Stjärnenatt (ävenStjärnenatt i Saint-Rémy,[1] originalDe sterrennacht) är enmålning av dennederländskepostimpressionistiske konstnärenVincent van Gogh från1889. Tavlan, som föreställer en nattlig sydfransk vy innan gryningen med en virvlande natthimmel, är ett av van Goghs mest kända verk. Sedan 1941 har tavlan varit del av den permanenta utställningen vidMuseum of Modern Art[2] iNew York.
Målningen avbildar den nattliga vyn utanför fönstret från van Goghs rum på sanatoriet iSaint-Rémy-de-Provence. Konstnären hade på egen begäran tagits in på nervhemmet i maj. Hemmet, som inhystes i ett före dettakloster, var främst inriktat mot välbärgade personer, och det var mindre än halvfullt när van Gogh anlände. Därigenom kunde han inte bara få ett sovrum på övervåningen utan även ett rum på första våningen som han använde somateljé.
Under det år som van Gogh stannade på nervhemmet fortsatte han den flitiga produktion av målningar som han påbörjat under sin vistelse iArles. Under maj 1889 målade hanIrisar, i september samma år sitt blå självporträtt.Stjärnenatt kom till runt eller strax före 18 juni, eftersom han nämner målningen i ett brev till brodernTheo som daterats till detta datum.
Stjärnenatt målades dagtid i ateljén på bottenvåningen. Vyn över landskapet har dock identifierats som från hans sovrum, vilket vette mot öster. Denna utsikt användes i sammanlagt inte mindre än 21 olika van Gogh-målningar. Han avbildade vyn vid olika tidpunkter under dagen och under olika väderförhållanden, inklusive soluppgången, månens uppgång, soldränkta dagar, mulna dagar, blåsiga dagar och vid minst ett tillfälle vid regn.
Personalen på hemmet tillät inte van Gogh att måla i sitt sovrum, men han hade där möjlighet att göra skisser i tusch eller kolstift. Så småningom började han göra sina tavlor utifrån tidigare målningar med samma vy. Gemensamt för alla dessa målningar är den diagonala linjen som kommer in från höger, en linje som motsvarar de låga kullarna iChaîne des Alpilles. I 15 av 21 målningar synscypresser bortom denstengärdesgård som avgränsarvetefältet.
Stjärnenatt är den enda av de 21 målningarna som presenterar en nattlig vy från sovrumsfönstret.
Den virvlande natthimlen är tydligt framträdande i målningen, där månen i höger bildkant är inedan.
Cypresser i stjärnenatt, enteckning av van Gogh gjord i juni 1889 efter den då färdiga tavlan.
Efter att först ha varit avvaktande sände van GoghStjärnenatt till Paris och brodernTheo. Detta skedde 28 september 1889, och med på transporten var också nio eller tio andra av Vincents målningar.[3]
Theo van Gogh avled mindre än sex månader efter brodern, i januari 1891. Theos änkaJo blev därefter förvaltare av Vincent van Goghs kvarlåtenskap. 1900 sålde honStjärnenatt till poetenJulien Leclercq, som i sin tur året därpå sålde tavlan vidare tillGauguins vänÉmile Schuffenecker.
Därefter återköpte Jo målningen från Schuffenecker, innan hon 1906 på nytt sålde den – denna gång till Oldezeel-galleriet iRotterdam. Tavlan var i Rotterdambon Georgette P. van Stolks ägo från 1906 och fram till att hon 1938 sålde den till den internationella konsthandlarenPaul Rosenberg. Via Rosenberg förvärvadeMuseum of Modern ArtStjärnenatt, och sedan 1941 tillhör målningen museets permanenta utställning.[4]
Tavlan har allmänt hyllats som van Goghsmagnum opus och har reproducerats många gånger. Nedan syns ett antal bildexempel på reproduktioner och bildreferenser till målningen.
Pickvance, Ronald (1986) (på engelska). Van Gogh In Saint-Rémy and Auvers (exhibition catalog,Metropolitan Museum of Art). New York: Metropolitan Museum of Art, Abrams.ISBN 0-87099-477-8
_02_ies.jpg)
.jpg)
