Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Slaget vid Tewkesbury

Från Wikipedia
Slaget vid Tewkesbury

Slaget vid Tewkesbury, avbildat i ettGent-manuskript.
Ägde rum4 maj 1471
PlatsTewkesbury iGloucestershire,England
ResultatYorkistisk seger
Stridande
Huset YorkHuset Lancaster
Befälhavare och ledare
Edvard IV
Richard av Gloucester
Hertigen av Somerset
Margareta av Anjou
Edvard, prins av Wales
Styrka
3 500 man[1]6 000 man[2]
Förluster
Okänt2 000 döda och sårade[3]
v  r
Rosornas krig

Slaget vid Tewkesbury ägde rum 4 maj 1471 iGloucestershire och avslutade en fas iRosornas krig. Det satte ett tillfälligt slut på detlancastriska hoppet att återfåEnglands tron. Det skulle komma att dröja fjorton år innanHenrik Tudor slutligen avgjorde striden mellan de båda dynastierna.

Bakgrund

[redigera |redigera wikitext]

Vid tiden för slaget vid Tewkesbury, hade den mentalt instabile lancastriske kungenHenrik VI blivit avsatt för andra gången av sin rival, yorkistenEdvard IV av England, som genom sin karriär aldrig hade besegrats i strid.Rikard Neville, earl av Warwick, "Kungamakaren", som först hade stött Henrik, sedan Edvard och sedan Henrik igen, hade dödats tre veckor tidigare islaget vid Barnet och de återstående lancastriska trupperna leddes av Henriks drottning,Margareta av Anjou och deras sjuttonårige sonEdvard av Westminster,prins av Wales. Hade Margareta, då hon återvände till England och fick höra den chockerande nyheten om Warwicks slutliga förlust hunnit att förena sig med sin allieradeJasper Tudor (farbror till Henrik Tudor), hade hon kanske haft en chans gentemot de yorkistiska trupperna. Hennes enda hopp var att gå över flodenSevern vidGloucester, vilket misslyckades, då detta inte tilläts av stadens och borgens yorkistiske borgmästare, Sir Richard Beauchamp.

Slutet för den lancastriska kungafamiljen

[redigera |redigera wikitext]

Margareta förlitade sig påEdmund Beaufort, hertig av Somerset, hennes kvarvarande erfarne befälhavare, men hans kunskaper var inget mot kungens. Yorkisterna var överlägsna i sitt artilleri och Somerset missbedömde sin position på ett sätt som gjorde att kungens yngre brorRikard, hertig av Gloucester kunde attackera flanken. Panik utbröt bland de tillbakadragande lancastrarna och Somerset sägs ha dödat en av sina egna befälhavare, Lord Wenlock, som straff för hans fatala initiativsoförmåga. På ett fält känt som "Bloody Meadow" ("Den blodiga ängen") dödades kanske så många som hälften av Somersets styrka. Några flydde till det näraliggandeTewkesbury Abbey, dit fienden sägs ha förföljt dem. En av de stupade var Edvard, prinsen av Wales, även om det är oklart om han dog i, eller efter, striden. Han är fortfarande den ende prinsen av Wales som dött i strid. Alla befälhavare, däribland Somerset, avrättades kort därefter. Drottningen och hennes svärdotterAnne Neville, hölls fångna av kungen. Henrik VI, som redan var inspärrad iTowern, dödades där några dagar senare.

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Weir, Alison (1996) (på engelska). The Wars of the Roses. Ballantyne. sid. 406.ISBN 978-0-345-40433-6 
  2. ^Warner, Philip (1972) (på engelska). British Battlefields: The South. Fontana. sid. 96.ISBN 0-00-633822-4 
  3. ^Weir, Alison (1996) (på engelska). The Wars of the Roses. Ballantyne. sid. 407.ISBN 978-0-345-40433-6 

Källor

[redigera |redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Slaget_vid_Tewkesbury&oldid=48122847
Kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp