Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Sport

Från Wikipedia
Den här artikelnbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2020-09)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.
Sport är mycket mångsidigt och allt frånforspaddling ochishockey tillsäcklöpning ochamerikansk fotboll ryms inom begreppet.

Sport (frånengelskasport, efterfornfranskade[s]port) är ett samlingsbegrepp för olika aktiviteter med eller utantävlingsmoment. Numera används ordet sport isvenska språket närmast synonymt medidrott, som kan utövas individuellt eller ilag. Den tidigare indelningen mellan den ansträngningsinriktade idrotten och den redskapsorienterade sporten upplöses därmed ofta. Det finns dock gott om distinkta exempel på där begreppen sällan eller aldrig blandas. Exempelvis kallar man all motorsport för just sport och inte idrott. I fritidsdomänen hittar vi begrepp som sportbil och sportkeps, näppeligen idrottsbil och idrottskeps. Och man talar om sportfiske, inte idrottsfiske. En joggare säger sig typiskt inte sporta, men väl idrotta. Så de distinktare betydelserna lever kvar på många plan.

Den sport som antingen är störst i antalet utövare eller drar mest publik i ett land brukar kallasnationalsport. De flesta större sporterna organiseras i egnaförbund, och i de flesta sporter tävlar damer och herrar i olika indelningsklasser.

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]

Ordet sport kommer från det fornfranska ordetde[s]port med den ungefärliga betydelsen 'nöje' och 'tidsfördriv' (jämför 'fritidsnöje').[1] I äldresvenska syftade sport på friluftsnöjen somjakt ochsportfiske, och länge användes mest ordetidrott när man åsyftade idrott, det vill säga när den fysiska ansträngningen var det primära. Typexempel är friidrotterna.

Denna skillnad har delvis att göra med ordens olika ursprung. Det nordiska ordetidrott (jämför engelskansathletics) har haft en koppling till fysisk ansträngning, medan det engelsk-romanskasport har ett ursprung i den engelskalantadelns fritidsnöjen (inklusivejakt,ridning ochfiske).[1] Framför allt begreppet idrott hade länge en starkare koppling till amatöridealet (därav sammansättningenamatöridrott), vilket under tidigt 1900-tal var förhärskande i bland annatden olympiska rörelsen. En form av kroppskultur och hälsotänkande. Tidigare fanns det även en statusskillnad mellan begreppen (idrott varhonnörsord, medan en sportidkare kunde vara "sportfåne"[1]).

Sport och idrott

[redigera |redigera wikitext]
Skillnaden mellanidrott och sport, med några exempel.

Ibland används begreppet "sport" inom dagensnordiska språk synonymt medidrott, även om det ofta kvarstår valörskillnader. Termen sport är oftaredskapsbaserad och omfattar även vissa aktiviteter som inte är fysiska och enligt en ännu vidare definition ävenspel somfrågesport ochschack.[2] Begreppet idrott kan också innefatta vissa aktiviteter som inte så ofta kallas sport, då de inte är redskapsdominerade, inklusivemotionsidrotter somjoggning,stavgång,aerobics ochaikido.

På svenska används i dagligt tal dock begreppen sport och idrott nästan synonymt, och begreppen används ofta om varandra. Framförallt ordet sport har degenererat genom TV:s bruk av ordet som en synonym till idrott, vilket man kan se iSportnytt ochSportspegeln iSVT. Programmen rapporterar från alla slags sporter och idrotter som redaktionen anser har nyhetsvärde, och som är aktuella vid olika tider under året. När man måste prioritera mellan olika sportgrenar tas hänsyn till bl.a. det publika intresset, hur svenska lag och utövare ligger till internationellt och hur stor sporten är i Sverige eller i världen.[3]

Båda orden betyder numera oftast fysisk aktivitet i form av tävlingar med fastsatta regler, trots att sport alltså egentligen är fritidsaktivitet byggd runt bruk av redskap av olika slag. Motorsporter är typexempel på detta.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Sportens historia
Antik romersk bronsstaty,MyronsDiscobolos, 100-talet efter Kristu födelse.

Sport, idrott och tävlingar fanns redan i människornas äldrecivilisationer, till exempel antas det baserat på fynd ha pågått sportaktiviteter iKina kring 2 000 före Kristus.[4] Andra äldre civilisationer där man antar att sport och idrott utövats är det gamlaEgypten ochGrekland.

Under1800-taletindustrialiserades stora delar av världen, och förutsättningarna för sport och idrott förbättrades, bland annat genomjärnväg ochångbåt. Då man snabbare kunde ta sig dit man ville banade det iväg för mer internationell tävlan.1896 hade olympiska spelen nypremiär. Under 1800-talet började också idrottsförbund bildas, som reglerade idrotternas regler och organiserade nationella och internationella mästerskap.

