Slaget vid Siffin stod i maj till juli år 657 vidEufrats stränder iSyrien, mellankalifenAli ibn Abi Talib ochMuawiya I, senare grundaren avummayyaddynastin, under denförsta fitnan. Den huvudsakliga sammanstötningen skedde från 26 till 28 juli.
Efter det kontroversiella mordet påUtman ibn Affan hade Ali blivit kalif, men blev tvungen att kämpa för att bli accepterad. Muawiya, guvernören i Syrien, fördömde Ali, och avgörandet mellan de två om vem som skulle ha makten i riket kom att stå vid Siffin.
Innan Muawiya, såsom umayyadernas huvudman, kunde hämnas mordet på Utman var han tvungen att trygga sin ställning i sin provins, som var utsatt för angrepp avbysantinerna. För detta ändamål behövde han framför allt Egypten, och han lyckades också tillfångata Alis ståthållare där. Men innan han kunde bemäktiga sig själva landet angreps han av Ali. På sommaren 657 bröt Ali upp mot nordväst, och vid den syriska gränsen på slätten Siffin vid Eufrat mötte Muawiya honom.[1]
Syrierna var bättre militärt skolade än irakierna på den andra sidan. Likväl hade irakierna under befäl avMalik al-Ashtar, en av Alis ivrigaste anhängare, till en början övertaget. Då band syriernakoraner på sina lansspetsar till tecken på att de från vapnen vädjade tillAllahs ord i tvisten om herraväldet. Irakierna tvingade då Ali att ställa in striden och förhandla med Muawiya. Man kom överens om att välja två skiljedomare.Amr ibn al-As, Egyptens förre ståthållare, för Muawiya ochAbu Musa al-Ash'ari för Ali. Dessa två skulle efter Koranen bestämma vilken av dem som makten rätteligen tillkom. De skulle träffas på en plats mellan Syrien och Irak under fastemånadenramadan.[1]
Utgången av slaget var oviss och resultatet av de två parternas överenskommelse att söka skiljedom blev lika ovisst och kontroversiellt. Slaget och skiljedomen bidrog till att försvaga Alis ställning och tjänade inte till att lösa spänningarna i det muslimska riket.
Slaget räknas ofta som utgångspunkten för splittringen mellan de två största inriktningarna inom islam:Muawiya I kom avsunniterna att betraktas som den försteummayyadiske kalifen, medanshiiterna bestrider detta och betraktar i stället Ali som den försteimamen. Strax efter slaget urskiljde sig även en tredje gren,kharijiterna, vilka lämnade Alis sida sedan denne gått med på skiljedom.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
