Uppslagsordet ”Stettin” leder hit. För fregatten i svenska flottan, seStettin (1695). För den tyska ångdrivna isbrytaren, seStettin (isbrytare). För fastigheten på Gärdet, seStettin 7.
Szczecin (/ˈʂt͡ʂɛt͡ɕin/(fil)) ellerStettin[3] påsvenska ([stɛˈtiːn];tyskt uttal: [ʃtɛˈtiːn]) är enhamnstad vid flodenOder i nordvästraPolen och huvudort iVästpommerns vojvodskap. Stadskommunen hade 2018 cirka 403 900 invånare (727 000 inom hela storstadsområdet) och är därmed den största staden i vojvodskapet och Polens sjunde största stad, med administrativpowiatstatus. Szczecin är ett viktigt politiskt, kulturellt och ekonomiskt centrum för den nordvästra delen av landet, samt enuniversitetsstad och viktig transportknutpunkt.[4] Genom staden flyter flodenOder, som här utvidgas tillDąbiesjön och norrut har förbindelse med Östersjön viaOderlagunen.
Under den senare delen av medeltiden var staden Stettin medlem av det mäktiga handelsförbundetHansan. Stettin var huvudstad iSvenska Pommern under den svenska stormaktstiden, ingick senare iPreussen ochTyska riket och kom efter andra världskriget att tillhöra Polen.
Oder flyter från söder genom Szczecin. Floden, som i sitt mellersta lopp längre söder om Szczecin är gränsflod mot Tyskland, rinner i det nedre loppet omkring Szczecin helt på polskt territorium, då gränsen här löper en bit väster om floden. Oder mynnar i en bukt, som i norr har förbindelse med Östersjön nära hamnstadenŚwinoujście (Swinemünde). Bukten –Oderlagunen (tyska:Stettiner Haff, polska:Zalew Szczeciński) – åtskiljs från Östersjön genom öarnaUsedom ochWolin.[5] Omedelbart nordost om staden liggerDąbiesjön ellerDammsjön (polska:Jezioro Dąbie, tyska:Dammscher See), en insjö som bildar en utvidgning av Oder strax före dess utlopp i Oderlagunen.
Szczecins Gamla stad ligger vid den historiska hamnen på västra sidan av Oders västra fåra, och utgör tillsammans med den omgivande Nya staden stadens historiska innerstad. Staden växte kraftigt i samband med industrialiseringen och utvidgades med ett stort antal kringliggande kommuner 1939, då bland annat den gamla hansestaden Altdamm (idag stadsdelenDąbie) på östra sidan av Oder införlivades med stadskommunen. Ytterområdena uppvisar fortfarande tydliga spår av den gamla bystrukturen, är glesare bebyggda än stadskärnan med isolerade villa- och hyreshusområden och utgörs även till viss del av jordbruksmark.
Szczecins 37 stadsdelar, fördelade på 4 stadsdelsområden: Śródmieście (Innerstaden) i gult, Zachód (Väst) i lila, Północ (Norr) i grönt och Prawobrzeże (Högra stranden) i rosa.Szczecins stadshus, ursprungligen uppfört som regeringsbyggnad förprovinsen Pommern.
Szczecin indelas i fyra stadsdelsområden: Śródmieście (Innerstaden), Północ (Norr), Zachód (Väst) och Prawobrzeże (Högra stranden), med 37 stadsdelar(osiedla).
Pommern och regionen omkring floden Oders mynning är befolkade sedan stenåldern. EnligtTacitus och moderna historiker[vem?], bodde under romersk tid enöstgermansk stam,rugierna, i regionen, men huruvida en större bosättning då fanns på platsen för dagens Szczecin är mer osäkert då de arkeologiska spåren är glesa.[källa behövs] Rugierna lämnade området på 400-talet underfolkvandringstiden.
Stora delar av Gamla Stan återuppbyggdes eller renoverades under 1990-talets senare hälft.
I de första dokumenterade omnämnandena av orten 1123 och 1140 kallas denStetin; namnet tros komma från en slavisk rot men den exakta betydelsen är omdebatterad.[6] Från 1400-talet och framåt förekommer stavningen med dubbelt t som snart blev den brukliga.[7] Staden kallades även från 1300-talet förAlten-Stettin för att särskilja den frånNeustettin (polska:Szczecinek) som grundades 1310.[7][8] Fram till början av 1800-talet förekom formernaAlt-Stettin,Altstettin ochStettin parallellt ,[9] innan man övergav den längre formen till förmån för det nuvarandeStettin på tyska.[7] Efterandra världskrigets tvångsförflyttningar av den tysktalande befolkningen blev stadens befolkning huvudsakligen polsktalande, och den polska namnformenSzczecin är sedan 19 maj 1946 stadens officiella namn på polska.[10]Szczecin används idag internationellt parallellt med den äldre ursprungliga namnformenStettin. På bland annat tyska, danska och svenska är dock den tyska namnformen fortfarande allmänt i bruk[11][12]. På svenska har staden också historiskt namngivits som Stättin[13] eller Stetin, innan Stettin blev den svenska etablerade namnformen[14].
Berliner Tor, minnesmonument från då Sverige sålde Stettin till Preussen 1720.
Szczecin ligger i den västra delen av det historiska landskapetPommern, på tyska benämntVorpommern. Vorpommerns största del ligger idag iMecklenburg-Vorpommern iTyskland, medan den mindre polska delen av Vorpommern tillsammans medHinterpommern utgör den region som i Polen benämnsVästpommern.
Stadens belagda förhistoria går tillbaka till 700–900-talet, då de äldsta arkeologiska spåren av en fast bosättning är från denna tid. På den plats där slottet ligger idag fanns en slavisk bosättning. I slutet av 900-talet blev orten del avPolen, och år 1005 blev Pommern med Szczecin ett separat hertigdöme under polsk länsöverhöghet. Under denna tid kristnades den lokala befolkningen. Perioden av polsk suveränitet över Vorpommern och Szczecin varade cirka 60 år. År 1173 intogs och förstördes borgen av danska trupper. 1190 anlades en ny borg på platsen och den danska överhögheten över de pommerska hertigarna varade fram till 1227, dåValdemar Sejrs nederlag islaget vid Bornhöft mot de nordtyska furstarna medförde att territorierna längs den södra Östersjökusten frigjorde sig från den danska kronan. Istället kom de lokala hertigarna avhuset Grip att öka sitt inflytande, med början underBarnim I av Pommerns långa regering i mitten av 1200-talet.
Wały Chrobrego, boulevarder vid flodenSzczecin centrum
Under 1200-talet skedde en organiserad inflyttning av tysktalande bosättare till Pommern, och dessa kom snart att utgöra majoriteten av städernas handelsmän och hantverkare. Staden Stettin fick sina stadsrättigheter avBarnim I av Pommern år 1243 enligt en version avMagdeburgrätten och blev 1278 medlem av det mäktiga handelsförbundetHansan. HertigOtto I av Pommern gjorde Stettin till hertigdömets huvudstad i början av 1300-talet och lät grundlägga en borg 1309. Hans efterföljare hertigBarnim III av Pommern kom i konflikt med stadens borgerskap om rätten till marken där det nuvarande slottet står; efter konfliktens lösning 1346 påbörjades bygget av det nuvarande slottet.
Reformationen infördes i staden och Pommern under hertigBarnim IX:s regering i mitten av 1500-talet och hertigen lät även grundaPädagogium, som i 400 år kom att bli en av Pommerns viktigaste utbildningsinstitutioner, sedermera under namnetMarienstiftsgymnasium. Den13 december1570 slöts i stadenfreden i Stettin, den fred som gjorde slut påNordiska sjuårskriget mellanSverige ochDanmark.[15]
År 1939 utvidgades staden med flera grannkommuner i samband med bildandet av "Stor-Stettin" (Groß Stettin), bland dessaPölitz och den dittills självständiga historiska hansestadenAltdamm, idag stadsdelen Dąbie på östra sidan av Oder.
Szczecins synagoga förstördes i samband medKristallnatten i november 1938, ruinerna finns fortfarande kvar i centrum – övervuxna med gräs. Omkring tusen judar deporterades från staden till de polska ockuperade områdena i början av andra världskriget. I samband med ett större bombanfall 1944 från det brittiskaRAF Bomber Command förstördes den gamla staden och hamnen till 90 procent och övriga stadsdelar till 70 procent. Staden ockuperades avRöda armén 26 april 1945 och polska myndigheter tog kontroll över staden. EnligtJaltakonferensen var det tänkt attpolsk-tyska gränsen skulle dras öster om Stettin och Röda armén kastade därmed ut de polska ämbetsmännen från staden. Röda armén tillsatte i maj 1945Erich Wiesner (SED) somborgmästare över staden. Samtidigt under tiden ökade stadens tyska befolkning kraftigt, då många hade flytt eller blivit tvångsförflyttade till Stettin, närÖstpreussen,Västpreussen ochHinterpommern skulle ställas under "tillfällig" polsk/sovjetisk förvaltning. Många tyskar stannade kvar i staden i förhoppning att det skulle bli en del avÖsttyskland, då staden ligger på västra sidan avOder.
Vy från stadens sönderbombade centrum vid krigsslutet 1945.
VidPotsdamkonferensen år 1945 beslutade man att gå emot det ursprungliga förslaget och istället draOder-Neisse linjen väster om Stettin ochSwinemünde, så att städerna skulle tillfalla Polen, detta då före detta norraOstpreussen med staden Königsberg (nuvarandeKaliningrad) kom underrysk/sovjetisk kontroll istället för polsk. År 1947 ställdes därmed staden tillsammans med övrigt tyskt område öster omOder-Neisse-linjen, under tillfälligpolsk förvaltning. Den huvudsakligen tysktalande befolkningen i den till stor del sönderbombade stadenfördrevs 1946–1949 och ersattes under slutet av 1940-talet och 1950-talet av polsktalande inflyttade från andra delar av Polen och Sovjetunionen. Vidare bytte stadens myndigheter officiellt stadens namn, från den tyska namnformenStettin till den polska namnformenSzczecin, i likhet med andra tidigare tyska städer i Polen. År1990 ingicks ett fördrag mellan dentyska förbundsrepubliken och Polen varigenom Tyskland avsade sig alla territoriella anspråk på de avträdda områdena.
Stettin/Szczecin har ett strategiskt läge nära Oders utlopp i Östersjön. Staden figurerade som en ny viktig gränsstad iWinston Churchills tal från 1946, där han populariserade begreppetjärnridån:
Szczecins industri och hamn återuppbyggdes efter kriget, och staden blev administrativt centrum för Szczecins vojvodskap. Hamnen förblev under sovjetisk kontroll fram till 1955, då den överlämnades till polska myndigheter. Szczecins varvsindustri kom tillsammans medGdańsk att bli ett centrum för arbetarprotester motden kommunistiska regeringen, medstora protester 1970 samtaugustistrejkerna 1980, i samband med bildandet avfackföreningen Solidaritet(Solidarność). Nya strejker 1988–1989 i bland annat Szczecin ledde fram till rundabordssamtalen i Warszawa i februari 1989, då processen mot fria demokratiska val i Polen inleddes.
1972 blev Szczecins återuppförda S:t Jakobskyrka biskopssäte för det då nyinrättade Szczecins katolska stift. Stadens pedagogiska högskola ombildades tillSzczecins universitet 1984. Sedan de polska administrativa reformerna 1999 är staden huvudstad för det då nybildadeVästpommerns vojvodskap, och utgör inom detta ett självständigt stadsdistrikt medpowiatstatus.
Dittillsvarande svenska handelsagenturen i Stettin omvandlades 1815 till konsulat. Det upphöjdes 1841 till generalkonsulat samt blev åter konsulat perioden 1906–1945. Efter stadens inlemmande i Polen efter andra världskriget inrättades 1948 ett lönat konsulat; befattningen som konsul eller konsularagent upprätthölls tidvis av den svenske sjömansprästen. Detta är ett honorärkonsulat sedan 1998.
Stora delar av stadskärnan förstördes underandra världskriget och de förstörda delarna har endast till mindre del rekonstruerats under efterkrigstiden, för att istället ersättas av modernare bebyggelse. Av den äldre medeltida bebyggelsen omkring hamnen i Gamla staden förstördes 90 procent och endast vissa rester har återuppbyggts, bland annat slottet, det medeltida rådhuset och Sankt Jakobskyrkan som idag är stadens domkyrka. Sedan 1990-talet har bebyggelsen omkring rådhuset och det medeltida marknadstorget delvis återskapats i historiskt inspirerad stil.
Sevärdheter är bland annat Szczecins slott (även kallat de Pommerska hertigarnas slott), Gamla Stan, Waly Chrobrego (tyska Hakenterrasse), en triumfbåge från 1700-talet (Brama Portowa) samt ettBismarckstorn. Det finns även ett nytt köpcentrum vid namn Galaxy i staden.
Här finns också en av världens äldsta i bruk varande biografer med oavbrutna filmvisningar sedan 1907; dagens namn är Kino Pionier ("Pionjär").[17]
MotorvägenA6 löper förbi Szczecin västerut motBerlin. Motorvägen är även känd under namnetBerlinka, som byggdes i slutet på 30-talet till Stettin. Dessutom passerar de polska nationella vägarna DK3 och DK13 staden.
Staden har en internationell flygplats,Szczecin-Golenióws flygplats (SZZ), belägen utanför grannstadenGoleniów. Flygplatsen har huvudsakligen lågprisflyg till europeiska destinationer samt reguljärt inrikesflyg medLOT tillWarszawa.
Szczecin-Świnoujścies hamn är Polens näst största hamn och sköter huvuddelen av sjötransporterna till och från västra Polen. I hamnen sker omlastning mellan havsgående sjöfart och flodtrafiken påOder. Färjetrafiken på omkring 740 000 passagerare årligen utgår huvudsakligen från Świnoujście. Före 1945 var hamnen även en viktig utförselhamn för industrier iBerlin-regionen i Tyskland.
^Applebaum, Anne (2013). Järnridån: det kommunistiska maktövertagandet i Östeuropa 1945–1956. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 15.ISBN 978-91-0-013519-5Originalcitat: ”From Stettin in the Baltic to Trieste in the Adriatic, an iron curtain has descended across the Continent."
^Pionier 1907 Biografens hemsida(polska). Läst 1 november 2022.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
