppen, har sin bas i Stockholm.Sveriges Television (SVT) har också sitt huvudkontor i Stockholm. Även radiokoncernenSveriges Radio har sitt huvudkontor i staden. Byggnaden är belägen påOxenstiernsgatan i Stockholm.

Musik

[redigera |redigera wikitext]
Kungliga Operan, foajé och huvudtrappa.
Huvudartikel:Musik i Stockholm

Kungliga Operan (även kalladKungliga Teatern) är Sveriges nationalscen föropera ochbalett. Operan är belägen vidGustav Adolfs torg. Operabyggnaden är även hemvist förKungliga Baletten ochKungliga Hovkapellet. Byggnaden är ritad inybarockstil av arkitektAxel Anderberg och invigdes den 19 september 1898. På platsen låg tidigare detGustavianska operahuset som revs 1892.

Stockholms konserthus ligger i stadens centrum vidHötorget. Byggnaden uppfördes åren 1924–1926 efter ritningar avarkitektIvar Tengbom. Byggnaden räknas som en höjdpunkt i densvenska 20-talsklassicismen, och Stora salen har plats för 1770[45] (eller kanske 1782[46]) personer. I Stockholms konserthus utdelas den 10 december varje årNobelprisen i medicin, fysik, kemi och litteratur.

Berwaldhallen är enkonserthall som ligger påÖstermalm. Byggnaden uppfördes 1976–1979 avSveriges Radio som hemvist förSveriges Radios symfoniorkester. Huset ritades av arkitekternaErik Ahnborg ochSune Lindström.

Stockholm Jazz Festival är en av Sveriges äldsta festivaler som började 1980 påSkeppsholmen. Den flyttade 2011 tillSkansen för att senare använda flera scener runtom i Stockholm.

Stockholm har ett rikt körliv där bland andraRadiokören,Gustaf Sjökvists kammarkör,Stockholms Gosskör ochMikaeli Kammarkör hör till de mest kända.

Nöjen

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Nöjesliv i Stockholm
Kungliga Dramatiska Teatern.

Stockholm har många teatrar, somKungliga Dramatiska Teatern (Dramaten) ochKungliga Operan (se även under "Musik"). Några andra teatrar i Stockholm ärStockholms stadsteater,Teater Galeasen,Turteatern,Teater Tribunalen,Folkoperan,Moderna dansteatern,Göta Lejon,Södra teatern,Chinateatern,Vasateatern ochOscarsteatern.

Biografer i Stockholm har funnits sedan slutet av 1800-talet efter attkinematografen hade demonstrerats påStockholmsutställningen 1897. År 1905 hade Stockholm tio biografer och vid utgången av 1909 hade siffran stigit till 25 fasta biografsalonger. Flest antal biografer fanns 1943, då hade Stockholm 110 salonger. Flest biobesökare noterades 1956 med 16,8 miljoner detta år.[47] Den äldsta biografen som har varit i drift alltsedan den byggdes ärZita, som uppfördes redan 1913 under namnetVinter-Palatset. Den vackraste ärSkandia-Teatern invigd 1923 och byggd efter arkitektGunnar Asplunds ritningar. På 1990-talet och senare öppnade flera nya "Filmstäder", alltsåSF:s koncept till multibiografer.Stockholms filmfestival arrangeras varje höst sedan1990.Tempo dokumentärfestival är Sveriges största festival fördokumentärfilm. Ett flertal mindre filmfestivaler arrangeras också i Stockholmsområdet.

Stockholm har flerabarer,pubar ochnattklubbar. De största nöjesdistrikten ligger kringStureplan ochGötgatan. Vid Stureplan finns bland annat nattklubbarnaSturecompagniet ochSpy Bar som drivs avStureplansgruppen. Till andra mer kända klubbar kan räknasCafé Opera ochPatricia. Bland nöjesetablissemangen återfinnsWallmans salonger,Golden Hits ochNorra Brunn. Även ettkasino finns,Casino Cosmopol. Till de klassiska nöjesscenerna kan även räknasNalen ochFenixpalatset.

Berns salonger uppfördes 1862–1863 avkonditornHeinrich Robert Berns efterarkitektJohan Fredrik Åboms ritningar. Invigning skedde 1 augusti 1863.[48] Med sin medarbetareMagnus Isæus utvidgade han 1885 byggnaden med ytterligare en salong, vinkelställd mot den ursprungliga och samtidigt bytte man namn från Berns Salong till Berns Salonger. Berns salong var en avEuropas stora restauranger på sin tid och spelade en stor roll i Stockholms nöjesliv; 1866 visades härcancan för första gången för en svensk publik.

Klassiska restaurangskyltar i Stockholm.

Restauranger och värdshus

[redigera |redigera wikitext]
Se även: Stockholms historiska krogar, värdshus och restauranger

Storkällaren eller Rådhuskällaren med anor från åtminstone 1350-talet utgör Stockholms äldsta kända näringsställe.[49]

Carl Michael Bellman var en flitig besökare av stadens krogar, värdshus och vinkällare. I sina dikter omnämnde Bellman 113 krogar och värdshus i Stockholm och omgivning, av dem låg 30 i Gamla stan..[50]

År 2016 fanns i Stockholms kommun 3 315 krogar, kaféer och restauranger.[51] Bland de mest kända och prisade finnsOperakällaren.

I Stockholm och omgivning återstår bara två historiska matställen som driver sin verksamhet i obruten följd och på samma plats:Stallmästaregården iSolna från 1600-talets mitt ochDen gyldene freden iGamla stan som ligger på samma adress sedan 1722. ”Freden” kan därmed vara världens äldsta kontinuerligt existerande stadskrog på samma ställe.[52]

Sport och sportanläggningar

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Sport i Stockholm
Stockholms Olympiastadion.
Globen.

De största publiksporterna i Stockholm ärfotboll ochishockey. De största idrottsklubbarna ärAIK,Djurgårdens IF ochHammarby IF.

Globen (internationellt kallad:Stockholm Globe Arena), är en arena belägen iGlobenområdet i stadsdelenJohanneshov, söder om Stockholms innerstad. Den invigdes den 19 februari 1989 och är världens största sfäriska byggnad. I arenan hålls vid sidan om olika idrottsevenemang även konserter och uppträdanden. Bredvid liggerTele2 Arena, som invigdes 2013.Strawberry Arena ligger i Solna kommun, norr om Stockholms innerstad, och är nationalarena för fotboll. Strawberry Arena, som tidigare hette Friends Arena, används som hemmaplan för AIK ochsvenska fotbollslandslaget. Söder om staden uppfördes ävenTele2 Arena, som invigdes i juli 2013, där Hammarby och Djurgården spelar sina hemmamatcher.

Stockholms stadion, ursprungligenStockholms Olympiastadion byggdes till deolympiska sommarspelen 1912 i Stockholm. Den uppfördes efter ritningar av arkitektTorben Grut, har sedan dess använts för åtskilliga sporttävlingar, huvudsakligen fotboll och friidrott.

Kungliga tennishallen ligger på Östermalm ochEriksdalsbadet för simport på Södermalm.

Några större arrangemang i uval:

  • Stockholm Marathon är ett årligt maratonlopp genom Stockholms centrala delar. Starten går utanför Stockholms Olympiastadion och målgången är inne på stadion. Loppet är det största maratonloppet i Sverige med över 15 000 deltagare.
  • Tjejmilen är en årlig löpartävling för damer som går på en 10 km lång löparbana runtDjurgården. Första Tjejmilen hade premiär den 19 augusti 1984.
  • Midnattsloppet är en löptävling som arrangeras förutom i Stockholm även iGöteborg ochKöpenhamn avHammarby IF. Det första midnattsloppet ägde rum påSödermalm i Stockholm 1982. Loppets längd varierade fram till 1995, när distansen bestämdes slutgiltigt till 10 000 meter.
  • Riddarfjärdssimningen är en simtävling påRiddarfjärden som arrangeras årligen i början av augusti. Föregångaren till Riddarfjärdssimningen varStrömsimningen som började 1920 och inställdes 1927 på grund av den dåliga vattenkvalitén. 1976 upptogs tävlingen igen under namnet "Riddarfjärdssimningen" sedan vattenproverna i Riddarfjärden åter blivit fullt acceptabla. Numera går den 1 600 meter långa sträckan mellanStockholms stadshus ochRålambshovsparken. Tillsammans med Midnattsloppet ingår Riddarfjärdssimningen iStockholm 2atlon.

Internationella relationer

[redigera |redigera wikitext]
Spaniens ambassad i Stockholm.
Norges ambassad i Stockholm.
Schweiz ambassad i Stockholm.

Såsom Sverigeshuvudstad är Stockholm säte för ett stort antal utländskaambassader och andrabeskickningar, såväl somresidens. Staden huserade 2008 103 ambassader, och 64 länder hade då ackrediteradeambassadörer, varav många dock har sina residens iBerlin,Bryssel,Köpenhamn ellerLondon.[53]

De flesta ambassadernasfastigheter är belägna påÖstermalm. Några av de största ligger iDiplomatstaden, mellanGärdet ochDjurgårdsbrunnsviken;

Flera av dessa låg tidigare iLärkstaden, där alltjämt ett flertal ambassader återfinns, däribland

En större koncentration av ambassader finns även iVillastadenÖstermalm, däribland

Tidigare låg ävenRysslands ambassad i Villastaden, men återfinns numer i en stor anläggning iMariebergKungsholmen.[54]

Internationella flottbesök

[redigera |redigera wikitext]
Vy över Saltsjön från Södermalm med fartyg ur svenska flottan och andra flottor, i samband med kronprinsessbröllopet 2010.
Vy överSaltsjön frånSödermalm med fartyg ursvenska flottan och andra flottor, i samband medkronprinsessbröllopet 2010.
Skeppsbroraden med norska kungaskeppen Norge (till vänster) och danska Dannebrog (till höger), även dessa i samband med kronprinsessbröllopet.
Skeppsbroraden med norska kungaskeppenNorge (till vänster) och danskaDannebrog (till höger), även dessa i samband med kronprinsessbröllopet.


Se även

[redigera |redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^SeStockholms kommun#Kommun eller stad

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^läs online,www.statistikdatabasen.scb.se .[källa från Wikidata]
  2. ^Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2025,SCB, 12 november 2025,läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^hämtat från:italienskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  4. ^Det står iSveriges grundlag RF (1974:152) 4.kap 1§Arkiverad 24 november 2010 hämtat från theWayback Machine. att riksdagen skall sammanträda i Stockholm.
  5. ^"Stockholmsregionen är Sveriges största storstadsregion och landets ekonomiska centrum. Regionen svarar för en tredjedel av Sveriges BNP och omkring 30 procent av Sverigessysselsättning i det privata näringslivet."Martin Andersson, professor iindustriell ekonomi vidBlekinge Tekniska Högskola i rapportenStockholmsregionen i Sveriges ekonomiska geografi
  6. ^[www.scb.se/MI0810 ”Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet”]. Statistiska centralbyrån (SCB). 24 november 2021. www.scb.se/MI0810. Läst 27 september 2024. 
  7. ^ [ab]””Stockholms stad inför dataslöjd på skolschemat””. Arkiverad frånoriginalet den 24 september 2015.https://web.archive.org/web/20150924045022/http://www.dn.se/debatt/stockholms-stad-infor-dataslojd-pa-skolschemat/. Läst 10 februari 2015. 
  8. ^Henrikson, Alf (1985). Ända från Vendelkråka: en nordisk kronologi. Trevi. sid. 124.ISBN 978-91-7160-706-5. Läst 19 augusti 2024 
  9. ^ [ab]”Gamla Stan i Stockholm - Stockholms grundande”. www.stockholmgamlastan.se. Arkiverad frånoriginalet den 7 april 2016.https://web.archive.org/web/20160407232629/http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/historia/grundandet.php. Läst 8 oktober 2015. 
  10. ^Svensk historia, av Alf Henrikson 1963. Bonniers.ISBN 91-0-055344-1
  11. ^Nilsson, Lars (2008).Alla svenska städer: befolkningArkiverad 28 juli 2010 hämtat från theWayback Machine.. Cybercity.
  12. ^”Stockholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stockholm-(kommun-ingress). Läst 12 juli 2022. 
  13. ^”Stockholms stad: Parker och grönområden.”. Arkiverad frånoriginalet den 1 november 2014.https://web.archive.org/web/20141101234919/http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Parker-och-gronomraden/. Läst 1 november 2014. 
  14. ^”Uppgift enligt Stockholmtown.com”. Arkiverad frånoriginalet den 28 december 2008.https://web.archive.org/web/20081228153520/http://www.stockholmtown.com/templates/page____3720.aspx. 
  15. ^”Landskapsklimat”. smhi.se.SMHI. Arkiverad frånoriginalet den 3 januari 2008.https://web.archive.org/web/20080103060122/http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=5664&l=sv. 
  16. ^klimatnoteringstabell från SMHI, "Geografiska tabeller" Almkvist&Wiksell best.nr. för läromedel 21-04935-1 B, art nr 21-04935-1, ISBN saknas märkligt nog
  17. ^”Sveriges klimat”. smhi.se.SMHI. Arkiverad frånoriginalet den 19 oktober 2007.https://web.archive.org/web/20071019094007/http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=5441&l=sv. 
  18. ^”Soltimmar”. Miljöbarometern/Klimat/Lokal väderstatistik/Soltimmar. Stockholms stad. Arkiverad frånoriginalet den 12 januari 2012.https://web.archive.org/web/20120112100258/http://miljobarometern.stockholm.se/key.asp?mo=1&dm=2&nt=9. Läst 28 juli 2011. 
  19. ^”Temperaturrekord i Stockholm och Uppsala”. Arkiverad frånoriginalet den 16 oktober 2014.https://web.archive.org/web/20141016120529/http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/temperaturrekord-i-stockholm-och-uppsala-1.4735. Läst 1 november 2014. 
  20. ^Statistik öfver Sverige, Grundad på offentliga handlingar : jemte en karta öfver den nordiska halfön, [Andra Uplagan, Tillökt och förbättrad], Carl af Forsell, Stockholm 1833, s. 18
  21. ^”Väderobservationer vid Stockholms observatorium 250 år” ( PDF). smhi.se.SMHI. januari 2006. Arkiverad frånoriginalet den 12 april 2018.https://web.archive.org/web/20180412211937/https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2854!/faktablad_stockholm%5B1%5D.pdf. Läst 3 februari 2009. 
  22. ^”Uppgift enligt Observatoriemuseet”. Arkiverad frånoriginalet den 27 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100827122204/http://www.observatoriet.kva.se/svenska/utstallningar/bas/vaderlek.html. 
  23. ^svenska almanackan
  24. ^Pemer, Mats (red) (2006). Stockholm bygger 06. Stockholm:Stockholmia förlag. sid. 41 f.Libris10147788.ISBN 91 7031 162 5.https://web.archive.org/web/20150326171937/http://www.stockholmia.stockholm.se/press.php?artikel=6 
  25. ^”Pdf angående "Program för stadsutveckling, diskussionsunderlag juni 2008.”. Arkiverad frånoriginalet den 12 juni 2021.https://web.archive.org/web/20210612090810/https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=108311. 
  26. ^”Byggprojektet Norra Station”. Arkiverad frånoriginalet den 10 december 2010.https://web.archive.org/web/20101210001459/http://stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Exploateringskontoret/Ovriga-byggprojekt-i-innerstaden/Norra-Station/. 
  27. ^”Statens fastighetsverk - Riddarholmskyrkan”. Arkiverad frånoriginalet den 15 april 2008.https://web.archive.org/web/20080415081113/http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/riddarholmen/Riddarholmskyrkan.html. .
  28. ^Bedoire 1977, sida 71
  29. ^”Regeringskansliet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/regeringskansliet. Läst 2 februari 2023. 
  30. ^”Uppgifter enligt Stokab”. Arkiverad frånoriginalet den 17 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100817224054/http://www.stokab.se/templates/StandardPage.aspx?id=854. 
  31. ^Näringslivet i siffror. Arkiverad frånoriginalet den 20 december 2007.https://web.archive.org/web/20071220000030/http://www.stockholmbusinessregion.se/templates/page____12283.aspx. 
  32. ^Besöksnäring. Arkiverad frånoriginalet den 12 december 2007.https://web.archive.org/web/20071212045949/http://www.stockholmbusinessregion.se/templates/page____12282.aspx. 
  33. ^”Uppgift enligt beta.stockholmtown.com/”. Arkiverad frånoriginalet den 10 april 2009.https://web.archive.org/web/20090410060037/http://beta.stockholmtown.com/sv/Gora/Tips/Stockholm-top-10/. 
  34. ^Stockholms hamnar: ”1950-1999”, läst 2011-02-10Arkiverad 10 mars 2012 hämtat från theWayback Machine.
  35. ^”Finansborgarrådets förslag till budget 2023”. Stockholms stad. Arkiverad frånoriginalet den 26 november 2022.https://web.archive.org/web/20221126160927/https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/sa-anvands-dina-skattepengar/finansborgarradets-forslag-till-budget-2023.pdf. Läst 22 november 2022. 
  36. ^”Stockholm Gamla stan "Utbildningen i Gamla Stan..."”. Arkiverad frånoriginalet den 12 maj 2011.https://web.archive.org/web/20110512015257/http://www.stockholmoldtown.se/attveta.php?id=attvetautbildning. Läst 23 november 2010. 
  37. ^”Stockholm Gamla stan allt du behöver veta”. Arkiverad frånoriginalet den 12 maj 2011.https://web.archive.org/web/20110512015257/http://www.stockholmoldtown.se/attveta.php?id=attvetautbildning. 
  38. ^Friman (2008), sida 146
  39. ^”Universitet & Högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2009”. Arkiverad frånoriginalet den 23 juli 2010.https://www.webcitation.org/5rRahvxJx?url=http://www.hsv.se/download/18.1dbd1f9a120d72e05717ffe2356/0912R.pdf.  ISSN 1400-948X
  40. ^”Kista Science City”.http://www.kista.com/adimo4/(S(a10eod55uo1hr255um0lkziy))/site/kista/web/default.aspx?p=1387&t=h401&AspxAutoDetectCookieSupport=1. [död länk]
  41. ^”QS World University Rankings 2014/15 by Faculty”. Arkiverad frånoriginalet den 26 januari 2017.https://web.archive.org/web/20170126113435/http://www.topuniversities.com/faculty-rankings. Läst 17 april 2015. 
  42. ^”100 Kulturhusdagar”. Arkiverad frånoriginalet den 8 mars 2012.https://web.archive.org/web/20120308145328/http://100kulturhusdagar.blogspot.com/2010/05/hon-valjer-kulturhuset-framfor-johnny.html. 
  43. ^”Hitta lågprisflyg”.http://www.hittalågprisflyg.se/l%C3%A5gprisflyg/%C3%84ngelholm/Stockholm/. [död länk]
  44. ^Catharina Ingelman-Sundberg (12 januari 2009). ”Museibesökarna blev fler 2008”. Svenska Dagbladet Kultur: s. 4. Arkiverad frånoriginalet den 7 januari 2023.https://web.archive.org/web/20230107231417/https://www.svd.se/a/961dc05e-b947-342a-972b-40d5a1c687bb/museibesokarna-blev-fler-2008. Läst 26 februari 2009. 
  45. ^”Våra salar”. Arkiverad frånoriginalet den 27 augusti 2011.https://web.archive.org/web/20110827025520/http://www.konserthuset.se/Default.aspx?PageId=151&Sida=V%C3%A5ra+salar. Läst 13 juni 2011.  Kungliga filharmonikerna, Stockholms konserthus
  46. ^”Byggnaden, Stora salen, Lite fakta”. Arkiverad frånoriginalet den 16 december 2008.https://web.archive.org/web/20081216054405/http://www.konserthuset.se/Default.aspx?MenuId=28&Meny=Byggnaden&InformationPageItemId=4&Kategori=Stora%20salen. Läst 13 juni 2011.  Kungliga filharmonikerna, Stockholms konserthus
  47. ^Berglund (1993), sida 170 och 189
  48. ^Berns salonger iNordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
  49. ^Bolin, Gunnar (1940). Samfundet S:t Eriks årsbok 1940, kapitel "Vinkällare, krogar och gårkök i Stockholm år 1671". Stockholm: Gösta Selling (utgivare). sid. 133 
  50. ^”Umeå Universitet: 1700-talets Stockholm genom Fredmans epistlar av Pernilla Ulvblom”. Arkiverad frånoriginalet den 2 februari 2017.https://web.archive.org/web/20170202062016/http://formbarabyran.se/Om/uppsatsBpernillUlvblom.pdf. Läst 26 augusti 2019. 
  51. ^”Mitt i Stockholm: 500 fler krogar i Stockholm – på tio år, publicerad 21 augusti 2017.”. Arkiverad frånoriginalet den 26 augusti 2019.https://web.archive.org/web/20190826085942/https://mitti.se/nyheter/fler-krogar-stockholm/. Läst 26 augusti 2019. 
  52. ^”Tidningen Hotell och Restaurang: Filip Fastén öppnar "nya" Gyldene Freden”. Arkiverad frånoriginalet den 20 augusti 2019.https://web.archive.org/web/20190820150035/https://www.hotellorestaurang.se/filip-fasten-oppnar-nya-gyldene-freden-139553/nyhet.html. Läst 26 augusti 2019. 
  53. ^Jämfören:List of diplomatic missions in Sweden, 10 december 2008
  54. ^”Diplomatlistan”. Arkiverad frånoriginalet den 17 mars 2011.https://web.archive.org/web/20110317033624/http://www.sweden.gov.se/sb/d/5358/a/97684. 

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Stockholm
IndelningStockholms stadshus torn
Underartiklar
Platser
Byggnader och
anläggningar
Historia
Övrigt
Portal:Stockholm
 
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Huvudstäder iEuropa
   
Huvudstäder i ickesuveräna stater i kursiverad stil.
v  r
Sveriges residensstäder
Nuvarande
ABStockholm ·CUppsala ·DNyköping ·ELinköping ·FJönköping ·GVäxjö ·HKalmar ·IVisby ·KKarlskrona ·MMalmö ·NHalmstad ·OGöteborg ·SKarlstad ·TÖrebro ·UVästerås ·WFalun ·XGävle ·YHärnösand ·ZÖstersund ·ACUmeå · BDLuleå
Sveriges riksvapen
Avskaffade
v  r
Svenska kyrkans stiftsstäder
Nuvarande
v  r
Historiska avbildningar avStockholm
Historiska bildverk
Blodbadsplanschen (1524) ·Vädersolstavlan (1535) ·Stockholmsvyerna i Civitates orbis terrarum (1570-talet) ·Stockholms stadsmuseums 1600-talspanorama (före 1636) ·Keysers panorama (1637) ·Sigismund von Vogels stockholmspanorama (1647) ·Wolfgang Hartmanns utsikt över Stockholm från öster (1650) ·Johan Sasses vy över Stockholm från väster (1652) ·Kopparstick från Karl X Gustavs begravning (1660) ·Stockholmsvyerna i Suecia antiqua et hodierna (ca 1660-1710) ·Tre Kronor från Slottsbacken (1661) ·Sverige under år 1674 (1674) ·Johan Fredrik Martins stockholmspanorama (1770-talet) ·Johan Sevenboms stockholmsutsikter (1770-1784) ·Elias Martins "Utsikt över Stockholm" (1790-talet) ·Carl Johan Billmarks stockholmspanorama (1868) ·Heinrich Neuhaus stockholmspanorama (1870-talet) ·OA Mankells stockholmspanorama (1870-1871) ·Stockholms stads byggnadsritningar (1713–1978)
Historiska kartverk
Stadslandskapets
förändringar i bild
Portal:Stockholm
v  r
Ambassader iStockholm
Koordinatmärkta artiklar i Wikimap
Nuvarande
ambassader
Afghanistan ·Albanien ·Algeriet ·Angola ·Argentina ·Armenien ·Australien ·Azerbajdzjan ·Bangladesh ·Belarus ·Belgien ·Bolivia ·Bosnien och Hercegovina ·Botswana ·Brasilien ·Bulgarien ·Chile ·Colombia ·Cypern ·Danmark ·Dominikanska Republiken ·Ecuador ·Egypten ·El Salvador ·Eritrea ·Estland ·Etiopien ·Filippinerna ·Finland ·Frankrike ·Förenade arabemiraten ·Georgien ·Grekland ·Guatemala ·Indien ·Indonesien ·Irak ·Iran ·Irland ·Island ·Israel ·Italien ·Japan ·Kanada ·Kazakstan ·Kenya ·Kina ·Kongo-Brazzaville ·Kongo-Kinshasa ·Kroatien ·Kosovo ·Kuba ·Kuwait ·Laos ·Lettland ·Libanon ·Libyen ·Litauen ·Malaysia ·Marocko ·Mexiko ·Moçambique ·Moldavien ·Mongoliet ·Namibia ·Nederländerna ·Nicaragua ·Nigeria ·Nordkorea ·Nordmakedonien ·Norge ·Nya Zeeland ·Pakistan ·Palestina ·Panama ·Peru ·Polen ·Portugal ·Qatar ·Rumänien ·Rwanda ·Ryssland ·Saudiarabien ·Schweiz ·Serbien ·Slovakien ·Spanien ·Sri Lanka ·Storbritannien ·Sudan ·Sydafrika ·Sydkorea ·Syrien ·Tanzania ·Thailand ·Tjeckien ·Tunisien ·Turkiet ·Tyskland ·Ukraina ·Ungern ·Uruguay ·USA ·Uzbekistan ·Venezuela ·Zambia ·Zimbabwe ·Vatikanstaten ·Vietnam ·Österrike
Tidigare
ambassader
Honduras(Stängdes 2014) ·Paraguay(Stängdes 2020) ·Slovenien(Stängdes 2012) ·Tjeckoslovakien (Stängdes 1992) ·Östtyskland (Stängdes 1990)
Portal:Stockholm
v  r
Utländska kulturinstitut i Stockholm
Portal:Stockholm
v  r
Kommunikationer i Stockholm
Portal:Stockholm
v  r
Tekniska försörjningssystem i Stockholm
Renhållning och
sophämtning
Högdalsreservoaren och Högdalenverket.
Vatten och avlopp
Vattentorn och
vattenreservoarer
Gas
Elektricitet
El- och värmeverk
Övrigt
Portal:Stockholm


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholm&oldid=58567142
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp