Det var en sextonårig italienska som stod modell, framställd som en ung, oskuldsfull flicka som tar klivet ur barndomen och blir till en kvinna. Vid fötterna växer ensnödroppe, som Hasselberg först kallade för"Snöskatan" och senare - något oegentligt - för"Snöklockan".[1]
Snöklockan antogs till 1881 årsSalon iParis och belönades som enda svenska konstverk med ett hedersomnämnande, vilket innebar Per Hasselbergs definitiva genombrott som konstnär.Nationalmuseum beställde verket imarmor 1883 till ett pris av 6 000 kronor, och den tilldelades guldmedalj på 1883 års Salon.
Verket nådde stor popularitet och fick stor spridning i både offentliga och privata sammanhang, i form avrepliker, reduktioner ochreproduktioner. Skulpturen göts i brons förMariatorget iStockholm. Den invigdes i november 1900 och hade skänkts av direktör C.R. Lamm påLudvigsberg.[2] Detta var stadens första skulptur, som rests enbart som konstverk och inte för att hedra någon känd person.[3]
^Göran Söderlund och Christina Wistman (katalogredaktörer), Lars Engelhardt, Per Myrehed, Sven Nilsson, C.G. Rosenberg och Erik Cornelius (foto): '"Svenska klassiker - Från historiemåleri och romantik till sekelskiftets stämningsmåleri 1860-1910", Prins Eugens Waldemarsudde, Utställningskatalog nr 59:01,ISBN 91-88040-60-7, s. 146.
^Håkan Wettre (redaktör),"Göteborgs Konstmuseum - dess historia och samlingar", 1992,ISBN 91-87968-13-4, s. 126.
^"Europæisk skulptur", Flemming Friborg, Ny Carlsberg Glyptotek 1997,ISBN 87-7452-228-0, s. 108-109.
^Lennart Wærn:"In memoriam Coco et Coco redivivus - Studier kring ett "förlorat" och "återfunnet" hasselbergverk" i"Det skapande jaget", Konstvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 1996,ISBN 91-85198-13-7, s. 130 och 132.
Göran Söderlund och Christina Wistman (katalogredaktörer), Lars Engelhardt, Per Myrehed, Sven Nilsson, C.G. Rosenberg och Erik Cornelius (foto):"Svenska klassiker - Från historiemåleri och romantik till sekelskiftets stämningsmåleri 1860-1910", Prins Eugens Waldemarsudde, Utställningskatalog nr 59:01,ISBN 91-88040-60-7, s. 146.
Lennart Wærn:"In memoriam Coco et Coco redivivus - Studier kring ett "förlorat" och "återfunnet" hasselbergverk" i"Det skapande jaget", Konstvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 1996,ISBN 91-85198-13-7, s. 130 och 132.
Göteborgs konstmuseum; Wettre Håkan, Ahlfort Barbro, Carlsson Ebbe (1992). Göteborgs konstmuseum: [dess historia och samlingar]. Göteborg: Göteborgs konstmuseum.Libris7768016.ISBN 91-87968-13-4, s. 126.
Wikimedia Commons har media som rörSnöklockan.