Klassindelningar

[redigera |redigera wikitext]

I de flesta idrotter tävlar damer och herrar i olika indelningsklasser. I många idrotter finns det också andra sätt att dela upp utövarna, efter de egenskaper som har betydelse inom idrotten. En vanlig klassuppdelning baseras på ålder;barn och ungdomar tävlar mot jämnåriga och inte mot vuxna. Klassuppdelning kan också baseras på exempelvis utövarens vikt, vilket är vanligt inom exempelvistyngdlyftning. En annan form indelning ärhandikappidrott, vilken i sin tur är indelad i flera olika indelningsklasser, men det finns också människor med handikapp/funktionshinder som tävlar utanför handikappidrotten.

År1900 utgjordedamerna en mycket liten del av den organiserade tävlingssporten. År2000 var läget helt annorlunda, och damklass fanns i de flesta grenar.[källa behövs] Det som hänt var att damidrotten blivit vanligare under1900-talet, vilket framför allt från1970-talet och framåt även påverkat grenar som tidigare ansetts väldigt "grabbiga".

En utövare eller ett lag representerar vanligtvis ensportklubb ellerstat, på ungdomsnivå kan det ibland även handla om ettdistriktsförbund, enskola eller enskolklass.

Typer av sport och idrott

[redigera |redigera wikitext]

Det finns olika typer av idrotter, som klassas efter redskap, anläggningar och mål. Idrotter kan indelas i individuella sporter och lagsporter. Friidrottsimning och gymnastik är i grunden individuella sporter men lagkapper inom blir lagsporter liksom truppgymnastik.Friidrott omfattarlöpning,hoppgrenar ochkastgrenar.Gymnastik omfattarartistisk gymnastik,rytmisk gymnastik,truppgymnastik ochtrampolin, som alla ärbedömningssporter. Andra kategorier ärkampsport,precisionssport,bollsport,skidsport,issport,motorsport,hästsport ochE-sport.

Gemensamt för många typer av sporter är att de har en karaktär av spel som följer i förhand bestämda regler. Sporter är spel, ibland behäftade med fysisk aktivitet och som avgörs både av skicklighet och tur varav skickligheten är påverkbar och påverkar spelet i stor omfattning. För turspel somLotto,Tips ochPoker,Rävspel består skickligheten i att kunna spelreglerna och utöva spelreglerna på ett listigt sätt medan turen har en stor och avgörande roll för spelets utgång. Turspelen räknas än inte som sporter då fysiska skickligheten i utövandet inte är av stor betydelse. Tex. så spelar det inte någon roll för spelets utgång att i poker ta upp korten snabbt från bordet (korten kommer fortfarande vara desamma) eller med vilket redskap ex. vilken penna man kryssar sin tipsrad. Kortspelet Bridge är däremot ansedd som sport, och inte ett turspel, eftersom vid tävlingsbridge jämförs man mot andra spelare som spelar med samma kort.

Sportslighet

[redigera |redigera wikitext]

Medsportslighet menas hur man enligt såväl aktiva som publik bör uppföra sig inom sport. Exempelvis brukar man inomfotboll sparka bollen ur spelet om en spelare i motståndarlaget misstänks vara skadad.

Våld inom idrott kommer inte bara från aktiva utan även från tränare, supportrar och föräldrar.Rasism inom sport och i ännu högre grad inom idrott är också ett vanligt problem[källa behövs].

Andra problem som anses osportsligt ärdopning ochläggmatch, vilket kan bestraffas med flera års avstängning. Tidigare blev amatörer som i smyg tjänat pengar på sitt utövande av sport avstängda på livstid från amatörförbunden om någon kom på dem.[källa behövs] Detta tillämpades främst inomfriidrott, men har sedan1980-talet så gott som avskaffats inom de flesta idrotter.

Professionalism och amatörism

[redigera |redigera wikitext]
Ishockeymatch. Modern sport har ofta mångaregler och är starkt organiserad.

På lägre nivå är utövarna oftastamatörer, men på elitnivå rör det sig numera ofta omprofessionell idrott i många länder. Tidigare var man ofta mera noggrann med att skilja på amatörism och professionalism, men sedan slutet av1980-talet tävlar ofta proffs och amatörer i samma tävlingar och ävenolympiska spelen har öppnats förproffs sedan 1990-talet.

Elitnivå är en nivå av utövande av en sport eller idrott då man tillhör eliten av utövarna. Inom vissa idrotter och sporter kan man försörja sig på sitt utövande, till exempel inom idrottenfotboll,tennis och högre klasser inommotorsport, exempelvisFormel 1.

Man kan definiera begreppet "elitidrottare" på olika sätt och det finns olika tolkningar.Riksidrottsförbundet har skapat kriterier, var av minst ska en uppfyllas för att studenten ska räknas som elitidrottare.[5]

  • Uttagen i svenskt junior- eller seniorlandslag.
  • Tävlar på hög internationell nivå inom individuell idrott.
  • Spelar psykiatriska i högsta divisionen på nationell eller internationell seniornivå.
  • Är identifierad av eller deltar i landslagets utvecklingsverksamhet.
  • Bedöms på sikt kunna ta en plats i seniorlandslag eller tävla på hög internationell nivå.

Utöver dessa kriterier definierar Riksidrottsförbundet inte begreppet elitidrottare. En elitidrottare skulle kunna definieras som en person som är högt rankad inom idrott och är aktiv i en hög division både nationellt som internationellt, som exempelvisZlatan Ibrahimovic,Charlotte Kalla ochPeter Forsberg. Det kan involvera både individuell idrott och lagidrott och vilken idrottsgren det handlar om spelar ingen roll.[6]

Sport, idrott och politik

[redigera |redigera wikitext]
Detta avsnitt utgör huvudartikel förkategori:Sport och politik.

Fastän man försöker skilja på sport, idrott och politik, har politik ofta blandats in. Vidolympiska sommarspelen 1936 iBerlin användenazisterna iTyskland evenemanget som propagandajippo.

På grund av sinApartheidpolitik stängdesSydafrika av från internationell tävlan i många grenar i flera års tid. EfterSovjetunionens inmarsch i Tjeckoslovakien iaugusti1968 blev framför alltishockeymatcherna mellan Tjeckoslovakien och Sovjetunionen hårdare fram till det så kalladeöstblocket föll kring1990, och många talade om att det gälldemer än bara idrott.Olympiska sommarspelen var under 1970- och 80-talen ofta föremål för olika former avbojkott. Vidolympiska sommarspelen 1972 iMünchen slogterrorister till, och sedan dess är säkerhetsbevakningen starkare.

TennisturneringenDavis Cup har ofta blivit sammankopplad med politiska demonstrationer.

Sedan början av1990-talet, då detkalla kriget tagit slut, blev ämnet inte längre lika aktuellt ellerladdat, även omJugoslavien var avstängda från flera bollsporter underinbördeskrigen där i början av 1990-talet. Dock ökade åter säkerhetsbevakningen av större sportevenemang, särskilt iUSA, efter11 september-attackerna2001 i USA. DåPeking ijuli2001 utsetts till arrangörsort avolympiska sommarspelen 2008 växte också frågan, på grund avFolkrepubliken Kinas styre.

I vissa fall avhuliganism finns även sociala, politiska och religiösa motsättningar inblandade.

Publiksporter och -idrotter

[redigera |redigera wikitext]
Amerikansk fotboll är en stor publiksport iUSA.

Sport som kännetecknas av att den drar mycket publik, kallas iblandpubliksport. Ofta dras även stort intresse frånradiolyssnare ochTV-tittare. Två stora globala publikevenemang är inom idrottenVM i fotboll för herrar och inom sportenFormel 1. Det kan även omfatta stora evenemang i ettland, somSvenska bandyfinalen iSverige imars varje år ellerSuper Bowl inomamerikansk fotboll iUSA ijanuari/februari varje år.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abc]”sport”. ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sport. Läst 4 juni 2018. 
  2. ^”Schacksällskap tar strid mot Skatteverket”. Nya Wermlands-Tidningen. 3 januari 2014. Arkiverad frånoriginalet den 24 januari 2014.https://web.archive.org/web/20140124132943/https://nwt.se/karlstad/article1457621.ece#. Läst 9 januari 2014. 
  3. ^[1]Arkiverad 21 oktober 2022 hämtat från theWayback Machine., Varför sänder SVT en sportgren och inte en annan?
  4. ^”Sports History in China”. Arkiverad frånoriginalet den 6 oktober 2014.https://web.archive.org/web/20141006100931/http://chineseculture.about.com/library/weekly/aa032301a.htm. 
  5. ^”Elitidrott och universitetsstudier - Örebro universitet”. www.oru.se.https://www.oru.se/utbildning/jag-ar-student/undervisning-och-studiemiljo/elitidrott-och-universitetsstudier/. Läst 5 mars 2024. 
  6. ^”Psykisk ohälsa inom elitidrott”.https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1371727/FULLTEXT01.pdf. Läst 5 mars 2024. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sport&oldid=57426663
Kategori:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp