Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Skottland

Från Wikipedia
Skottland
Scotland(engelska ochlågskotska)
Alba(skotsk gaeliska)
FlaggaStatsvapen
ValspråkNemo me impune lacessit
(lat:Ingen provocerar mig ostraffat)
Nationalsång: Flower of Scotland
läge
HuvudstadEdinburgh
Största stadGlasgow
Officiellt språkEngelska,skotsk gaeliska,lågskotska
StatsskickRiksdel i enkonstitutionell monarki
 - RegentCharles III
 - FörsteministerJohn Swinney[1]
SjälvständighetKenneth I av Skottland843
tillTreaty of Union1707 
Area
 - Totalt78 772 km² 
 - Vatten (%)1,9 %
Befolkning
 - 2022 års uppskattning5 447 700[2] 
 - Befolkningstäthet69,2 inv./km² 
BNP (PPP)2002 års beräkning
 - Totalt$130 000 miljoner (inte rangordnad)
 - Per capita$25 546 
ValutaBrittiskt pund (GBP)
TidszonUTC
Topografi
 - Högsta punktBen Nevis,1 344 m ö.h.
 - Största sjöLoch Lomond,71 km²
 - Längsta flodTay,188 km
NationaldagAposteln Andreas helgondag (Andersmässa):30 november
Toppdomän.scot
Landsnummer44

Skottland (skotsk gaeliska:Alba;engelska ochlågskotska:Scotland) är ensjälvstyranderiksdel (constituent country) inomStorbritannien. Skottland upptar den norra tredjedelen av önStorbritannien och delar gräns medEngland i söder medan det avgränsas avNordsjön i öster,Atlanten i norr och väster samtNordkanalen ochIrländska sjön i sydväst. Förutom fastlandet omfattas Skottland av över 790 öar[3], inklusiveOrkneyöarna,Shetlandsöarna ochHebriderna.

Edinburgh, riksdelenshuvudstad och näst största stad, är ett avEuropas största finansiella centrum.[4] Edinburgh var navet i den skotska upplysningen under 1700-talet, och omvandlade Skottland till ett av de kommersiella, intellektuella och industriella kraftcentrumen i Europa.Glasgow, Skottlands största stad, var en gång en av världens ledande industristäder och ligger nu i centrum av Glasgows storstadsregion. Skottlands territorialvatten[5] som består av ett stort område i Nordatlanten och Nordsjön, innehåller några av de största oljereserverna i Europa. Detta har gettAberdeen, den tredje största staden i Skottland, titeln Europas oljehuvudstad.

Kungariket Skottland var till1707 en självständigsuverän stat, trots att det hade varit i enpersonalunion med kungarikenaEngland ochIrland sedan 1603, dåJakob VI av Skottland efterträdde de engelska och irländska tronerna. Den 1 maj 1707 trädde Skottland in i enrealunion med England för att skapa det förenadeKungariket Storbritannien.[6][7] Denna union var ett resultat avunionsavtalet 1706 och som antogs genomUnionsakterna och godkändes av parlamenten i båda länderna, trots omfattande protester över hela Skottland.[8][9] Skottlands rättssystem fortsätter att vara åtskilt från England, Wales och Nordirland, och Skottland konstituerar fortfarande en särskild jurisdiktion ifolkrätt ochprivaträtt.[10]

Den fortsatta existensen av juridiska, utbildningsmässiga och religiösa institutioner skiljer sig från dem i resten av Storbritannien och har alla bidragit till den fortsatta skotska kulturen och dess nationella identitet sedan unionen.[11] Trots att Skottland inte längre är en separat suverän stat, diskuteras fortfarande frågor kring decentralisering ochsjälvständighet. Efter skapandet av det decentraliseradeskotska parlamentet 1999, valdes den första pro-självständiga skotska regeringen 2007 närScottish National Party bildade enminoritetsregering.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Strathpeffer örnsten (Clach an Tiompain,Strathpeffer Eagle Stone),Highland,piktisk huggen sten, 600-talet-700-talet.
Huvudartikel:Skottlands historia

Kungariket Skottland enades politiskt på 800-talet och hade, till skillnad från den södra delen av Storbritannien (dagens England och Wales) inte lytt underRomerska riket. Romarna kallade landetKaledonien, och folket utgjordes avpikter ochbritoner, två keltiska folk. Traditionellt brukar det skotiska riketDalriada (skotsk gaeliska:Dail Riata) anses vara Skottlands föregångare, och Skottlands kungar legitimerade sin ställning genom härstamning frånFergus Mòr, Dalriadas halvmytiske grundare. Dalriadas folk varskoter. Skottland och skottarna är enligt de legender som finns nedtecknade i till exempelLebor Gabála Érenn uppkallad efterScota, en mytisk dotter till enfarao som senare har föreslagits varaNeferhotep I. Enligt myten bildades Skottland ur Alba, ett kungarike som uppstod genom att Dalriadas kungKenneth I av Skottland (Kenneth Mac Alpin) besegrade och dödade pikternas ledare 843 och länderna slogs samman.

Skottland förblev ettsjälvständigtkungarike fram till 1700-talet, med sin egenregentlängd.

Medeltiden

[redigera |redigera wikitext]

De första århundradena efter kungadömets bildande expanderade det på ett förhållandevis litet område frånMoray ut mot det som sedan blev dagens Skottland. Längst i norr och på de yttre öarna behöll nordiska bosättare kontrollen, medan de skotska kungarna stadigt utvidgade territorierna söderut i norra England. Under medeltiden kallades det även Albania,[12]

Perioden karaktäriserades likväl av ett relativt gott förhållande tillWessex-härskare i England, samtidigt som det pågick intensiv dynastisk oenighet inom landet. En gång, efter en invasion av kungadömet i Strathclyde med kungEdmund I av England år 945, övertogs provinsen av kungMalcolm I av Skottland. Under kungIndulf av Skottlands regeringstid,954-962, erövrade skottarna den fästning som senare fick namnet Edinburgh. Det blev deras första fäste iLothian, och kungMalcolm II av Skottlands regim markerade ett tätare inlemmande av dessa områden med Skottland. Men det kritiska året var kanske 1018, då Malkolm II besegradenorthumbrerna islaget vid Carham.

Normandernas tid

[redigera |redigera wikitext]

Dennormandiska erövringen av England1066 medförde en kedja av händelser som drev det skotska kungadömet bort från dess gaeliska rötter.Malcolm III av Skottland gifte sig med prinsessanMargareta, syster tillEdgar Ætheling, den avsatte anglosaxiske tronpretendenten i England, som fick stöd från Skottland. Margareta spelade huvudrollen i reduceringen av inflytandet från den keltiska kristendomen och när hennes yngsta son blev kung, somDavid I av Skottland inbjöd han normandiska adelsmän till landet. Dessa bidrog till en normandisk feodalisering av Skottland. David grundlade ett antal stadskärnor för att utveckla handeln med kontinenten och Skandinavien. Han gifte sig med en normandiska och vid slutet av 1200-talet var ett antal av adelsfamiljerna i Skottland normandiska. De första sammankomsterna i Skottlands parlament inföll också under denna tid.

Det skotska självständighetskriget

[redigera |redigera wikitext]
Robert Bruce, Skottlands befriare

Skottlands kris startade med att den mycket ungaMargareta av Skottland, den norska jungfrun, dog under överfarten från Norge till Skottland. Hon var den sista direkta arvtagaren till kungAlexander III av Skottland. Den skotska adeln inbjöd då den engelske kungen att avgöra mellan rivaliserande krav på att ärva den skotska tronen. KungEdvard I av England insatte iställetJohn Balliol somlydkung och utövade direkt kontroll över Skottland. Men skottarna motsatte sig att bli satta under engelskt styre. Motståndet leddes först avWilliam Wallace ochAndrew Moray, som stödde John Balliol när denne satt i engelsk fångenskap. Mot all odds slog dessa två härförare engelsmännen islaget vid Stirling Bridge 1297. Den legendariskeRobert Bruce, som blev krönt som Robert I den 25 mars 1306, vann en avgörande seger över engelsmännen islaget vid Bannockburn 23 och 24 juni 1314. Men kriget blossade upp igen i detandra frihetskriget från 1332 till 1357, dåEdward Balliol trots aktivt stöd från England misslyckades med att vinna tillbaka tronen från Bruce-familjens arvingar. Med uppkomsten av Stewart-dynastin på 1370-talet började situationen i Skottland åter att stabiliseras.

Under slutet avhögmedeltiden började Skottland delas upp i två kulturella områden, det huvudsakligen skotsk-talande låglandet och det huvudsakligen gäeliska-talandehöglandet tillsammans med det sydligaGalloway. Historiskt sett har låglandet från Edinburgh och söderut varit närmare den europeiska kulturen, till skillnad från klan-systemet i de nordliga regionerna, som där blev dominerande fram till personalunionen mellan Skottland och England som uppkom 1707.

Auldalliansen och reformationen

[redigera |redigera wikitext]

Under John Balliol ingick Skottland en ömsesidig försvarsallians 1295 medFilip IV av Frankrike och motKungariket England. Alliansen innebar att om Frankrike eller Skottland attackerades av England, så skulle det andra landet invadera engelsk mark. Alliansen – som så småningom kom att kallas Auldalliansen i betydelsen den gamla eller äldre alliansen – fick stor betydelse för båda länderna.

Under 1520-talet inledsreformationen i Skottland, och protestantiska predikanter uppstår. Den mest framträdande av dem ärJohn Knox, som under 1550-talet håller framgångsrika predikoserier på många platser i Skottland. Protestantiska adelsmän kalladeLords of the Congregation tar till vapen för att tvinga fram en frikoppling från Frankrike och det katolska inflytandet. I juli 1559 intar de Edinburgh och 1560 upprättas det så kalladeEdinburghfördraget som är tänkt att upplösa Auldalliansen.

Avtalet innebär att reformationen går in i en ny fas, och 1560 bryterSkotska kyrkan bröt medpåven. Kyrkan i Skottland utvecklas därefter i enpresbyteriansk ochkalvinistisk inriktning, där kyrkan styrs på lokal nivå genompräster ochlekmän. I kontrast medden engelska reformationen som ledde till prästerna tvingades svära trohetsed till kungen somEngelska kyrkans överhuvud, erkände den Skotska kyrkan inget annat överhuvud änKristus själv.Biskoparna avskaffades också, och när kungJakob VI av Skottland under 1580-talet försökte återta kontrollen över kyrkan och återinförabiskopsstyre tvingades han vika sig för folkviljan.

Union med England

[redigera |redigera wikitext]

Maktförhållandena skiftade återigen 1603, närKungariket Skottland ochKungariket England förenades i enpersonalunion genom att Jakob VI efterträdde sin släkting drottningElisabeth I av England som regent över Kungariket England ochKungariket Irland. Jakob VI – med det engelska kunganamnet Jakob I – lyckades nu med stöd från England både återinföra och utöka antalet skotska biskopar.

Både Jakob och hans son –Karl I av Skottland och England – hävdade gudomlig rätt att regera och försökte begränsa parlamentens och kyrkans inflytande. Men när Karl försökte stärka sin makt över kyrkan genom att ersättaJohn Knox kyrkoordningBook of Discipline och införa den engelskaAllmänna bönboken ledde det på nytt till motstånd från folket. De så kalladebiskopskrigen 1639 och 1645 utgjorde inledningen tillett flertal väpnade konflikter, som i England mynnade ut iEngelska inbördeskriget. Under 1653–1659 styrdes Skottland tillsammans med England och Irland som en republik, vanligen kalladProtektoratet.

Kungamakten återupprättades vid Restaurationen 1660, och Karl II blev ny kung av Skottland, England och Irland. Länderna var fortsatt självständiga från varandra, och det skulle dröja ända till 1707 innanSkottlands respektiveEnglands parlament antog de så kalladeunionsakterna (1707) som sammanförde Skottland och England till enrealunion, som det nya förenadeKungariket Storbritannien. Samtidigt upplöstes Skottlands och Englands parlament, och ersattes avKungariket Storbritanniens parlament i London.[13]

Även om begreppetförenade kungariket användes under perioden, var det formellt först genomunionsakterna (1800) som Kungariket Storbritannien och Kungariket Irland gick samma, och bildadeFörenade kungariket Storbritannien och Irland.

Den moderna perioden

[redigera |redigera wikitext]
Skotskt landskap; Loch Etive från Sron nam Feannag.

I kölvattnet av den skotska upplysningstiden och denindustriella revolutionen blev Skottland ett kommersiellt, intellektuellt och industriellt maktcentrum i Europa. Paradoxalt med tanke på den nationella och kulturella blomstringen rådde samtidigt en djup fattigdom som kulminerade med de brutalatvångsförflyttningarna av skotska högländare på 1800-talet, då småfolkets bostäder blev nedbrända, svält och nöd bredde ut sig och en stor andel av Skottlands befolkning tvingades att utvandra för att ge plats åt betesmark för de rikas boskap.

I perioden närmast efterandra världskriget resulterade den industriella nedgången i nöd och arbetslöshet. Men de senaste decennierna har Skottland sett en kulturell och ekonomisk renässans som stärkts av förbättrad ekonomi, framväxandet av elektronikindustrier och utvinning avråolja ochnaturgas iNordsjön. År 1945 fick detSkotska nationalistpartiets första medlem i parlamentet visst stöd för idén om skotsk självständighet. Denna tanke fick sedan allt starkare stöd. Men 1979 röstade en majoritet av skottarna nej till en egen folkvald församling med säte i Edinburgh. Den konservativa statsministernMargaret Thatcher hade däremot svårt att samarbeta med skottarna. Den konservativa regeringens skattepolitik mötte hårt motstånd från skottarna. Detta ledde åter igen till krav på skotskt självstyre.

Regeringsmakten över Skottland blev delegerad från detBrittiska parlamentet tillSkottlands parlament genomSkottlandslagen från 1998. Det skotska parlamentet, som etablerades 1999, har den lagstiftande och verkställande makten. Den verkställande makten utövas av en exekutivkommitté (Scottish Executive) som leds av en premiärminister.

Ifolkomröstningen om skotsk självständighet 2014, framdriven av Skotska nationalistpartiet, avslogs förslaget om skotsk självständighet, med 55,3 procent nejröster. Större delen av Skottlands valdistrikt röstade för att stanna i Storbritannien, med undantag förGlasgows storstadsområde ochDundee där en svag ja-majoritet uppnåddes.[14]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]

Skottland ligger norr om England och dess fastland upptar en tredjedel avönStorbritanniens yta. Skottlands längsta sträckning från norr till söder är 443 kilometer. Landets längsta sträckning från öst till väst är 248 kilometer. 790 omgivande öar ochögrupper hör också till Skottland. ÖnIrland finns bara 30 kilometer från Skottland, separerade avNordkanalen. Landets enda landgräns löper mot England. Åt öst omges landet avAtlanten och mot östkusten finnsNordsjön. Skottlands högsta punkt ärBen Nevis och landets längsta flod ärTayfloden.

Landetstopografi är påverkat avHöglandsförkastningen. Den delar landet i två stycken olika landskapsformer -höglandet i norr och väst och låglandet i söder och öst. I höglandet finns landets mer bergiga yta, däribland Ben Nevis - landets högsta topp. Det plattare låglandet är hem till den största delen av landets befolkning, särskilt området mellanFirth of Clyde ochFirth of Forth.

Skottland har gott omnaturresurser, somkol,järn ochzink, som bidrog mycket till den industriella framväxten i landet under 1800- och 1900-talet.

Politik och styre

[redigera |redigera wikitext]
Storbritanniens statsskick
Storbritanniens riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Monarkin
KungCharles III av Storbritannien
Tronföljare:William,prins av Wales
Kronrådet ·Kunglig sanktion ·Prorogation
Samväldesriken
Lagstiftande makt
Parlamentet
Parlamentsval
Underhuset ·Överhuset
Årlig öppningsceremoni
Verkställande makt
PremiärministerKeir Starmer
Kabinettet ·Kronrådet
Cabinet Office
Dömande makt
Högsta domstolen
Common law ·Rättsväsen
Engelsk rätt ·Skotsk rätt
Självstyre
Skottland:Parlament
Wales:Nationalförsamling
Nordirland:Församling
Administrativ indelning
Riksdelar
Kronbesittningar
Utomeuropeiska territorier
Fördjupning:Skotska parlamentet

I och med bildandet avKungariket Storbritannien 1707 avskaffades Skottlands parlamentet, och landet löd direkt under det gemensamma parlamentet och regeringen i London.[a] Samtidigt bestod en skotsk särart i samhällssystemet under nästan 300 år, med en egen politisk kultur,[13]skotsk rätt som ett egeträttssystem,[13] ett eget utbildningssystem ochSkotska kyrkan som en självständig statskyrka.

Under andra halvan av 1900-talet inleddes en överföring av politiskt inflytande till Skottland, genom de politiska reformer som benämnsHome Rule ellerDevolution. Efter en folkomröstning inrättadesSkotska parlamentet 1999.

Parlamentet har 129 ledamöter, som väljs dels genompersonval i 73enmansvalkretsar och delsproportionella val av totalt 56 ledamöter i 8regionala flermansvalkretsar.[13] Parlamentet har lagstiftningsrätt inom bland annat brottsbekämpning,kriminalvård,näringsliv,utbildning,sjukvård,transporter, kommuner,jordbruk,fiske,miljö,turism,kultur ochsport.Storbritanniens parlament fortsätter att ha makt över bland annatkonstitutionella frågor,medborgarskap,försvar,utrikesrelationer,makroekonomi ochmigrationsfrågor.

Det skotska parlamentsvalet 2007 var en seger förScottish National Party, SNP, som blev största parti med 47 mandat, tätt följt avLabour med 46 mandat.Skotska konservativa partiet fick 17 ochliberaldemokraterna fick 16 mandat.[13] Valet anses ha brutit Labours dominans efter över 50 år som Skottlands största parti.

SNP har sedan ingått i samtliga skotska regeringar, i koalition, minoritet eller majoritet.[13] Partiet definierar sig som ett socialdemokratiskt proeuropeiskt parti, med självständighet för Skottland som sin största profil- och identitetsfråga. Partiet lyckades genomföra enfolkomröstning om skotsk självständighet 2014.[13]

Folkomröstning om självständighet 2014

[redigera |redigera wikitext]

Den 18 september 2014 hölls en allmänfolkomröstning i Skottland, om huruvida Skottland fortfarande ska utgöra del av Storbritannien eller bli en självständig nation.[13][15] Resultatet blev 55,3 % för att stanna iStorbritannien, men omröstningen väntas ändå leda till politiska reformer i Skottland och i övriga Storbritannien för ökat regionalt självstyre, sedan bland andra premiärministernDavid Cameron före och efter folkomröstningen meddelat att reformer i denna riktning ska utredas.[13][16]

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Lista över Skottlands grevskap och regioner, Skottlands kommuner och Skottlands ståthållarskap
Skottlands grevskap 1890–1975.

Den lokala förvaltningsstrukturen i Skottland var i princip oförändrad från 800-talet fram till1975 då de tidigare begreppenstad/köping (skotska:burgh) ochgrevskap avskaffades och ersattes med en ny indelning i nioregioner på fastlandet, var för sig indelad i distrikt, samt tre öregioner utan distriktsindelning. Detta system varade dock endast till 1996 och idag har Skottland en förvaltningsnivå med 32kommuner (engelskacouncil areas).

Skottlands grevskap till 1890
  1. Caithness
  2. Sutherland
  3. Ross-shire
  4. Cromartyshire
  5. Inverness-shire
  6. Nairnshire
  7. Morayshire
  8. Banffshire
  9. Aberdeenshire
  10. Kincardineshire
  11. Angus
  12. Perthshire
  13. Argyll
  14. Bute
  15. Ayrshire
  16. Renfrewshire
  17. Dumbartonshire
  18. Stirlingshire
  1. Clackmannanshire
  2. Kinross-shire
  3. Fife
  4. West Lothian (Linlithgowshire)
  5. Midlothian (Edinburghshire)
  6. East Lothian (Haddingtonshire)
  7. Berwickshire
  8. Roxburghshire
  9. Dumfriesshire
  10. Kirkcudbrightshire
  11. Wigtownshire
  12. Lanarkshire
  13. Selkirkshire
  14. Peeblesshire
Utanför kartan:
Zetland (Shetland)
Orkney

Trossachs, Stirlings kommun.

Ekonomi och transporter

[redigera |redigera wikitext]

Skottlands huvudstad Edinburgh är Europas sjunde största finanscentrum[källa behövs]. Landet är en av Europas största turistdestinationer. Servicesektorn i sin helhet står för en majoritet av sysselsättningen.

Energisektorn är även den omfattande, med en stor andel av BNP%, större än för något annat industriland. Skottland är Västeuropas näst största oljeproducent (efter Norge).

Jordbruket och fisket står för en viktig del av BNP och sysselsättningen inom vissa regioner (till exempel nordöstra Skottland, runt omkring Aberdeen).Whisky är viktigt i vissa områden.

Skottlands viktigaste privata företag, rankad via en kombination av omsättning och vinst (2002). Källa:Scottish Business Insider.

RankingFöretagOmsättning (2002)
(GBP miljarder)
Antalet anställda (2002)
1.Royal Bank of Scotland
(finans)
16,815113 500
2.Standard Life
(finans)
15,01014 222
3.Halifax Bank of Scotland
(finans)
7,54663 982
4.Scottish Power
(energi, vatten, telekom, m.m.)
5,27313 825
5.Scottish Widows
(finans)
4,4564 500
6.Scottish and Southern Energy
(energi, vatten, telekom, m.m.)
4,0659 474
7.Scottish and Newcastle
(bryggerier)
4,53549 645
8.Abbey Scotland
(finans)
2,3803 330
9.Aegon UK
(finans)
4,1585 044
10.Talisman Energy UK
(olja och naturgas)
1,156179
11.FirstGroup
(transport)
2,29157 119
12.Kerr-McGee GB
(olja och naturgas)
0,614184

Kommunikationer

[redigera |redigera wikitext]

Skottland har ett välutbyggtjärnvägsnät. Det går flerasnabbtåg från Glasgow och Edinburgh till bland annatLondon och denna trafik är mycket viktig.

I Skottland finns också ett nät medmotorvägar som når ut till olika delar av landet. Men den viktigaste motorvägen ärM74 som går till England.

Demografi

[redigera |redigera wikitext]

Tabell över allatätorter med mer än 50 000 invånare.

RangTätortKommunInvånare
tätorten
(2005)
StorstadsregionInvånare
storstadsregionen
(2005)
1.GlasgowGlasgow610 268Storglasgow1 644 296
2.Edinburgh (huvudstad)Edinburgh435 791Storedinburgh696 625
3.AberdeenAberdeen183 790--
4.DundeeDundee151 592--
5.East KilbrideSouth Lanarkshire74 231--
6.PaisleyRenfrewshire73 074--
7.InvernessHighlandca 55 000--
8.LivingstonWest Lothian53 798--

Språk

[redigera |redigera wikitext]

Nästan alla talarengelska, 30 procent talarlågskotska och runt två procent harskotsk gaeliska som vardagsspråk. Alla tre har officiell status.

Kultur och samhälle

[redigera |redigera wikitext]

Massmedier

[redigera |redigera wikitext]

Edinburgh var en gång ett centrum i den brittiska tidningsindustrin. Början och mitten av 1900-talet blev dock en nedgång för den skotska tidningsutgivningen, särskilt efterandra världskriget då många tidningar flyttade tillLondon. Först på 1970-talet blev det en liten uppgång igen.The Daily Record ochThe Scottish Sun är de nyhetstidningar som idag har de största upplagorna i Skottland.The Herald ochThe Scotsman är ett par andra stora tidningar.[17]

BBC producerar skotska nyheter och andra program förTV ochradio, varav en del sändningar påskotsk gaeliska.[17]

Sport

[redigera |redigera wikitext]

Sport är en viktig del av skotsk kultur. I de flesta sporter tävlar man gemensamt under Storbritanniens flagga, men i rugby, fotboll, curling och cricket har man egna landslag.

Fotboll

[redigera |redigera wikitext]

Fotboll är nationalsporten. Scottish Football Association (Skottlands fotbollsförbund) är det näst äldsta förbundet i världen. Scottish Cup är den äldsta nationella cupturneringen i världen. Skotsk klubbfotboll har haft internationella framgångar. 1967 vannCeltic FC mästarcupen (föregångaren tillChampions League).Rangers FC vannUefa Europa League 1972 ochAberdeen FC Cupvinnarcupen 1983. Aberdeen FC vann ocksåsuper-cupen 1983.

I Skottland finns historiska dokument som berättar om ett spel som liknar fotboll redan på 1400-talet.

Golf

[redigera |redigera wikitext]

Golfen är stor i landet och en av världens mest berömda banor ligger här,St Andrews. Andra kända banor ärCarnoustie,Gleneagles,Muirfield ochRoyal Troon. Golf har spelats i Skottland ända sedan 1754, när de första golfreglerna skrevs ner i samband med att världens första golfklubb grundades.

Curling

[redigera |redigera wikitext]

Curling är den största vintersporten i Skottland och återfinns i världseliten både med herr- och damlaget.

Rugby

[redigera |redigera wikitext]

Rugby är en stor sport i Skottland, menlandslaget har haft det svårt internationellt; bästa resultatet nåddes 1991, då man blev fyra i VM. Under de årliga träningsmatcherna är det England som är ärkerivalerna. Det ligger mycket prestige i matcherna. Sedan 1990, då traditionen började, har Skottland bara vunnit fem gånger. Senaste vinsten var 2008, då man vann hemma med 15-9. Senaste bortavinsten var 1983. Nationalarenan kallas Murrayfield och ligger iEdinburgh.

Cricket

[redigera |redigera wikitext]

Cricketlandslaget spelade VM 1999 och 2007, men åkte ut efter första omgången. I European Cricket Championship nådde man final 2002, 2006 och 2008, men förlorade varje gång.

Skotska världsarv

[redigera |redigera wikitext]

Skottland har femvärldsarv:Edinburgh,St. Kilda,Skara Brae,Maeshowe ochNew Lanark.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Mellan 1707–1800 styrdes Skottland samt England med Wales avKungariket Storbritanniens parlament. Åren 1800–1922 styrdes Skottland, England med Wales samt Irland avFörenade konungariket Storbritannien och Irlands parlament, och från 1922 styrs Skottland, England med Wales och Nordirland avFörenade konungariket Storbritannien och Nordirlands parlament.

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”"Swinney wins nomination to be Scotland's first minister"” (på engelska). 07 maj 2024.https://www.bbc.co.uk/news/articles/c0de2ke9vjdo. 
  2. ^”Estimates of the population for the UK, England, Wales, Scotland, and Northern Ireland (Mid-2022)” (på engelska) (xls). Office for National Statistics. 31 maj 2024.https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/populationandmigration/populationestimates/datasets/populationestimatesforukenglandandwalesscotlandandnorthernireland. Läst 7 juni 2024. 
  3. ^”Scottish Executive Resources” (på engelska) (Portable Document Format). Scotland in Short. Scottish Executive. 17 februari 2007. Arkiverad frånoriginalet den 4 september 2012.https://www.webcitation.org/6AQXa1QZu?url=http://www.scotland.gov.uk/Resource/Doc/923/0010669.pdf. Läst 14 september 2006. 
  4. ^”Global Financial Centres Index” (på engelska). City of London. 1 september 2008. Arkiverad frånoriginalet den 5 januari 2014.https://web.archive.org/web/20140105040322/http://issuu.com/pillarofhercules/docs/gfci/11?e=1128816%2F2654140. Läst 30 juni 2010. 
  5. ^ (på engelska) The Scottish Adjacent Waters Boundaries Order. London: The Stationery Office Limited. 1999.ISBN 011059052X.http://www.opsi.gov.uk/si/si1999/19991126.htm. Läst 20 september 2007 
  6. ^Keay, J. (1994) (på engelska). Collins Encyclopaedia of Scotland. London: HarperCollins 
  7. ^Mackie, J.D. (1969) (på engelska). A History of Scotland. London: Penguin 
  8. ^Devine, T.M (1999) (på engelska). The Scottish Nation 1700–2000. Penguin Books. sid. 9.ISBN 0140230041. ”From that point on anti-union demonstrations were common in the capital. In November rioting spread to the south west, that stronghold of strict Calvinism and covenanting tradition. The Glasgow mob rose against union sympathisers in disturbances which lasted intermittently for over a month” 
  9. ^”Act of Union 1707 Mob unrest and disorder” (på engelska). London:House of Lords. 2007. Arkiverad frånoriginalet den 1 januari 2008.https://web.archive.org/web/20080101193416/http://www.parliament.uk/actofunion/06_03_mob.html. Läst 23 december 2007. 
  10. ^Collier, J.G. (2001) (på engelska) (Portable Document Format). Conflict of Laws (3:e upplagan). Cambridge University Press.http://assets.cambridge.org/052178/2600/sample/0521782600ws.pdf. ”Vid tillämpning av de engelskaprivaträttslagarna är varje land i världen som inte en del avEngland och Wales ett främmande land med dess främmande lagar. Detta innebär inte bara att helt främmande självständiga länder som till exempelFrankrike ellerRyssland... är utländska länder men ocksåbrittiska kolonier såsomFalklandsöarna. Dessutom är övriga delar av Storbritannien—Skottland och Nordirland—främmande länder i förevarande mål, liksom de övriga debrittiska öarna,Isle of Man,Jersey ochGuernsey.” 
  11. ^Devine, T.M (1999) (på engelska). The Scottish Nation 1700–2000. sid. 288–289.ISBN 0-14-023004-1. ”created a new and powerfullocal state run by the Scottish bourgeoisie and reflecting their political and religious values. It was this local state, rather than a distant and usually indifferent Westminster authority, that in effect routinely governed Scotland” 
  12. ^Albania iNordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  13. ^ [abcdefghi]”Skottland”. Nationalencyklopedin.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skottland. Läst 3 juni 2025. 
  14. ^The Guardian:Scottish independence referendum: final results in full Läst 19 september 2014.
  15. ^http://www.scotreferendum.com/
  16. ^The Guardian:David Cameron raises West Lothian question after Scotland vote: 'English votes for English laws'
  17. ^ [ab]”Scotland: Media and publishing” (på engelska). Encyclopaedia Britannica.https://www.britannica.com/place/Scotland. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Storbritanniensriksdelar ochregioner
Storbritanniens riksdelarStorbritanniens flagga
Englands regioner
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Skottland&oldid=58994755
Kategori:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp