Denna artikelanses inte vara skriven ur ettglobalt perspektiv. Motivering:Sverige-Finland fokusering, bör tas bort Hjälp gärna till ochförbättra texten om du kan, eller diskutera saken pådiskussionssidan. (2023-05) |
Stadshus är en ofta centralt belägenbyggnad som uppförts för en (större)stadsförvaltning ochrepresentation.[1]
Eftersom detsvenska stadsbegreppet förlorade sin juridiska betydelse 1971 åsyftarstadshus vanligen den byggnad som hade funktion somkommunhus år 1971, men inrymmer i många kommuner än i dag hela eller delar av kommunalförvaltningen.
Stadshuset är oftast den viktigaste förvaltningsbyggnaden. Traditionellt har stadsfullmäktige och -styrelse sammanträtt här. Ibland används begreppet för den plats där den högsta ledningen för staden som exempelvisstadsdirektörerna ellerborgmästaren har sina arbetsplatser. Förutom administrationen finns ofta också städernas representationslokaler i stadshusen. I stadshuset kan också andra funktioner vara inrymda.
Föregångaren varrådhuset, där stadens ledning, administration och domstol "rådmänen" samlades. Rådhuset stod ofta centralt.[2] Den gamla svenska ordningen hölls kvar också efterFinska kriget när Sverige förlorade Finland 1809.
Finland fick en egen förordning om städernas styrelse år 1875. Då upphörde råden och städerna fick i stället ett stadsfullmäktige. Städernas uppgifter växte och antalet tjänstemän utökades. De gamla rådhusen blev för trånga och nya större lokaler behövdes. Nya stadshus börajde byggas under 1800-talets senare del.[2]
Uppdraget att planera de nya stadshusen gick ofta till berömda arkitekter. Husen planerades med ståtliga festsalar, trappuppgångar. Ibland kunde också andra funktioner rymmas in t.ex. auktionskammare, rådstuvurätten och bostäder.[2] Trots en ny förvaltning bibehölls det gamla begreppet rådhus för flera stadshus.
Ordet kan också användas som översättning för utländska kommunala förvaltningsbyggnader, till exempelCity Hall (engelskspråkiga länder) ochHôtel de ville (franskspråkiga länder).
|