| Sten Andersson i Stockholm | |
 | |
| Tid i befattningen 17 oktober 1985–4 oktober 1991 | |
| Statsminister | Olof Palme Ingvar Carlsson |
|---|---|
| Företrädare | Lennart Bodström |
| Efterträdare | Margaretha af Ugglas |
| Tid i befattningen 8 oktober 1982–16 oktober 1985 | |
| Statsminister | Olof Palme |
| Företrädare | Karin Söder |
| Efterträdare | Gertrud Sigurdsen |
| Tid i befattningen 1962–1982 | |
| Företrädare | Sven Aspling |
| Efterträdare | Bo Toresson |
| Mandatperiod 1970–1994 | |
| Valkrets | Stockholms kommun |
| Mandatperiod 1966–1970 | |
| Valkrets | Värmlands län |
| Född | Sten Sture Andersson 20 april1923 Katarina församling,Stockholm |
| Död | 16 september2006 (83 år) Ålö,Haninge kommun |
| Gravplats | Skogskyrkogården[1] kartor |
| Nationalitet |  Svensk |
| Politiskt parti | Socialdemokratiska arbetarepartiet |
| Alma mater | Stockholms universitet |
Sten Sture Andersson,i riksdagen kalladAndersson i Stockholm, född20 april1923 iKatarina församling iStockholm, död16 september2006 påÅlö iHaninge kommun, var ensvensksocialdemokratiskpolitiker och som sådanpartisekreterare 1962–1982,socialminister 1982–1985 ochutrikesminister 1985–1991.
Sten Andersson föddes påSödermalm i Stockholm och växte upp iEnskede. Efter grundskola iSkarpnäck läste han in gymnasiet på Statens aftonskola iKungsholmens högre allmänna läroverk. Han var anställd vidPostverket 1940–45, som lärare vidABF och som reseledare 1945–53. Efterstudentexamen i april 1944 ryckte han in vidSvea livgarde tillsammans med bland andraSven O. Andersson.[2] Han gick med iSSU 1942 och var ordförande i den lokala SSU-klubbenFrihet 1945–48. Andersson studeradestatskunskap ochnationalekonomi vidStockholms högskola 1945–50.[3]
1949 blev Andersson vald till ombud till SSU-kongressen och 1951–62 var han ledamot i Stockholms stadsfullmäktige. Åren 1953–58 var han anställd avStockholms arbetarekommun som ombudsman, respektive 1958–62 som sekreterare, med uppgift att politiskt organisera tjänstemännen i Stockholm. Eftervalet 1962 blev socialdemokraternas partisekreterareSven Aspling socialminister och Andersson valdes till hans efterträdare 1963. Han blev därmed även ledamot i partistyrelsens verkställande utskott. Andersson blev vidvalet 1966 invald iriksdagensförsta kammare förVärmlands län.
1969 aspirerade Andersson i kulisserna till posten sompartiledare, men kunde inte bygga tillräckligt stöd för att på allvar konkurrera medOlof Palme.[4] 1975 valdes han till ordförande iStockholms arbetarekommun, och åren 1974–77 var han styrelseledamot iStockholms fondbörs. Efterriksdagsvalet 1982 var han socialminister från den 8 oktober 1982 till den 14 oktober 1985 och var bland annat ansvarig för att pensionerna kopplades tillkonsumentprisindex.
Den 14 oktober 1985 utnämndes han tillutrikesminister. Under sin tid som utrikesminister ägnade han sig bland annat åtIsrael–Palestina-konflikten och kunde odla nära kontakter medPLO:s ordförandeYassir Arafat.
Under ett besök iBaltikum i november 1989 uttalade Andersson att Baltikum inte varockuperat avSovjetunionen, vilket fick hård kritik. I sin självbiografi försvarar Andersson uttalandet och menar att Baltikum varannekterat, och att detta urfolkrättslig synpunkt är något annat än en ockupation.
Sten Andersson avled av enhjärtinfarkt på sitt sommarställeÅlö iStockholms skärgård 2006, 83 år gammal. Han ligger begravd påSkogskyrkogården i Stockholm.[5] Året därpå (2007) hedrade det socialdemokratiska partiet hans minne genom att låta hans ansikte pryda 2007 årsförsta maj-nål, något som blivit allt mer ovanligt.
Sten Andersson var son till snickaren John Andersson och Therèse, född Lind. Under tiden i Enskede SSU träffade han Eivor Atling (1930–1970) som hangifte sig med 23 september 1950. De fick tre barn. Efter hennes bortgång gifte han 1974 om sig med Britta Holmberg, som han också fick tre barn med.[6][7]
Storkors avItalienska republikens förtjänstorden, 8 april 1991.[8]
Wikimedia Commons har media som rörSten Andersson.| Företrädare: Sven Aspling | Socialdemokraternas partisekreterare 1962–1982 | Efterträdare: Bo Toresson |
| Företrädare: Karin Söder | Sveriges socialminister 1982–1985 | Efterträdare: Gertrud Sigurdsen |
| Företrädare: Lennart Bodström | Sveriges utrikesminister 1985–1991 | Efterträdare: Margaretha af Ugglas |
|
