Bakgrund – utveckling urà-tecknet (i betydelsen: 'på' eller 'vid')
Relaterat begrepp – måttenhetenarroba, som namngett tecknet i sydvästeuropeiska språk
Tecknet@, vanligen uttyttsnabel-a ellerat-tecken (uttal: [æt]), används bland annat ie-postadresser för att skilja mottagarens namn fråndomänadressen. Här är betydelsen densamma som engelskans "at", vilket betyder 'på', 'hos' eller 'vid' (jämförå).
Denna typ av användning har spridit sig till andra delar avInternet. @ används sålunda även när man vill meddela sitt användarnamn på olikasociala medier, exempelvis som "Anders Andersson @ Facebook". Tecknet har flerhundraåriga rötter och har under perioder varit vanligt vid noteringar av antal inom handeln.
År 2000 ville Giorgio Stabile,professor ihistoria iRom, påvisa snabel-a:ets ursprung till denitalienskarenässansen, genom ett handelskontrakt undertecknat av en Francesco Lapi den4 maj1536. Tecknet skulle då använts för att beteckna måttenheten "arroba".[1]
Klipp från Arboga rådhusrätts protokoll (1674), där snabel-a används i betydelsenà.
Det anses emellertid nu vara fastställt att tecknet är ett stiliserat skrivsätt av franskansà, som i à-pris. Den användningen[2] dök upp både spridd i franska (uttytt somà commercial), engelska (uttytt somcommercial at) och svenska texter. I ett protokoll från Arboga rådhusrätt och magistrats gemensamma protokoll från 1674[3] användes ett snabel-a i betydelsen à. Ett annat belägg finns i Tveta Häradsrätts dombok från 1673.[4]
Den ovanstående måttenheten har dock i modern tid namnmässigt kopplats samman med @-tecknet. I grannspråkenfranska,katalanska,spanska ochportugisiska utsägs tecknet somarobase,arrova ellerarroba.
@ används också som symbol förmorsealfabetets "klart, slut", • • • — • —. Detta bruk finns belagt åtminstone sedan mitten av 1900-talet.
Detaragonska @-tecknet använt (i mitten på andra raden) 1448 i registretTaula de Ariza, för att notera en vetelast frånKastilien tillkungariket Aragonien.Hurà kan bli@.
Bruket av snabel-a i e-postadresser, där det på engelska uttalas som "at", avser en avsändare som liggerhos en viss e-postserver.[5] Det bruket infördes 1971 av den amerikanska datorprogrammeraren och e-postpionjärenRay Tomlinson. Tecknet valdes eftersom det sedan den gamla användningen som räknetecken inom handeln fanns med på tangentbordet (härstammande frånskrivmaskiner i USA), ansågs passande och inte användes i någon konkurrerande betydelse.[6]
I vissa dataprogramspråk används @ som inledning i ord, vilka ska tolkas som ett styrkommando.
I programspråketRuby har instansvariabler prefixet @.
I programspråketT-SQL förSQL Server har instansvariabler prefixet @.
I programspråketPerl används snabel-a för att markera en grupp (alla poster).[7]
I programspråketJava används tecknet för att skriva särskilda markeringar.
I BAT-dokument sedanMS-DOS 4.0 används det för att en kommandorad inte ska synas vid körning av programmet.
Svenska datatermgruppen rekommenderar att man använder sig av beteckningen snabel-a,[8] och inte av alternativa namn som "kanelbulle", "alfaslang", "kringla", "alfakrull" eller "at-tecken", eftersom:
benämningar med alfa felaktigt antyder att detgrekiskaalfa-tecknet skulle ha något med saken att göra
engelskanscommercial at – en benämning som bygger på att tecknet har använts iengelskaekonomiska sammanhang för "per styck" på samma sätt somà påsvenska ochfranska – har sin grund i ett språkbruk som vi inte haft i svenskan tidigare.
används "at" i stället för "snabel-a" i exempelvisradio, kan det uppfattas som "et" – som ju är tecknet "&" – speciellt för lyssnare som ej är insatta iInternet-världen.
